Jump to content
Annons
  • Skapa rörelse och energi i dina mixar

    FREDAGSTIPSET: Mixning av musik handlar i mångt och mycket om att mejsla fram tongångar som engagerar lyssnaren. Vilka frekvenser som hörs eller vilka pluggar som används spelar mindre roll.

    Jon Rinneby

    ingang_667827884.jpg.4f3e6cd12a2670d0487c832202ae872a.jpg

    En stor anledning till att många mixar upplevs som platta, sterila eller kanske rent av lite tråkiga är inte för att de saknar botten, har för mycket diskant eller att de senaste pluggarna lyser med sin frånvaro - utan en så enkel sak som att de faktiskt saknar rörelse. Det handlar dock inte om en direkt hörbar rörelse, som i exempelvis pumpande elektronisk musik, utan snarare en subtil sådan som snare känns. En slags energi du inte riktigt kan sätta fingret på.

    Visst handlar mixning många gånger om att hitta balansen mellan olika instrument och se till att mixen sitter ihop. Detta är grunden. Men minst lika viktigt, om inte viktigare, är att bjuda in lyssnaren på en resa, en musikalisk upplevelse, som andas och lever. Att lyssna på och mixa musik handlar inte om att ta sig från A till Ö. Istället handlar det om att väcka nyfikenhet hos lyssnaren och att ta fasta på rörelse, energi och närvaro. Men hur?

    Automatisera mera
    En statisk ljudbild är många gånger en tråkig ljudbild. Hur du jobbar med automatisering är därför direkt avgörande för hur musiken upplevs. När vi talar om automatisering tänker de flesta förmodligen på klassisk volymautomatisering, det vill säga tekniken för att anpassa och ändra volymen på olika instrument i olika delar av mixen. Men det finns även andra typer av automatisering som kan göra din mix än mer intressant att lyssna på.

    Exempelvis panoreringsautomatisering, vilket innebär att du ändrar instrumentens panorering under mixens gång. Ett klassiskt trick är att hålla verserna smala med en majoritet instrument i mitten av ljudbilden, för att sedan bredda refrängerna rejält med maxpanorering. Tänk dock på att det ofta räcker med relativt subtila och små rörelser, snarare än stora övertydliga svep. Effekten av detta blir att mixen stundvis växer och stundom krymper, både på bredden och höjden, vilket i förlängningen innebär musik med mer rörelse och livfullhet.

    Vidare är det ofta en god idé att automatisera olika typer effekter som reverb och delay, men även equalizers och kompressorer. Vanligt förekommande är låta verserna vara relativt torra med mindre tillspetsade effekter och mindre bas och diskant, för att sedan öka på med med mer av allt i refrängerna. Eller varför inte tvärt om? För att något ska kännas stort, måste något annat kännas mindre. Återigen, detta ger skenet av att musiken faktiskt lever. Jag har sagt det förr och jag kommer förmodligen att säga det många gånger till: Mixning handlar om kontraster och här är automatiseringen din bästa vän.

    Parellelkompression
    Automatisering i all ära. Men det finns naturligtvis även andra knep att tillgå för att röra om i mixgrytan. Ett sätt är att använda sig av komprimering och i synnerhet parallellkomprimering. Här handlar det om att överkomprimera ursprungsljudet så att det verkligen pumpar (och kanske till och med distar) för att sedan försiktigt blanda in detta med mixratten på kompressorn. Resultatet blir då att mycket av grunddynamiken bibehålls men att effekten av överkomprimeringen också hörs. Detta är speciellt användbart på trummor, men fungerar även ypperligt på andra instrument som sång, gitarr och klaviatur och till och med hela mixar.

    Istället för att använda mixratten på kompressorn går det också utmärkt att duplicera originalspåret och överkomprimera detta för att sedan blanda in med det oprocessade originalet. På så vis kan du även jobba med equalizer och andra verktyg för att sätta rejält med färg på parallellspåret.

    Botten är toppen
    Slutligen vill jag också slå ett slag för att lämna botten orörd. Med detta menar jag inte att du ska låta bli att komprimera lågbasen helt och hållet, på exempelvis baskagge och bas. Detta kan vara direkt nödvändigt beroende på hur dynamisk den är. Men att du ska vara betydligt mer restriktiv och försiktig än du kanske är van vid. Mycket av livfullheten och värmen sitter nämligen just i bottenpaketet och om detta komprimeras för hårt tappar musiken mycket av sin naturliga stuns. De flesta kompressorer har idag en side-chain-funktion vilket innebär att du kan lämna botten oprocessad under en viss frekvens, exempelvis 100 Hz. Mycket användbart!

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!


    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.


    Användarrespons

    Recommended Comments

    Det finns inga kommentarer att visa



    Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

    Du behöver vara medlem för att delta i communityn

    Bli medlem (kostnadsfritt)

    Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

    Bli medlem nu (kostnadsfritt)

    Logga in

    Har du redan en inloggning?
    Logga in här.

    Logga in nu

  • Studio nb_2_2.jpg

×
×
  • Skapa ny...