Jump to content
  • Så jobbar du med komprimering på hela mixen


    Jon Rinneby

    FREDAGSTIPSET: Det finns en fara i att förlita sig på komprimering på masterkanalen som räddaren i nöden. Och faktum är att felaktiga inställningar snarare suger musten ur din musik än tvärt om. Med detta sagt är jag själv en stark förespråkare av stereokomprimering, så länge det sker på ett smakfullt och genomtänkt sätt.

    PLUGIN_AR1.png.3a0b2977a2060f31d7e7cd1a392fef32.png
    Kush Audio AR-1 bygger på en rörkompressor från 50-talet och är perfekt när du vill ge hela mixen extra karaktär.

    Stereokompression* (jag väljer att kalla det så för enkelhetens skull) på masterkanalen handlar kort och gott om att lägga en kompressor, vilken som helst egentligen, över hela mixen (ofta) med syftet att limma ihop musiken och göra den mer enhetlig. Likväl kan det handla om att ge mixen en visst typ av karaktär eller färgning, eller att skapa mer rörelse. Vissa går till och med så långt som att inte komprimera alls, utan enbart använda en viss typ av kompressor för att ge mixen det där lilla extra som det allt som oftast är så svårt att sätta fingret på. Men i grund och botten handlar alltså stereokompression om att sammanfoga samtliga kanaler på ett snyggt och kontrollerat sätt, vilket vi ska fokusera på idag.

    * Hänvisar till stereobuss- eller mixbuss-komprimering.

    Vilken kompressor?
    Vilken kompressor du använder spelar både liten och stor roll. Med detta menar jag att i stort sett alla kompressorer fungerar som stereokompressor, frågan är bara vad du är ute efter. Handlar det om transparent och osynlig komprimering eller tydlig och färgad med mycket karaktär, eller kanske något mittemellan? Det finns idag en uppsjö kompressorer att välja på när det kommer till att komprimera hela mixen, där några av mina personliga favoriter är:

    unisum_small.thumb.jpg.cb7f6f5304e3193611660fd24fc55574.jpg
    Unisum Mastering Compressor är en sprillans ny universalkompressor som fått stående ovationer från användarna. Speciellt utvecklad för mastring.

    De grundläggande inställningarna att hålla koll på är: Ratio, threshold, gain reduction, attack och release. Beroende på kompressor finns det naturligtvis fler eller färre parametrar, men dessa är de mest väsentliga gällande dagens tips.

    Kompressorns inställningar
    När det kommer till stereokompression finns det god anledning att vara återhållsam och en ratio på mer än 2:1 är sällan nödvändigt. Ration bestämmer hur mycket av signalen som komprimeras när tröskelvärdet (threshold) överskrids. Ju högre ratio desto tydligare (mer uppenbar) komprimering. Kom ihåg att vi i regel talar om komprimering som ska kännas snarare än höras. En mer eller mindre subtil sammanfogning av mixen, snarare än uppenbart hörbar kompression. Tröskelvärdet talar om när kompressorn börjar jobba. Om den inkommande signalen överstiger tröskelvärdet sänker kompressorn volymen, utifrån rådande ratio. Gällande attack är grundregeln att inte använda en alltför snabb och någonstans mellan 10-30 ms brukar vara lagom. På så vis släpps de snabba transitera igenom samtidigt som de mest påträngande topparna tämjs en aning. Releasen, som vid missbruk kan leda till att hela mixen pumpar (vilket så klart också kan vara önskvärt), berättar för kompressorn när den ska sluta komprimera. Vanligtvis vill du använda releasetid på en bra bit över 50 ms. Värt att notera är att många kompressorer har så kallad ”auto release” vilket nästan alltid är att föredra, även om det ibland har sina fördelar att manuellt ställa releasen i takt till musiken.  Slutligen har vi gain reduction som kort och gott handlar om hur mycket du trycker ihop ljudet på din mix. Här brukar runt -1 till -2 dB i låtens starkaste pari vara lagom när det handlar om komprimering över hela mixen.

    MDE.png.7f5a8cb925637dc4b0697fefcfa1debb.png
    DDMF MagicDeathEye fungerar lika bra på enskilda kanaler som på hela mixen. 150 Hz filtret är speciellt trevligt på masterkanalen.

    Slutsats
    En ratio på 2:1 med en attack på 10-30 ms och release på över 50 ms (men gärna auto release) och -1 till -2 dB kompression är en säker utgångspunkt för stereokompression. Jag brukar själv föredra kompressorer utan massa valmöjligheter, som exempelvis MagicDeathEye. Denna kompressor har väldigt få inställningar samt speciellt en side-chain-funktion, vilket innebär att botten komprimeras mindre under 150 Hz. Mycket av livfullheten och värmen sitter nämligen just i bottenpaketet och om detta komprimeras för hårt tappar musiken mycket av sin naturliga stuns.

    Med ovanstående i åtanke gäller det alltså att fundera över vad du faktiskt vill åstadkomma innan du slänger på en kompressor över hela mixen, varje sig det handlar om lätt kompression, färgning av ljudet eller något annat. Men en sak är i alla fall säker: En rätt rattad kompressor kan lyfta din mix både ett och två snäpp.

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
     

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du fredagstipset från 2019 och framåt

    Här är fredagstipset på Studio från 2018 och tidigare

    • Tack! 1


    User Feedback

    Recommended Comments

    Använder Ozone 8 funkar den lika bra att komprimera i På master regeln? 

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    6 timmar sedan sa BMR:

    Använder Ozone 8 funkar den lika bra att komprimera i På master regeln? 

    Absolut, inga som helst problem. 

    Mvh Jon

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    1 timme sedan sa Jon Rinneby:

    Absolut, inga som helst problem. 

    Mvh Jon

    'thx

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Kör du gain staging -18db på de enskilda spåren i mixen?

    Håller du kvar spåren på -18db när du lagt på alla effekter på spåret?

    Var brukar dina mixar hamna i integrated LUFS innan mastring?

    Anledningen att jag frågar är för att jag använder nog alldeles för många kompressorer och limiters innan mastring 🙂

    Speciellt om du nu bara använder en eller ingen.

    MVH

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Hur kan du inte ha SSL's masterbuskompressor som en av dina favoriter? 😱 😄

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    On 2020-04-20 at 08:14 sa YellowStudio:

    Kör du gain staging -18db på de enskilda spåren i mixen?

    Håller du kvar spåren på -18db när du lagt på alla effekter på spåret?

    Var brukar dina mixar hamna i integrated LUFS innan mastring?

    Anledningen att jag frågar är för att jag använder nog alldeles för många kompressorer och limiters innan mastring 🙂

    Speciellt om du nu bara använder en eller ingen.

    MVH

    1. Gain staging: Nej, men jag är noggrann med att inte spela in för starkt. Generellt försöker jag lägga topparna mellan -12 och -6 dB.

    2. Håller du kvar spåren på samma volym: Jag i den mån det går så gainstagar jag pluggarna, dels för att inte öka volymen, men kanske framförallt för att lättare kunna A/B testa med effekten av och på.

    Jag använder i extremt sällsamma fall fler än en kompressor på mastern, däremot kan det ligga flera olika sorters pluggar där, som gör lite olika saker. 

    Mvh Jon

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    On 2020-04-20 at 16:43 sa osiris:

    Hur kan du inte ha SSL's masterbuskompressor som en av dina favoriter? 😱 😄

    En högst relevant fråga. Och det enkla svaret är att jag inte använt någon SSL på länge, även om jag minns att jag gillade Waves variant mycket när den kom. Bra tips! 

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Annons
  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Det absolut svåraste du som musiker kan göra, förutom att skriva, framföra och spela in riktigt bra musik, är att nå ut med den.

      I vår tid av DIY, eller Gör-det-själv som det ibland kallas, ställs det oerhört höga krav på den enskilda artisten eller bandet. Du ska vara allt på en och samma gång och gärna lite till. Du är musikern, men också producenten, turnéledaren, marknadsföringsansvarige, relationsbyggaren, skivbolagsdirektörn, webbadministratören och så vidare. Listan kan göras lång och så ser den bittra verkligheten ut. Men misströst inte, det finns hopp, så länge du har en plan.
      Med anledning av detta tänkte jag därför skriva lite om vad du kan tänka på när du ska pitcha en ny release, i hopp om att underlätta åtminstone lite grann. Må det vara en singel, en video, en EP, ett debutalbum eller något helt annat.
      Varför just din musik?
      Det första du ska fundera över är vem du vänder dig till och varför. Är det lokaltidningen, en musikblogg, radio, TV eller kanske Nöjesguiden? När du kommit fram till detta ska du inte i första hand tänka på vad du, eller ni som band, eventuellt får ut av denna stund i rampljuset. Begrunda istället vad den som lyfter fram er får ut av det. Det är du som gör tidningen eller bloggaren en tjänst, inte tvärt om, för att uttrycka det krasst. För att lyckas med detta måste det finns en intressent historia, något att lyfta fram, men nu ska vi inte gå händelserna i förväg…
      Låt oss för enkelhets skull säga att vi ska pitcha ett nytt släpp genom att skicka ett traditionellt mail. Det finns då en några saker att ta fasta på för att öka möjligheten att nå ut genom mediebruset.
      Var personlig
      Det finns inget tråkigare än att läsa opersonliga och ”informationsrika” pitchar. Speciellt inte för den som kanske läser hundratals mail om dagen. Nu finns det naturligtvis ingen garanti för att just ditt mail blir besvarat bara för att du är personlig, eller egensinnig, men sannolikheten ökar garanterat. Men vad innebär det egentligen att vara personlig? Till att börja med ska du ha koll på vem du kontaktar och varför denna personen eventuellt skulle vilja lyfta fram just dig eller ditt band. Detta tar du sedan fasta på när du skriver. Självklart tar denna typ av efterforskning avsevärt mycket mer tid, men detta är väl investerade timmar mot vad du eventuellt får tillbaka.
      Tydlighet
      Berätta vad du vill. Är det en recension som är mest intressant så skriv det. Varken mer eller mindre. Det är inte upp till personen du skickar till att lista ut vad du vil ha.
      Massmail
      Här råder det delade meningar, men enligt mig är det bättre att fokusera på ett fåtal personer att kontakta, istället för att skjuta blint i cyberspace och hoppas på det bästa. Speciellt om du erbjuder någon form av premiär, vilket lätt blir tokigt om du mailar samma erbjudande till 30 olika personer.
      Packat och klart
      Detta kan verka självklart, men se till att all nödvändig information finns med innan du skickar: Länkar, pressbilder, skivomslag, biografi osv. Personen du mailar ska inte behöva skriva tillbaka och be om mer material. Tid är pengar… Var också noga med att aldrig bifoga stora filer, eller några filer alls för den delen. Länkar är mycket bättre.
      Kort och koncist
      Här handlar det om att hitta den gyllene medelvägen. För lite information kan verka ogenomtänkt eller rent av nonchalant, medan för mycket text lätt hamnar i papperskorgen. Ett lagom riktmärke brukar vara någonstans mellan fem och sju meningar. Detta är tillräckligt för att läsaren ska förstå vem du är, var du kommer ifrån, hur du låter, vad du vill, varför du är värd att skrivas om, samt alla nödvändiga länkar. Du vill att läsaren ska få tillräckligt med information för att knyta an till dig, utan att bli överrumplad. Och det är förresten detta du har biografin till (som inte är en del av mailet), vilket osökt leder oss in på nästa punkt…
      Historen om dig, eller ditt band
      Din historia ska vara fokuserad. Bestäm dig för tre saker du vill berätta om ditt liv och din musik. Mer än så behövs inte.
        Berätta sanningen, den är alltid mest intressant. Låtsas inte vara något du inte är, om detta nu inte är del av din persona. Detta genomskådas ändå alltid i slutändan. Var dig själv och stå upp för det.
        Din berättelse ska vara unik. Vad är det som skiljer dig från andra band? Vad i ditt liv får lyssnaren att knyta an till din musik? Det är just detta som din fans kommer att dras till och som skribenterna kommer ta fasta på. Detta är det centrala och viktiga i din historia. Lättare sagt än gjort? Nåja, här är några saker som förhoppningsvis kan sätta igång ditt skrivande.
      Tänk på: Dina influencer, höjdpunkter och misslyckanden, dina texter, roliga eller konstiga saker med din musik, dramatik i karriär eller privatliv, tematik i ditt låtskrivande, skräckhistorier från liveframträdanden eller turnéer. Är det något speciellt du särskilt minns?
      För att lyckas med din biografi måste du först och främst fundera över vad den faktiskt är. Är det dina musikaliska framgångar? Din kamp? Ditt sound och din stil? Eller kanske rent en kombination av alla?
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga Fredagstipset-artiklar.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Spikraka studiomonitorer och väl akustikbehandlade rum i all ära, men faktum kvarstår – det går alldeles utmärkt att göra professionella mixar med enbart ett par hörlurar.

      Allt som behövs är en gnutta tålamod och lite erfarenhet. Faktum är att det finns en hel del fördelar med att mixa i hörlurar. Så låt oss börja med den positiva biten:
      1. Detaljrikedom
      Inget klår att lyssna i ett par detaljerade hörlurar. Inte ens de dyraste av studiomonitorer kan mäta sig mig att uppleva musiken ”inne i huvudet”. I hörlurar sker nämligen en strikt uppdelning av ljudet mellan vänster och höger öra, vilket visserligen ger en ”onaturlig” ljudupplevelse. Men samtidigt innebär detta att det är lättare snöa in på detaljer och leta efter knäpp, brus, missljud, störande eller krockande frekvenser. Mycket användbart!
      Det är också betydligt enklare att jobba med subtila effekter som snarare känns än hörs, vilket många gånger kan vara direkt avgörande för hur musiken faktiskt upplevs. Förutsatt att du har ett par bra hörlurar så klart. Vi återkommer till detta.
      2. Inget rum
      När du lyssnar i hörlurar slipper du rummets påverkan, på gott och ont. I ett rum som inte är akustikbehandlat påverkas ljudet av oönskade reflexer från föremål och väggar, tak och golv. Detta problem är som bortblåst med hörlurar. Detta innebär till exempel att du inte behöver oroa dig för den ack så förrädiska lågbasen på samma sätt som när du mixar i studiomonitorer.
      Ytterligare en aspekt är att det inte spelar någon roll om du vrider på huvudet, eller var du befinner dig i rummet, när du lyssnar i hörlurar. Det låter likadant överallt. Du behöver med andra ord inte ta hänsyn till den så kallade ”sweet spotten” som studiomonitorer ofta kräver.
      3. Frihet
      Sist men inte definitivt minst är friheten. Friheten att kunna sitta varsomhelst och mixa: Hemma, i replokalen, på tåget, i sommarstugan eller på ett café. Men även möjligheten att kunna kräma på hur mycket som helst utan att störa grannarna. Tänk dock på att du tröttar ut dina öron betydligt snabbare när du lyssnar i hörlurar, jämfört med att lyssna i högtalare. Regelbundna pauser är därför att yppersta vikt.
      Med detta sagt finns det naturligtvis en del saker att se upp med, eller åtminstone vara medveten om när det kommer till att mixa i lurar:
      1. Stereobredden
      Du underbara stereobredd… som mer än gärna upplevs som mycket tydligare när du lyssnar i hörlurar. Detta har bland annat betydelse för placeringen av instrument i stereobilden, eftersom panoreringar känns mer extrema i hörlurar jämfört med högtalare. Detta innebär i praktiken att du förmodligen kommer uppfatta din mix som ganska smal och tråkig när du slänger upp den i ett par vanliga högtalare. Det är med andra ord bra att vara medveten om detta fenomen.
      2. Frekvensåtergivning
      Om du någongång roat dig med att studera på frekvensåtergivningen hos ett par hörlurar, så du med största sannolikhet också sett att denna är långt i från rak. Detta är inget fel i sig, utan något som är nödvändigt för att passa vår hörsel. Vanligen är diskanten något avrullad, eftersom denna annars uppfattas som för påträngande och basen är mer eller mindre förstärkt. Visserligen hjälper detta dina öron att få en mer ”ärlig” lyssning, samtidigt som det kan bli svårt att bedöma ovan nämnda frekvenser på ett korrekt sätt, beroende på vilka lurar du besitter.
      3. Det låter så bra…
      Sist men inte minst vill jag lyfta fram att det mesta helt enkelt låter bättre i hörlurar. Lågbasen är fetare, diskanten tydligare och stereobredden djupare. Detta är dock ett problem, eftersom det då blir svårare att mixa objektivt. För att råda bot på detta dilemma är det därför bra att växla mellan två olika typer av hörlurar samt mixa på olika volym. Kombinationen in-ear och vanliga öppna hörlurar är ett utmärkt exempel. Allt hörs helt enkelt lite tydligare i ett par fina hörlurar, vilket många gånger kan resultera i att du ”fegar” när du mixar. Mycket viktigt att ha i åtanke!
      Det bästa av två världar
      Vi kan ganska snabbt konstatera att det finns både för- och nackdelar med att mixa i hölurar. Jag rekommenderar därför starkt att du referenslyssnar din musik i så många olika ljudsystem som möjlig under resans gång, eller i alla fall när du är klar. Samtidigt vill jag lyfta fram att ett par billiga studiomonitorer faktiskt snarare kan stjälpa än hjälpa din mix, även ur referenslyssningssynpunkt. Ett hett tips är därför att skaffa exempelvis en Avantone Mixcube, eller liknande, som komplement till din hörlurslyssning. Detta är naturligtvis inget måste utan bara en fundering. Tänk också på att det är stor skillnad på hur olika hörlurar låter, precis som med studiomonitorer. Med detta sagt kommer här en liten lista på några...
      Populära hörlurar för mixning till rimligt pris
      AKG K701/702 Audio Technica ATH-M50X Beyerdynamic DT 770 Pro Focal Listen Professional NAD VISO HP50 Sony MDR-7506 Sennheiser HD600/650 Ultrasone Pro 750 With a little help from my friends...
      Det finns dessutom en uppsjö program för ditt DAW som har för avsikt att få dina hörlurar att låta mer naturtroget, eller som ett par riktiga studiomonitorer för den delen. Hurvida de faktiskt fungerar är dock upp till dig själv att avgöra. Nedan följer några populära alternativ
          Sonarworks Reference 4
          Waves Nx
          Toneboosters Morphit
          Flux Ircam HEar v3
          Monitor MSX5
          112dB Redline Monitor
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga Fredagstipset-artiklar.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Hur starkt ska du mastra din musik för att den ska låta så bra som möjligt på så många streamingtjänster som möjligt? Svaret är förmodligen enklare än du tror.
      Det finns idag en mer eller mindre framarbetad volymstandard mellan Spotify, iTunes, YouTube och TIDAL, även om det skiljer sig lite mellan de olika plattformarna. Samtliga tjänster (utom Spotify som använder ReplayGain) använder sig av en normaliseringsprocess baserad på LUFS (Loudness Unit Full Scale) som lite enkelt kan förklaras med hur vi upplever ljudstyrka. Ju lägre LUFS, desto starkare volym.
      Detta innebär exempelvis att -16 LUFS låter svagare än -8 LUFS. Medianen mellan de olika streamingtjänsterna ligger idag runt -14 LUFS, vilket också är Spotifys nuvarande rekommendation för uppladdning av musik. I praktiken innebär detta all musik som är starkare än detta automatiskt sänks av Spotify och all musik som är svagare höjs.
      För er som gillar siffror rekommenderar jag därför att ni håller er mellan -14 och -12 LUFS integrated och inte starkare än -9 LUFS short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB. 

      Bilden visar gratisversionen av populära mätverktyget Youlean Loudness Meter
      Dessa riktlinjer garanterar att din musik, oavsett genre, står sig bra volymmässigt på samtliga plattformar. Vill du att din musik ska låta starkare 2020 ska du helt enkelt att mastra svagare än du kanske är van vid.
      Om du tycker att ovanstående låter komplicerat ska jag göra det enkelt för dig: När du mixat klart placerar du en limiter sist på masterkanalen och ställer utvolymen till -1 dB och ser till att du inte limiterar mer än 1-2 dB. Stäm sedan av mot www.loudnesspenalty.com och justera efter behov.  Med detta sagt: Så länge mastern inte ser ut som en tjock korv när du exporterar och låtens starkaste parti inte överstiger -1 dBTP (true peak) är det egentligen bara att tuta och köra. Det viktigaste är trots allt hur det låter och inte hur det ser ut. Ibland kan ljudet av en limiter som klipper av topparna vara precis det du är ute efter.
      Inte bara volym
      Trots streamingtjänsternas automatiska volymanpassning är det ändå så att vissa låtar upplevas starkare än andra, trots att de är normaliserade till samma nivå. Hur kommer det sig? Svaret ligger till största del i mixen och inte mastringen:
      Håll koll på mellanregistret. Ett urholkat mellanregister, en så kallad hängmatta, kan framstå som mindre volymstark i förhållande till annan musik, speciellt när du lyssnar genom telefon eller datorhögtalare. Området 400-1000 Hz är (enligt min högst personliga smak) speciellt viktigt att hålla koll på. Rensa upp i botten och toppen – dessa ohörbara frekvenser kan ställa till det för streamingtjänsternas normaliseringsalgoritmer och äta upp onödig energi. Läs mer om hög- och lågpassfilter här. En låt med stort dynamisk omfång upplevs som regel starkare än en låt som är hårt komprimerad, när de spelas upp med samma LUFS. Om din mix låter bra på svag volym när du lyssnar i studion, det vill säga att du hör alla viktiga detaljer, så är sannolikheten större att den även låter bra online. Användandet av saturation, som skapar övertoner, kan bidra till ökad upplevd ljudstyrka. Något recept finns naturligtvis inte, men pluggar som Kush Audio TWK kan hjälpa på traven.  Några populära mätverktyg
      Youlean Loudness Meter Meterplugs Loudness Penalty Klangfreund LUFS Meter 2 iZotope Insight Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga Fredagstipset-artiklar.
       
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • mixakuten_ingang.jpgMIXAKUTEN
    Som medlem får du kostnadsfri hjälp med mixning eller mastring av din låt.
    Läs mer >

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.