Jump to content
  • Välj rätt dator för musikproduktion – 2019


    Jon Rinneby

    FREDAGSTIPSET: Det ska sägas direkt. Datorer idag är så pass snabba att i stort sett vilken budgetdator som helst klarar av att leva upp till epitetet musikdator. Men det finns ändå några saker du bör känna till innan du eventuellt lättar på plånboken.

    Nyhetens behag eller nödvändighet?
    Det första du ska fundera över är om du verkligen behöver en ny dator. Att din dator känns slö handlar många gånger om att hårddiskarna är överbelamrade, med allt från gamla systemfiler till program som inte längre används. Ibland räcker det med att installera om operativsystemet för att datorn ska vakna till liv igen. Likväl kan uppgradering av befintligt minne, processor och hårddiskar göra susen. Begagnatmarknaden är inte heller att förglömma, både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Vi lever i ett slit och slängsamhälle och elektronikprylar är tveklöst en av de största bovarna. Tänk därför gärna två eller tre gånger innan du köper nytt.

    Vad är viktigt?
    I grund och botten är det tre saker som avgör hur snabb en musikdator är:

    • Processorn
    • Internminnet
    • Hårdiskarna

    Vilket moderkort, grafikkort, nätaggregat eller andra tillhör du väljer spelar i praktiken mindre roll, så länge de olika delarna är kompatibla med varandra. Något de i stort sett alltid är om du köper en färdig produkt och inte bygger ihop själv.

    gigabyte_z390_moderkort.thumb.jpg.c7dc4fce51cd490026f9cd755eae31c0.jpgModerkort (Gigabyte Z390)

    Hur snabb processor behöver du?
    Först och främst ska du inte stirra dig blind på specifikationer, då alla moderna processorer fungerar mer än väl till musikproduktion. Med detta sagt är en processor med minst 6 trådar att rekommendera, vilket de flesta har idag. Intels processorer är uppe i nionde generationen och dagens i5, i7 och i9 är betydligt snabbare än för bara några år sedan. Även AMD har uppdaterat sina processorer rejält med modellen Ryzen, som idag fungerar utmärkt för musikproduktion. Ekvationen är enkel: Ju snabbare processor, ju fler pluggar kan köras samtidigt innan datorn går på knäna.

    processor_i9.jpg.caef556913b7f00bffd3928844853203.jpg

    Processor (Intel Core i9)

    Du glömmer väl inte minnet?
    När det kommer till val av hårddisk och internminne är det devisen ”mer är bättre” som gäller. Rikligt med internminne innebär att information kan lagras temporärt för snabb åtkomst, vilket betyder att fler program kan vara igång samtidigt med bibehållen prestanda. Här rekommenderar jag minst 16GB, gärna 32GB om du jobbar med stora projekt och samplingar. Likväl tillåter en snabb hårddisk att program och samplingsbibliotek laddas effektivare. Två interna hårddiskar är en bra utgångspunkt, varav en SSD-disk för operativsystem och program. SSD-diskar är ett snabbare alternativ till traditionella mekaniska hårddiskar och bygger på en teknik inte helt olik den som används i USB-minnen, helt fri från rörliga delar. En extern hårddisk för backup också en ypperlig idé.

    internminne_ddr4.thumb.jpg.ce0a8699f9191ae84dfc319137dfbac3.jpg

    Ram-minne (Corsair DDR-4)

    Ute på vift?
    För dig som är i behov av att vara mobil faller valet naturligt på bärbart. Den bittra sanningen är dock att bärbara datorer erbjuder mindre kraft för mer pengar och är krångliga att uppgradera. De har dessutom en tendens att bli varma och högljudda när de belastas hårt. En stationär dator är därför alltid att rekommendera om du inte har för avsikt att spela in på resande fot.

    Tystnad, tagning…
    En tyst dator är en förutsättning när du spelar in, speciellt om du sitter i samma rum som arbetsstationen. Fläktar från nätaggregat, processor och grafikkort är det som väsnas mest, vilket är ganska enkelt åtgärdat. Steg ett är en väl dämpad datorlåda, följt av ett fläktlöst grafikkort och ett effektivt nätaggregat. Nästa steg är att se över övrig kylning med så tysta fläktar som möjligt, både gällande datorlådan och processorn. Självklart kostar det lite mer och kräver en del finlir, men är absolut värt besväret enligt mig.

    1941551114_datorlada_fractal_design_r6.jpg.0231145b97f59f9e7fe5b59e0eb3312b.jpg

    Datorlåda (Fractal Design Define R6)

    Anslutningar
    Vilka anslutningar du behöver är helt beroende på vad du vill koppla in i form av ljudkort, MIDI-klaviatur, tangentbord, mus, skärm och annan hårdvara. Som PC-användare är USB-3 och USB-C standard (även om Thunderbolt är på ingång), medan Thunderbolt-3 regerar på mac-sidan. På pappret är Thunderbolt-3 snabbare än USB, men skillnaden är i stort sett obefintlig när det kommer till inkopplande av exempelvis ljudkort. Populära Firewire avvecklades 2013, men lever fortfarande kvar i många musikstudior bestyckade med lite äldre ljudkort.

    Sist men inte minst
    PC eller Mac? Lite enkelt uttryckt skulle man kunna säga att det enda som skiljer en PC och en Mac åt är operativsystem, programvara och inte minst priset. Innehållet, det vill säga hårdvaran, är den samma. Valet mellan Pc och Mac faller därför på vad du känner dig bekväm med, snarare än vad som är ”bäst”. Generellt är en PC billigare än Mac med samma prestanda, lättare att bygga ut, men kan kräva lite pillande för att fungera optimalt. Mac är ett välkänt varumärke med bra byggkvalité och snygg design, som dock är lite dyrare och svår att uppgradera och bygga ut.

    Sammanfattningsvis bör en modern musikdator ha:

    • En snabb processor. Minst i5 men gärna Intel i7/i9 eller Ryzen 7/9.
    • 16GB ram, men gärna 32GB.
    • Ett moderkort med alla anslutningar du behöver.
    • Minst två hårddiskar varav en snabb SSD på minst 250GB.
    • Tyst grafikkort och fläktar samt dämpad datorlåda. Fractal Design är en bra utgångspunkt.

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
     

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.



    User Feedback

    Recommended Comments

    Jag tycker ändå man bör satsa på thunderbolt 3-port om man köper PC. Det kommer allt fler ljudkort för thunderbolt och även om den snabbare överföringshastigheten inte spelar någon roll så är det så att kommunikationen sker på lägre nivå jämfört med USB så att operativsystem och processor inte behöver anropas och belastas lika mkt.

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    10 minuter sedan, GuitarHero said:

    Jag tycker ändå man bör satsa på thunderbolt 3-port om man köper PC. Det kommer allt fler ljudkort för thunderbolt och även om den snabbare överföringshastigheten inte spelar någon roll så är det så att kommunikationen sker på lägre nivå jämfört med USB så att operativsystem och processor inte behöver anropas och belastas lika mkt.

    Jo, det blir allt mer vanligt. Sen får vi se vad framtiden har att utlysa. Lägger till en notis om detta i artikeln, tack!

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    27 minuter sedan, st33l said:

    Tycker nog att viktigaste delen i en ny DAW är ljudkortet.

    Självklart är ljudkortet en väldigt viktig bit, du har helt rätt, men denna artikel handlar om att bygga, eller inte bygga ihop en ny dator. Sen att du kan komma undan med en billig dator är ju en sak. På så vis kan ljudkortet kanske ses som "viktigare".

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Jag tittade precis på en gammal livesändning jag gjorde till gamla justin tv numera twitch för nio år sedan där jag är testpilot på en Daw Audio Evolution. Jag sänder i 720p meckar med programmet när jag spelar upp en låt jag höll på med med ett gäng spår på, har tre skärmar dvs två grafikkort och antingen ett M Audio Delta 1010 eller ett Saffire Pro 10i/o. Har minst fyra program igång samtidigt.

    9 år sedan, jo datorena funkar och har gjort det länge. Det var en hackmac som körde snow leopard på om jag minns rätt. 

    Thunderbolt kan vara bra men även gamla goda Pci sloten är fortfarande användbar så det kan vara så att man inte behöver byta en grej. Använder man datorn som en bandare mer än som en Daw så räcker det med sånt som rullar på win xp för uppåt 20 spår.

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Hej! Jag är rätt ny på det här med musikproduktion (och datorer generellt), så jag försöker läsa på lite. Jag vill helst ha en bärbar dator som går att använda till annat än musiken, och på de utbildningar jag har som mål att komma in på kör de Mac och Logic. Därför är jag inne på det spåret nu, och vill passa på att fråga dig vilken dator du skulle rekommendera? Är Mackbook Pro ett bra val? 

    Tack på förhand! :)

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    On 2020-02-11 at 22:22 sa noraenglund:

    Hej! Jag är rätt ny på det här med musikproduktion (och datorer generellt), så jag försöker läsa på lite. Jag vill helst ha en bärbar dator som går att använda till annat än musiken, och på de utbildningar jag har som mål att komma in på kör de Mac och Logic. Därför är jag inne på det spåret nu, och vill passa på att fråga dig vilken dator du skulle rekommendera? Är Mackbook Pro ett bra val? 

    Tack på förhand! :)

    MacBook Pro fungerar i regel utmärkt som musikdator.

    Mvh Jon

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Det talas ofta om analog värme (ett uttryck jag för övrigt inte är helt överens med) och hur detta smått mytomspunna fenomen kan lyfta dina digitala produktioner till oanade höjer. Men vad betyder det egentligen? Vad är analog värme?

      Kort och gott handlar det om distorsion. Eller rättare sagt de övertoner som bildas när finare analog utrustning, så som preamps och transformatorer, pressas med starkare signaler. Något som i sin tur kan leda till en behagligare ljudupplevelse, då ljudet färgas och personifieras (får karaktär). Starka transienter och diskonttoppar mattas av, kompression kan uppstå, toppen försvagas och botten kanske förstärks en aning. Vad som händer är naturligtvis helt beroende på vilken utrustning du använder. Ibland är målet att inspelningen ska låta som en gammal produktion inspelad på ett dyrt mixerbord, medan det andra gånger kanske handlar om att du vill totalförstöra originalljudet och skita ner inspelningen. När vi talar om analog värme så handlar det alltså om flera olika saker. Men i grund och botten är det bara en positiv förvrängning av originalljudet och svårare än så är det faktiskt inte.
      Vad kan då analog värme göra för just dina inspelningar? Det är det naturligtvis svårt att svara på bara sådär. Men om du tillhör den majoritet som sitter med ett vanligt ljudkort så ”händer” det inte särskilt mycket när du spelar in. Ditt ljudkort färgar/förändrar inte inspelningen, i alla fall inte märkbart. Och ibland är det precis detta du vill uppnå: En så ren återgivning av originalljudet som möjligt. Andra gånger kan detta upplevs som lite tråkigt och sterilt och det är då du plockar fram färglådan i form av rullbandspluggar, mixerbordsemuleringar och preamps.
      Nedan följer några pluggar som kan hjälpa dig att förstöra dina mixar till det bättre!
      Gratis                
      Audio Assault – HeadCrusher               
      Klanghelm – IVGI               
      Shattered Glass Audio – Code Red Free               
      Shattered Glass Audio – SGA1655               
      Softube – Saturation Knob                              
      Variety of Sound – FerricTDS               
      Vlagd/Sound – Molot               
      Voxengo – Tube amp
      Xenium Audio – X-Tube          
      Kostar
      Hornet – Analog Stage
      IK Multimedia – Saturator X
      Kush Audio – UBK-1
      Sknote – Disto
      Slate Digital – Virtual Analog Bundle
      Slate Digital – Virtual Tape Machines
      Sly-fi – Kaya
      Sonimus – Satson och Britson
      Soundtoys – Decapitator
      Soundtoys – Radiator
      U-He – Satin
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Många gånger mixar vi för att det ska låta så bra som möjligt, vad det nu egentligen innebär. Kanske ska det låta modernt, krispigt och fett? Andra gånger vill vi efterlikna ljudet från förr, det lite rundare, svajigare och murrigare soundet med mer skit under naglarna.

      Med anledning av detta tänkte jag därför kort och gott rekommendera några pluggar som färgar tillvaron lite mer än de vanliga mixerbords- och rullbandsemuleringarna (från Slate och UAD). Mycket nöje!
      Audiothing – Vinylstrip: Distortion, kompressor, bit-chrusher, tilt eq, reverb och vinylizer i ett. 55 Euro.
        D16 – Decimort2: Mer än bara en bit-crusher med varm färgning och slumpmässiga bieffekter från klassiska samplers. 39 Euro.
        iZotope – Vinyl: Damm, repor, svaj och annat oljud, dessutom helt gratis.
        Klanghelm – SDRR: En schweizisk armekniv med massor av trasiga och knasiga ljudmöjligheter. 22 Euro.
        Plug & Mix – Lo-Fi: Digitalt smuts som passar utmärkt till bas, gitarr och rytminstrument. 49 dollar.
        Shattered Glass Audio – Code Red: Rörmixerbord som hämtat inspiration från 60-talet och The Beatles. 50 dollar.
        Sknote – GTS-39: Skitig, lättrattad och karaktäristisk rörkompressor som passar utmärkt på bas, trummor och sång. 30 dollar
        Sly-Fi – Kaya: Resultatet av en gammal Ampex rullbandare som genomgått diverse oväntade modifikationer. Mer ”analogt” än såhär blir det knappast. 79 dollar.
        Tone Projects – Sonitex STX-1260: Pluggen som är vintage i ordets rätta bemärkelse, då den har flera år på nacken. Massvis av roliga och unika möjligheter till ljudkalabalik. 74 dollar.
        Toneboosters – Reelbus: Rullbandsemuleringen som tar det hela ett steg längre och efterapar Studer Revox A77mk4 och en japansk Teac A4300SX på 7,5 IPS. 20 dollar.
        ValhallaDSP – VintageVerb: Tar dig tillbaka till det blomsterprydda 70-talet och det blöta 80-talet. 50 dollar. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Förra veckan skrev jag tipset 13 saker jag önskade att jag visste från början av min karriär som musikproducent. Idag ställer jag in siktet på det absolut viktigaste verktyget, efter volym och panorering, nämligen equalizern.

      Principen är enkel: Reparera genom att skära, förbättra genom att boosta. Kort och gott handlar det om att plocka bort oönskade frekvenser för att skapa plats i din mix och i vissa fall förbättra och förstärka karaktären hos dina instrument. Inget nytt under solen här. Men trots dess enkla funktion är equalizern inget som avhandlas i en handvändning. Dagens inlägg kommer därför inte vara heltäckande på något sätt, utan är mer en påminnelse om att våga testa lite nya vägar.
      Börja med grupperna
      Genom att jobba med grupperna först, exempelvis trummor och gitarrer, så ställer du ett slags grundljud, vilket i sin tur ofta leder till att du behöver pilla mindre på de individuella kanalerna. I förläggningen innebär detta arbetssätt att fokus läggs på helheten, trummorna som ett instrument, än dess individuella delar. Körer är ett annat exempel som också mår bra av detta.
      Bilden visar eq-inställningar för hela trumgruppen, innan skruvande på individuella kanaler.
      Högpassfilter i kombination med ett resonansfiler
      Tanken med detta arbetssätt är att rensa upp i botten, eller rättare sagt att feta till botten utan att det blir grötigt. Principen är att du boostar samma frekvensen du skär bort. Gratispluggen Bark of dog hjälper dig med detta, men det fungerar lika bra med vilken equalzer som helt (se bild). Mycket användbart!
      Bilden visar ett högpassfilter vid 80Hz och en boost vid samma frekvens.
      Hög- och lögpassfilter i kombination med hyllfilter
      Det är inte ovanligt att det låter lite kallt och sterilt om du skär för långt upp med ett högpassfilter, exempelvis allt under 100-200Hz på leadsång. Då kan det vara en god idé att skära lite längre ner för att sedan styra resten med ett hyllfilter. Resultatet blir ofta mer kontrollerat och dessutom välljudande.
      Bilden visar ett högpassfilter vid 60Hz och ett hyllfilter vid 100Hz.
      Förstärk så lite som möjligt
      Det finns en gammal oskriven regel som lyder något i stil med: Skär först, boosta sen (läs gärna om subtractive vs additive EQ) . Den regeln kan du ta med en nypa salt. Vad som är viktigt att känna till är att ju mer du boostar, ju mer brus och annat (högfrekvent) oljud förstärks. Detta blir naturligtvis ett ännu större problem ju fler kanaler du jobbar med, speciellt med dagens inspelningsteknik som fångar upp minsta detalj i 24-bitar. Och det är just detta som gör att musik ibland blir svårlyssnad och tröttsam. Självklart ska du inte vara rädd för att förstärka vissa element i din mix, detta är en nödvändighet, men tänk dig gärna för en extra gång innan du boostar det där överhänget, eller drar på mer luft på leadsången. Detta leder oss osökt in på dagens sista punkt.
      Tänk efter
      Vilka instrument finns i mixen? Vilka frekvenser är viktiga för respektive instrument? Vilka frekvenser ockuperar de? Vissa instrument kanske inte ens behöver justeras? Som nybörjare, eller alla för den delen, kan det ibland vara en god idé att rita upp en frekvenskarta där du delar in baskagge, bas, gitarr, sång osv från lägsta till högsta frekvens. Om du bestämt dig för att bastrumman ska låta tjock och fet, ja då får övriga instrument anpassa sig efter detta, inte tvärt om. Om du redan från början bestämmer dig för vilka instrument som ska vara lågfrekventa och basrika, mellanregisterbetonade respektive diskantrika, så är mycket vunnet. Detta arbetssätt passar naturligtvis inte alla, men kan vara väl värt ett försök om du vill prova något nytt.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Idag tänkte jag berätta hur jag jobbar med mina mixar för att få dem att kännas lite mer levande, med mer djup, bredd och bättre separation.

      Som du säkert vet finns det en uppsjö mixerbordsemuleringar, rullbandspluggar och andra analoga efterapningar som kan hjälpa dig med detta. Själv förespråkar jag som alltid enkelhet och har därför snöat in på Airwindows, som nu äntligen blivit VST och Windows-vänligt och dessutom helt gratis. Pluggarna är sedan tidigare kompatibla med Mac. Mitt koncept är enkelt och kräver egentligen väldigt lite av dig som mixare, även om det kan sno en del dyrbar tid om du jobbar med många kanaler. Men det är helt klart värt mödan enligt mig. Kom ihåg att detta bara är ett sätt att arbeta på och att du, precis som jag gjort, gör rätt i att våga experimentera och testa nya saker.
      Pluggarna vi ska använda är Hornet VU Meter MK4, Channel4 och Console4.
      Hornet VU Meter MK3 är en VU-mätare med automatisk volymjustering, vilket är väldigt användbart för att ställa en lagom nivå för samtliga kanaler innan mix. Channel4 emulerar tre populära mixerbordskanaler: Neve som färgar mest, API lite mindre och slutligen SSL som färgar minst. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att Neve är varmast i sin karaktär då denna tydligast kapar diskanten med ett slags högpass-filter, tätt följt av API och SSL. Console4 består av två pluggar och emulerar in- och output från ett namnlöst mixerbord och kompletterar på så vis Channel4. Nog med tekniskt dravel. Nu kör vi!
      Det är viktigt att du startar med ett tomt projekt utan några som helst pluggar. Detta för att få ut så mycket som möjligt av mitt arbetssätt. Att slänga på ovanstående pluggar i efterhand i ett redan färdigt projekt är inte att rekommendera, eftersom du förmodligen skulle tagit helt andra mixbeslut om emuleringspluggarna var med från början.
      1. Börja med att lägga Hornet VU Meter MK3 först på alla kanaler. Klicka i Auto på samtliga och spela upp projektet från början till slut med kanalerna nollställda. När detta är klart kommer Auto automatiskt att bockas av, vilket betyder att pluggen ställt in förbestämd nivå för alla kanaler. I detta fall en RMS på -18dB med en max peak -6dB. Vad detta i praktiken innebär är att dina instrument nu har en lagom nivå för mixning och att du inte riskerar att överbelasta masterregeln, eller styra över känsliga pluggar.
      Bilden visar Hornet VU på virveln efter den automatiska volymkompenseringen -4.2dB.
      2. Nästa steg blir att slänga på Channel4. Personligen föredrar jag ljudet av API som känns sådär lagom färgat. Men pröva dig gärna fram då varje låt är unik. Vidare gillar jag att dra upp drive till 100% för maximal emuleringeffekt, men även detta är så klart smaksak.
      Bilden visar Channel4 med emuleringen API och 100% drive.
      3. Fortsätt sedan med Console4. Här finns inget att ställa in, bara ”set and forget”. Underbart. Det enda Trim gör är att ställa volymen, låt den för enkelhetens skull stå i sitt ursprungsläge.
      Bilden visar Console4 för alla kanaler som ligger sist i kedjan.
      4. På masterregelns första plats placerar du slutligen Console4Buss som ser till att samtliga kanaler summeras genom denna, istället för inspelningsprogrammet. Mycket av bredden och separationen kommer just härifrån, förutsatt att du gjort steg 1-3 såklart.
      Bilden visar Console4Buss på masterregeln som summerar samtliga kanaler.
      5. Men sen då? Hur gör du med equalizer, kompressor och alla andra favoritpluggar? Jo, dessa placerar du mellan Channel4 och Console4 och mixar på som vanligt. Och svårare än så är det faktiskt inte. Nu har du skapat ditt eget virtuella mixerbord, som i mina öron låter betydligt trevligare än att bara mixa direkt i inspelningsprogrammet.
      6. Klart!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Förra veckans fredagstips blev väldigt populärt och det var många som hörde av sig, kul! En återkommande fråga var om det går att få till ett liknande sound utan specialpluggar, genom att till exempel bara använda equaliser och kompression.

      Självklart kan du det. Dagens tips kommer därför att handla om hur du kan få en aningen dov och delvis platt inspelning att låta mer livfull, tredimensionell och professionell, med enkla medel.
      Här finner du förra veckans fredagstips Varför låter min mix så amatörmässig? – del 2/2.
      För enkelhets skull använder vi samma ljudfiler som sist. Missade du förra veckans tips råder jag dig att först läsa detta innan du går vidare. Låten är en kort snutt från David Grays ”Hold On” och sjungs av Jens Sörquist. Precis som förra veckan rekommenderar jag ett par bra hörlurar eller högtalare när du lyssnar kritiskt, för att höra de nyanser jag talar om.
      Lyssna: Hold On – Inspelning
      Detta är en helt ok inspelning som jag tror representerar ett problem många dras med. Nämligen att det helt enkelt låter lite tråkigt, i brist på bättre uttryck. Själva utförandet är det absolut inget fel på. Framförandet och sången låter kanon. Men helhetsintrycket låter lite instängt, som att det ligger en slöja över ljudbilden.
      Min version efter några enklare justeringar: Lite eq och kompression
      Visst, strängljud och lite gnissel blir tydligare, men jag känner ändå att detta är en lagom avvägning, mot vad vi vill åt. Så vad gör vi?
      Vi börjar med gitarren
      På gitarren ska vi göra så lite som möjligt, en eq räcker gott för det vi vill åstadkomma. Nämligen att göra ljudet klarare och tydligare, men samtidigt ha mer närhet. Först ett enkelt low-cut vid 30Hz för att råda bot på lågfrekvent brummande.
      Vissa vill säkert skära ännu högra upp, då gitarrens lägsta fundamentala frekvens är ca: 80Hz, men jag gillar att ha kvar den där sub-basen som inte hörs, men känns, speciellt som i detta fall när vi faktiskt inte har någon bas. Och detta leder oss in på nästa justering.
      Ett taktiskt lyft vid 60z med +3dB för att öka på tjockheten och det göttiga där nere, detta hörs givetvis inte på laptophögtalare, men bidrar ändå till helheltssoundet. Vidare skär jag bort -1.5dB vid 230Hz där gitarren känns odefinierad och instängd och boostar sedan försiktigt +1dB vid 700Hz för att ge gitarren lite mer trä och kropp.
      Nästa steg blir en ”klassisk” sänkning med -1dB vid 2000Hz för att lämna plats åt sången, ibland kan du behöva ta mer här, men i detta fall kände jag att en liten justering räckte. Slutligen ett brett och långt lyft med ett hyllfilter (shelving-filter) på +3dB vid 4000Hz för att öka briljansen.
      Bilden visar Fabfilter Pro-Q2 och inställningarna för gitarren.
      Vi fortsätter med sången
      1. De-esser är ett måste på i stort sett alla sångtagningar, såvida du inte sitter på en gammal Neumann u47 och sjunger med världens mjukaste röst. TB Sibalance från Toneboosters plockar bort störande starka konsonanter och s-ljud mellan 4000-12000Hz. Det är bra att lägga de-essern först i sångkedjan för att plocka bort ”skräpet” innan du börjar att eq:a och komprimera, annars finns det en risk att dessa missljud förstärks.
      Bilden visar TB_Sibalance och inställningarna för sången.
      2. Nästa steg är equalisern. Här jag jobbar jag återigen med Fabfilter Pro-Q2, men det går bra med vilken plugg som helst. Först ett low-cut, denna gång vid 40Hz för att precis som på gitarren plocka bort onödig lågbas, men samtidigt behålla en del av subben. Nästa steg blir ett lyft vid 80Hz på +3dB för att tjocka till rösten en aning och kompensera för avsaknaden av bas. En pytteliten ökning vid 350Hz är knappt hörbar, men kändes nödvändig efter sänkningen på -2dB vid 500Hz, detta för att göra rösten mindre instängd. Sist ut är ett lyft med ett hyllfilter på +3dB från 1500Hz för att ge sången den tydlighet som behövs. Anledningen till att jag använder ett hyllifter är för att jag vill påverka samtliga frekvenser ovanför 1500Hz och för att detta ofta ger ett mer naturligt sound än att jobba med flera små ökningar här och där.
      Bilden visar Fabfilter Pro-Q2 och inställningarna för sången.
      3. Sist ut blir gratiskompressorn TDR Feedback Compressor 2 som jag ofta återkommer till på just sång. Inställningarna är en extremt snabb attack på 0.01ms för att fånga de aggressiva peakarna direkt och en relativt snabb release på 30ms för att inte kompressionen ska hålla i för länge. Ration på 2:1 försäkrar oss om att kompressionen inte blir allt för påtaglig. Detta är en akustik låt och då lämpar sig transparent kompression bäst, i alla fall enligt mitt tycke.
      Bilden visar TDR Feedback Compressor 2 och inställningarna för sången.
      Vi sätter slutljudet på masterkanalen
      På masterkanalen jobbar jag efter devisen ”skära smalt, boosta brett", då detta enligt mitt tycke ofta ger ett mer naturligt intryck. En master ska inte höras, den ska kännas. För ett lågt hyllfilter som ökar +2dB vid 80Hz, återigen för att kompensera för avsaknaden av sub, detta är ett bra mastingstrick för att tjocka till botten.
      Nästa steg en smal sänkning på -1dB strax innan 500Hz för ta bort lite av brukligheten som uppstår när båda kanalerna spelar tillsammans. En bred ökning på +1dB vid 3000Hz lättar upp hela ljudbilden och placerar sången i fokus, utan att helheten blir för ljus. Slutligen en sänkning på -3dB vid 16000Hz med ett högt hyllfilter.
      Den som är observant kanske ställer sig frågan: Men varför skära bort toppen som du boostat på de individuella kanalerna? Det handlar helt enkelt om att runda av ”de digitala kanterna”, lite som en rullbandspelare fungerar, men på båda kanalerna samtidigt så att soundet blir mer enhetligt och sammansatt. Om jag hade använt en rullbandsplugg (se del 1) hade jag förmodligen inte eq:at på detta vis.
      Bilden visar Fabfilter Pro-Q2 och inställningarna för masterkanalen.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.