Jump to content
  • Mixa och mastra med dynamisk equalizer


    Jon Rinneby

    FREDAGSTIPSET: Ett av mina absoluta favoritverktyg när det kommer till mixning och mastring är den dynamiska equalizern. Men vad är det egentligen som gör den så speciell och hur kan du använda den till din fördel?

    En dynamisk equalizer är lite som en blandning mellan en vanlig equalizer och en (multiband)kompressor, det vill säga ett verktyg som är aktivt när du själv bestämmer då ett visst tröskelvärde uppnås. Tjusningen med detta är att equalizern bara arbetar när den behöver istället för att påverka ljudet hela tiden. Den dynamiska equalizern låter dig exempelvis justera volymstarkare delar (eller rättare sagt mer frekvensmättade delar) av ett spår, medan svagare lämnas mer eller mindre orörda.

    Om vi leker med tanken att din bas stundvis har för mycket energi runt 80 och 160 Hz och du sänker dessa med en vanlig equalizer påverkas ljudet av denna justering även när det egentligen inte behövs. Detta eftersom ovanstående frekvenser bara ställer till problem på vissa toner, i detta fall runt låga E och oktaven, men i övrigt låter bra.

    dyn_bas_1.jpg.f363628a4837d721ca7dfef56c42fb0a.jpgBilden visar Ozone 9 Dynamic Equalizer med fokus på 80 Hz och 160 där equalizern får jobba rejält runt låga E med omnejd.

    dyn_bas_2.jpg.1adef6d2c194895ed4fe6e2fe40c031c.jpgSamma inställningar som ovan men med skillnaden att basen spelar andra toner och equalizern således jobbar mindre vilket ger ett mer enhetligt sound.

    Precis som att ett paraply inte behövs hela tiden, behöver du inte heller en konstant equalizer (även om det så klart kan behövas ibland). Musik är precis som väder i ständig förändring. Märkväl att denna teknik även kan användas precis tvärt om - för att förstärka det som är tunt eller ljusa på det som stundvis är mörkt eller dovt. Like slarvigt skulle man därför kunna kalla den dynamiska equalizern för intelligent eller rent av musikalisk.

    Tre utmärkta användningsområden

    Förutom ovanstående exempel finns det naturligtvis fler tacksamma användningsområden där den dynamiska equalizern briljerar.

    • Tämj det lägre mellanregistret, vilket jag skrivit om i artikeln Går det att mixa musik efter recept? Följ gärna mitt exempel men använd istället en dynamisk equalizer. Testa att sänka 3-5 dB i problemområdet 100-400 Hz (leta upp instrumentets resonanstoppmed ett tröskelvärde på mellan -30 och -40 dB och ett Q-värde på 2. Detta i kombination med sparsmakad komprimering, om så behövs, ger i de flesta fall ett naturligt mellanregister med bibehållen värme.
       
    • Kontrollera diskanten i sången. Många sångare har en tendens att låta tunna och snudd på hårda/kalla när de tar i samtidigt som de framstår som varma när de sjunger svagt eller intimt. Här kan den dynamiska equalizern verkligen göra underverk genom att sänka de störande och skrikiga frekvenserna när sångaren bräker på, men det intima och varma bibehålls. Området 2000-5000 Hz är speciell värt att kika närmare på beroende på röstkvalitet och mikrofon.
       
    • Mejsla fram en välbalanserad mastring med fin dynamik som inte kräver lika mycket kompression. Om din mix är balanserad behöver du sällan justera särskilt mycket i mastringen och 1-2 dB hit eller dit räcker många gånger långt. Den dynamiska equalizern stoltserar här med att trycka ner eller lyfta fram valda frekvenser när det behövs, för att sedan ta ett steg tillbaka. Ett lärorikt experiment du kan leka med är att ratta in 100 Hz, 1000 Hz och 10000 Hz och och öka eller sänka dessa frekvenser 2-3 dB och se vad som händer. Dessa frekvensområden symboliserar bas, mellanregister och diskant och spelar tillsammans en viktig roll för helhetsintrycket, samtidigt som de kan lära dig mycket om hur du mixar och var (om något) du har problem i mixen.

    Populära dynamiska equalizers

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

    • Gilla 2


    User Feedback

    Recommended Comments

    Kan man ha flera dynamiska eq på samma låt... Har trummor i en subb. Sång i en subb osv jag tänkte ha en dynamisk eq i varje subb funkar det..? Kör ozone 9

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Jadå, du kan använda hur många som helst precis som en vanlig eq. Ozone 9 Advanced har ju separata pluggar, men kör du vanliga Ozone 9 får du helt enkelt ladda programmet och bara aktivera den dynamiska eq:n.

    I övrigt fungerar den dynamiska eq:n utmärkt på subgrupper såsom sång, gitarr och klaviatur. Dynamisk eq på just enskilda trummor (baskagge, virvel) fungerar också så klart, men är sällan särskilt nödvändigt, då problemtonerna/resonansfrekvenserna ofta är fasta och inte flyttar runt som vid exempelvis ackordinstrument eller sång.

    Mvh Jon.

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Det finns fler alternativ som jag tycker borde nämnas.

    Tex Sonnox Oxford Dynamic EQ (dyr)  och vill ha något billigare alternativ så brukar man kunna köpa waves F6 för 29$.

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    54 minuter sedan sa pme:

    Det finns fler alternativ som jag tycker borde nämnas.

    Tex Sonnox Oxford Dynamic EQ (dyr)  och vill ha något billigare alternativ så brukar man kunna köpa waves F6 för 29$.

    Utmärkta tips, tack.

    Mvh Jon

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Fins det några bra mallar att hitta vilka frekvenser sång. trummor. gitarrer osv har så man får en tydligare ljudbild.... Förstår ju att allt är relativt alla sjunger ju olika... Och gitarrister har olika ljud;m;m. Jag kör cubase 10.5 

    Edited by BMR

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Mixarens hemliga vapen är en serie i tre delar med syftet att belysa pluggar eller tillvägagångssätt som verkligen kan lyfta dina mixar till nya höjder. Sista delen tar upp saturation, ett lika delar mytomspunnet som missförstått ämne. Första och andra delen hittar du här och här.
      Det är lätt att romantisera över ljudet från förr och då gärna det som lite slarvigt kallas för analog värme, det vill säga det som händer när ljudet skjutsas och förvrängs genom diverse mixerbord, preamps, equalizers, kompressorer och rullbandspelare. Detta fenomen kallas saturation, eller som det på svenska heter ”mättnad” eller ”bandmättnad”. Saturation (som är ett väldigt brett begrepp) är en slags distorsion i form av övertoner vilka färgar grundljudet och skapar nya ljudmönster. Det är därför inte helt orimligt att kalla saturation för textur.

      Fördjupning
      Saturation ger i regel en minskning av snabba transienter (volymtoppar) vilket gör att ljudet kan uppfattas som mjukare och mindre påträngande. Denna typ av avrundning har sin förklaring i att förstärkarstegen i framförallt äldre analog utrustning inte är oändligt snabb. De har med andra ord en lång stigtid - något som kan ge en positiv bieffekt i form av att de absoluta och ibland svårjobbade topparna klipps av. Detta innebär även att så kallad naturlig kompression uppstår då dynamiken minskar. Vidare handlar saturation om att olika sorters jämna eller ojämna övertoner läggs till, vilket kan innebära att det låter fetare och varmare. Med ovanstående i åtanke kan vi därför konstatera att ju fler omvägar inspelningen tar, desto mer färgad blir ursprungssignalen. Saturation är alltså en avrundning, eller om du så vill en kontrollering av transienter samt adderande av övertoner vilket kan förstärka och bilda nya texturer. På så vis är saturation i mångt och mycket också ett verktyg för att skapa tydlighet och tryck när du mixar, något som kan vara skillnaden mellan en mix som stannar inuti högtalarna och en mix som hoppar ut ur dem.
      For starters, with all those additional harmonic overtones in play, your EQ literally has more sound to grab within a given swath of frequencies. So if you’re looking to enhance a vocal’s forwardness in the mix by boosting 1 kHz, there’s going to be more vocal character and personality packed into every decibel boosted, because the sound itself is more dense, vibrant and electric. Put another way: you won’t just get more vocal presence, you’ll get a more interesting vocal presence. That’s the kind of subtle thing that, when multiplied across 16 or 83 tracks, adds up to something much more compelling than a simple sum of the parts. - Gregory Scott, Kush Audio & Sly-Fi.
      Inte bara nostalgi
      Men saturation kan vara så mycket mer än bara analog värme och faktum är att du kan mejsla fram en hel mix genom att bara använda olika typer och grader av saturation, vilket är en konst i sig. Här gäller det framförallt att jobba i lager av olika färgning och textur, men det spelar egentligen ingen roll i vilken ordning du lägger pluggarna. Det är summan av varje del som utgör helheten. Personligen föredrar jag att börja med någon form av preamp eller mixerbord på varje kanal (favoriten är just nu Front DAW) och avslutningsvis någon annan typ av färgning om jag är på det humöret. Det är inte heller ovanligt att ytterligare en preamp som Kazrog True Iron eller Kush Audio TWK får avsluta signalkedjan. Saturation före kompression kan få din kompressor att jobba effektivare över ett större frekvensområde, eftersom de snabba transienterna som annars får kompressorn att arbeta extra hårt avmattats. Omvänt kan saturation efter kompression tillåta än mer färgning av ljudet. Likväl kan saturation vara raka motsatsen till mjukt och öronvänligt. Att överstyra  en baskagge, en leadsynt eller varför inte ett sångspår till oigenkännlighet kan vara ett mycket effektivt sätt att liva upp mixen.
      Ljudexempel baskagge
      Följande ljudexempel är en baskagge som får en rejäl dos saturation från 0-100% i stegrande intensitet med pluggen Kush Audio TWK. I takt med upptrappad saturation minskar dynamiken, samtidigt som den upplevda volymen ökar. Värt att notera är att volymtopparna faktiskt växer halvvägs, innan ljudet pressas ihop mer och mer. Ljudprovet är också ett tydligt exempel på hur du kan forma och förändra ett grundljud utan att använda varje sig equalizer eller kompressor.
      baskagge_sat.mp3

      Du kan lära dig mycket genom att visuellt studera dina ljudfiler. Här kan vi dra slutsatsen att ökad saturation minskar dynamiken.
      Slutsats
      Det absolut enklaste sättet att komma åt det klassiskt analoga varma ljudet är att införskaffa en rör- eller bandmikrofon samt en mikrofonförstärkare av klassiskt snitt. Steg två är att jobba med pluggar som efterliknar gammal hårdvara. Därmed inte sagt att det är nödvändigt att använda saturation på alla kanaler, vilket tvärt om kan vara kontraproduktivt. Övermättnad förvandlas lätt till bristande dynamik och en i förlängningen havregrynsgrötig ljudbild.
      Pluggtips i urval
      AudioThing Type A Black Box Analog Design HG-2 DSP Fielding Reviver Fabfilter Saturn 2 IK Multimedia Tape Kazrog True Iron Klanghelm IVGI och SDRR Kush Audio TWK och 458a Sly-Fi Kaya och Axis Softube Saturation Knob Sonnox Inflator Soundtoys Decapitator och Radiator U-HE Satin United Plugins Front DAW Waves Abbey Road Vinyl Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Ollie Olson
      En mix består av flera olika element, och det finns flera saker att ta hänsyn till: instrument, vokaler, frekvenser, effekter (som exempelvis reverb och delay) och sist men inte minst, vänster- och högeraxeln – det vill säga panorering.
      För att få plats med allt på ett bra sätt, så måste du utnyttja både djup och bredd på rätt sätt. Vi ska i detta tips prata om bredd. Djup kommer jag gå in på i nästkommande två mixtips. Ofta panorerar man mycket i mitten där sången ska ligga, eller låter "feta" pads, körer och andra saker ligga panorerade helt till vänster eller höger i stereobilden. Det tenderar alltså till att bli väldigt mycket i mitten av stereobilden, samt helt till vänster eller höger i stereobilden.
      För att skapa en luftigare och bredare mix, så gör så att du placerar ut olika instrument med panorering, i mitten och olika mycket åt vänster- och höger. Väldigt basiga ljud bör ligga i mitten av stereobilden tillsammans med sången, detta för att mixen annars kan ”tippa” åt det ena eller andra hållet. Den tippande känslan kan också uppstå när olika frekvenser är obalanserade i vänster- eller  höger, det vill säga att det exempelvis är för basiga instrument för långt åt vänster eller höger.
      Om du exempelvis har en hi-hat lite till höger i mixen så kan du ha en shaker, tamburin, gitarr eller något annat högfrekvent instrument/ljud på motsatt sida, det vill säga till vänster i ljudbilden. Om du har ett elpiano till vänster i ljudbilden, så placerar du förslagsvis synten lite till höger. Försök verkligen att se det framför dig som en solfjäder och placera ut instrumenten så att det blir balans och luft mellan dem.
      Enkelt exempel på panorering av olika instrument
    • By Jon Rinneby
      Fredagstipset: Oavsett hur mycket utrustning och akustikbehandling du än har så kommer din hörsel alltid vara ditt absolut viktigaste redskap. Den är oersättlig.
      Men vad innebär det egentligen att lyssna? Att som musiker eller producent faktiskt lyssna? Frågan är komplex och du kan förmodligen plöja avhandlingar om hur örat fungerar utan att bli särskilt mycket klokare för det. Det är dock inte örats fysiologiska uppbyggnad och all vetenskap kring detta som är intressant i sammanhanget, utan hur vi människor uppfattar ljud och då i synnerhet musik.
      Att lyssna på musik handlar i grund och botten om perception, som enligt Svenska Akademiens ordlista betyder något i stil med mottagande av sinnesintryck. Perception handlar om hur vi tar emot och bearbetar intryck och genom detta skapar en meningsfull helhet. Dina inspelningar, mix- och mastringsbeslut är alltså helt beroende av vad just du upplever, vad just du hör och känner för stunden. Din upplevelse är unik.
      Med detta sagt kan det alltså finnas en poäng i att inta olika sinnesstämningar beroende på om du spelar in, mixar eller mastrar. Det är helt enkelt olika sätt att lyssna på.
      Den som spelar in behöver lägga fokus på saker som mikrofonval och placering av dessa för att uppnå bästa möjliga ljud – ett slags detaljlyssnande. Mixning kräver i sin tur en annan typ av lyssning. Här handlar det om att förverkliga och återskapa musikernas, eller din egen, musikaliska vision genom att balansera det inspelade materialet, skapa rörelse, texturer och inte minst något enhetligt – ett känslolyssnande. Slutligen har vi mastringen som mer handlar om en övergripande lyssning, en helhetslyssning där den slutgiltiga balansen mellan bas, mellanregister och diskant eventuellt rättas till.
      Nu påstår jag naturligtvis inte att du ska skippa detalj-lyssnadet när du mixar, eller att du inte ska ha ett övergripande perspektiv när du spelar in. De olika delarna flyter i varandra. Jag menar snarare att det kan hjälpa dig att gå in i olika sinnesstämningar beroende på vad det är du ska göra. Men lika mycket som det handlar om att lyssna, så handlar det också om erfarenhet. Eller som Dave Pensado en gång sa “I can teach somebody how to get a great snare sound. I can’t teach somebody what a great snare sound is”. Vad Dave menar är att du själv måste förstå vad du håller på med och utveckla det som lite slarvigt kallas för ”god smak”. Självklart underlättar det att veta hur du får till ett visst sound, men likväl måste du veta när det passar att användas.

      Ett besök i naturen gör ofta gott, inte minst då det finns mycket att lyssna på.
      Så blir du en bättre lyssnare
      För att träna upp din hörsel, din perception, så gäller det att lyssna noggrant. Tricket är att lyssna, lyssna och åter lyssna. Inte enbart på dina egna mixar, utan även annan musik, inom alla genrer, genom alla tider. Försök att verkligen identifiera vad du hör. När det kommer till lyssnandet av musik kan du exempelvis välja att fokusera på ett instrument och beskriva vad du hör. Var i stereobilden befinner sig instrumentet? Ligger det långt fram eller långt bak i ljudbilden? Höger eller vänster? Rör det sig? Är det svagt eller starkt? Ljust eller mörkt? Mycket eller lite dynamik? Vilka frekvenser täcker instrumentet upp? Vilken känsla ger det? Vad är dess uppgift? Vilka andra instrument rör sig i samma frekvensområde? Är det mest botten, mellanregister eller topp? Låter det naturligt eller processat? Har instrumentet en egen plats i ljudbilden eller finns det andra instrument som bråkar? Eller kanske kompletterar? Listan kan göras lång och det finns tyvärr inga genvägar till att bli en bättre lyssnare. Vissa har en medfödd förmåga att uppfatta detaljer, andra en känslighet för sinnesstämningar, en tredje hör frekvenser. Men allt detta går att träna upp, med ovanstående i åtanke och en gnutta tålamod.
      För det är först när du förstår vad du vill ha och varför du vill ha det som du kan lyssna, på riktigt.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.