Jump to content
Annons
  • Så skapar du djup i dina mixar

    FREDAGSTIPSET: Det talas ofta om vikten av att skapa djup och en känsla av rum när det kommer till mixning av musik – att ge lyssnaren en tredimensionell känsla.

    Jon Rinneby

    ingang_3540086811.jpg.b7997bd3fa8421041cfc36ef944dea9a.jpg


    Det är som regel eftersträvansvärt att ge lyssnaren en tredimensionell känsla, som att denne faktiskt befinner sig ”i musiken” snarare än utanför likt en passiv åhörare, när tongångarna väl avnjutes.

    I all sin enkelhet handlar det om kontraster, precis som så mycket annat i livet. För att något ska kännas nära, så måste något annat kännas längre bort. Låt mig utveckla: Om vi leker med tanken varje instrument i mixen är fastnaglat på första parkett, så får det effekten att ingen får huvudrollen och hela upplevelsen faller platt. I ordets rätta bemärkelse.

    När du väl är medveten och verkligen förstår innebörden av detta kan du också göra något åt det, vanligen med hjälp av en kombination av equalizer, kompressor, panorering, reverb och delay. Dessa verktyg och effekter kan då hjälpa dig att placera dina instrument längre bak i mixen och på så vis få de viktigaste elementen att automatiskt stå i rampljuset.

    Jag har tidigare talat om att det ibland hjälper att begränsa sig till tre huvudinstrument, exempelvis sång, trummor och gitarr och låta resten ”backa upp” eller helt enkelt hålla en lägre profil. Nu måste det naturligtvis inte vara just tre instrument, men ibland är det faktiskt just begränsningar som gör livet lite enklare, även om det i stunden kan verka aningen motsägelsefullt.

    Equalizer
    Equalizern är ett ytterst kraftfullt verktyg när det kommer till att placera instrument på olika plats i stereobilden. Lite enkelt uttryckt skulle man kunna säga att: Ju större
    frekvensomfång som tillåts, ju längre fram och närmre kommer ljudet också att uppfattas. Nu är detta visserligen en sanning med modifikation eftersom det delvis också handlar om volym. Men rent krasst skulle vi kunna säga så.

    Om du exempelvis skär bort bas och diskant från ett instrument och enbart låter mellanregistret härja, så kommer detta instrument också kännas mer avlägset i förhållande till andra mer bas- eller diskantrika element. Återigen, det handlar om kontraster.

    Med detta i åtanke är det med andra ord ingen direkt överraskning att sången ofta får en rejäl skjuts i just diskanten för att hamna närmre lyssnaren. Det är därför heller inte konstigt att exempelvis baskaggen får puttra på i lågbasen för att denna ska kännas varm och närvarande. Nu har du kanske hört att det är ”dumt” att boosta för mycket och det ligger ett visst uns av sanning i detta. Du kan naturligtvis inte öka diskanten på samtliga instrument, det skulle förmodligen bli direkt plågsamt att lyssna på. Eller ”kan och kan” det beror naturligtvis på hur grundljudet låter, men som regel.

    Ett sätt att komma runt detta problem på är att istället för att öka diskanten på flera viktiga kanaler, så kan du istället backa på diskanten på de instrument som inte behöver den. Och vips blir effekten en mer behaglig ljudupplevelse, samtidigt som varje instrument hittar sin naturliga plats. På tal om att skära bort diskant/luft.

    En viktig sak att ha i åtanke är att ju brantare lutning på high-cut-filtret, ju längre bort kommer ljudet också att upplevas, i kombination med var i frekvensområdet du skär. Exakt var du ska skära är inte hugget i sten, men du kan börja med området runt 5 kHz och jobba dig upp till 15 kHz för önskad effekt. Högre upp = mindre uppenbar effekt.

    Kompressor
    Visste du att inställningarna för attack och release faktiskt påverkar hur du uppfattar varifrån ljudet kommer? Det vill säga om ljudet uppfattas som långt fram eller långt bak för lyssnaren. Rent generellt skulle man kunna säga att snabba attacktider flyttar instrumentet längre bak, medan långsammare (som släpper igenom attacken) placerar ljudet längre fram.

    En snabb release gör att ljudet känns närmare och en långsam release tämjer ytterligare och placerar därmed också ljudet längre bak i mixen. Och mycket svårare än så är det faktiskt inte. Experimentera dig gärna fram.

    Reverb och delay
    Det är knappast någon hemlighet att huvudsyftet med reverb (och delvis också delay) är att skapa känslan av instrumenten befinner sig i ett rum, i valfri storlek. Ekvationen är ganska enkel: Ju större och blötare rum, ju längre bak upplevs också ljudet. Med detta sagt finns det ändå några knep som kan vara bra att känna till:

    1. Korta reverb kan faktiskt hjälpa vissa element att flyttas bakåt en aning i mixen, men inte alls på samma påtagliga sätt som långa reverb. Korta rums- och plåtreverb är därför att föredra på instrument som du vill ha nära, men samtidigt vill behålla naturliga. Långa reverb, som hall- eller exempelvis chamber-reverb är då betydligt bättre på att skapa en riktig känsla av avstånd.
    2. Pre-delay är tiden det tar för reverbet att höras från det att orignalljudet spelat upp. Mindre pre-delay gör att ljudet upplevs som blötare och längre bort och mer pre-delay ger ett mer nära sound. Tjusningen med att jobba med längre pre-delay-tider, säg 80-100 ms och uppåt, är att även om originalljudet då kan kännas närmre, så kan det samtidigt ge känslan av att befinna sig i ett stort rum. Mycket användbart på leadsång!
    3. Vidare hittar vi även det som kallas för ”early reflections” - Mer tidiga reflektioner, det vill säga hur snabbt ljudet studsar mellan väggarna, ger ett närmare sound och mindre ett mer distanserat. Helt klart värt att experimentera med.
    4. Sist men inte minst hittar vi det som vanligen kallas ”damping” vilket refererar till vilka frekvenser i själva reverbet som förstärkts eller dämpas. Något som kan spela en direkt avgörande roll för om ljudet uppfattas som nära eller långt bort. Ett reverb med ljusare klang (frekvenser) upplevs som närmre och ett mörkare tvärt om, precis som när du jobbar med en vanlig equalizer.

    Med ovanstående i åtanke vill jag slutligen återkoppla till vikten av kontraster. Jobba torrt och blött, stort och smått, starkt och svagt, litet och stort. Först då kommer din musik att kännas levande och organiskt och verkligen ”bjuda in” lyssnaren, snarare än att denna förblir en passiv åhörare.

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!


    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.


    Användarrespons

    Recommended Comments

    Det finns inga kommentarer att visa



    Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

    Du behöver vara medlem för att delta i communityn

    Bli medlem (kostnadsfritt)

    Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

    Bli medlem nu (kostnadsfritt)

    Logga in

    Har du redan en inloggning?
    Logga in här.

    Logga in nu

  • Studio nb_2_2.jpg

×
×
  • Skapa ny...