Jump to content
  • Magiska frekvenser – finns de?


    Jon Rinneby

    FREDAGSTIPSET: Finns det verkligen magiska frekvenser som lyfter din musik till nya höjder? Dagens tips bjuder på ett och annat ess i rockärmen.

    landscape-3718738_1920.thumb.jpg.4d20662d9b1b2b739836935dd9a5b1c0.jpg

    För ett antal år sedan lyssnade jag på en podd där frågan om magiska frekvenser dök upp. Programledaren svarade då att 100 Hz, 1000 Hz och 10000 Hz var de områden denne helst skulle se på en equalizer, om endast tre frekvensband var tillåtna. Detta eftersom dessa frekvenser tillsammans representerar bas, mellanregister och diskant på ett övergripande sätt. Nu ser verkligheten tack och lov inte ut så (även om jag ibland önskar att vi hade betydligt färre val) när det kommer till att mejsla fram välljud.

    Diskussionen mynnade sedan ut i att alla frekvenser är mer eller mindre magiska, beroende på hur och när de används. Det ligger mycket sanning i detta. Om du exempelvis spetsar öronen lite extra och zoomar in på valfri frekvens när du mixar, hör du ganska snart vilken textur den bidrar med. Det kan handla om allt från tyngd, värme. mjukhet och luft, till träighet, ihålighet, hårdhet eller en nasal framtoning. Och faktum är att inget av detta är varken bra eller dåligt eller rätt eller fel. Istället handlar det om kontexten, vilket vi snart kommer in på.

    Min personliga equalizer hade förmodligen sett ut något i stil med 40 Hz, 80 Hz, 150 Hz, 350 Hz, 600 Hz, 1200 Hz, 2500 Hz, 6000 Hz och 12000 Hz, men det vore ju direkt fusk! Med anledning av detta väljer jag istället att fokusera på två frekvensområden som enligt mig är nog så viktiga att lyssna lite extra på.

    300-400 Hz
    Det varma frekvensområdet. För mycket energi här kan ge ett grötigt och dämpat intryck och för lite har förmågan att framstå som innehållslöst, utan ordentlig stomme. Musiken som toppar diverse listor idag är generellt sett väldigt polerad. Med detta menar jag att den är tydlig, välbalanserad och tillrättalagd. Området 300-400 Hz är långt ifrån lika representerat idag som det var förr och då tänker jag framförallt på äldre RnB och soul, men även på klassisk pop och rock. Det finns idag en trend som går ut på att gröpa ur det lägre mellanregistret och boosta det övre, vilket naturligtvis inte är fel i sig, men som ger ett något homogent (läs modernt) uttryck. Magi eller inte? Den frågan lämnar jag obesvarad. En utmärkt plugg för att hålla koll på bas och lågt mellanregister är hursomhelst BASSROOM.

    2000-4000 Hz
    Det hårda frekvensområdet. För mycket blir snabbt påträngande och slitsamt för öronen, medan för lite ger ett dovt och tillbakadraget intryck. Det är också här våra öron är som mest känsliga (med toppen runt 3-4.5 kHz), vilket gör det extra svårt att hålla koll på. Om du sitter och mixar en hel dag är det därför stor risk att du drar på för mycket 2000-4000 Hz, eftersom dina öron förmodligen tröttats ut. Men det övre mellanregistret är inget att vara rädd för, speciellt 3000 Hz är utmärkt för att trolla fram en klarhet i de flesta instrument. Pluggar som Soothe 2 och bx_refinement är självklara val för att trolla bort oönskad diskant, men samtidigt bibehålla mycket av klarheten. Även en dynamisk equalizer som Ozone 9 Dynamic Eq eller gratisvarianten TDR Nova kan göra underverk när du minst anar det.

    Fletcher–Munson och frekvenser
    På 30-talet gjorde Fletcher och Munson mätningar av det mänskliga örat och drog slutsatsen att mellanregistret är mer framträdande vid lägre ljudnivåer och att denna respons planas ut ju starkare volymen blir. Vi upplever alltså frekvenser olika starkt vid olika volym. I prakten innebär detta att du som mixar på svag volym går miste om bas och diskant och du som lyssnar starkt tappar mellanregistret. Men vad är då en bra lyssningsvolym? En ljudnivå på runt 85–90 dB sägs ge den rakaste frekvensuppfattningen, det vill säga att du upplever bas, mellanregister och diskant relativt jämnt. Med detta i åtanke är det därför en god idé att utsätta dina mixar både för stark och svag volym (för att kontrollera att de håller ihop), men att i största möjliga mån lyssna på "normalvolym" - för att vara så ärlig mot öronen som möjligt. Är inte detta magi så säg? En SPL-mätare är till stor hjälp för att hålla koll på nivåerna i studion. Fördjupa dig gärna i ämnet här https://en.wikipedia.org/wiki/Equal-loudness_contour.

    1008079839.jpg.92b561d0ee96a8fbca2587483bc5cd5a.jpg
    Fletcher-Munsonkurvorna kommer väl till pass när du vill förstå hur vi människor uppfattar frekvenser vid olika ljudstyrka.

    Magi eller inte?
    Magiska frekvenser och annat hokus pokus i all ära. I slutändan är det endast du själv som avgör vad som behöver justeras. Självklart kan det vara till hjälp att utgå från vissa väl valda frekvensområden, men då ingen mix är den andra lik kan det lika gärna stjälpa mer än hjälpa. Det som krävs för att exempelvis cymbalerna ska skina i den ena låten är nödvändigtvis inte rätt tillvägagångssätt i den andra. Men kanske ännu viktigare att förstå är att alla är skapta olika och tenderar att uppskatta olika typer av ljud och därav också olika frekvenser och produktioner. Bara för att jag råkar älska ljudet av en varm nylonsträngad gitarr, betyder inte detta att nästa person uppslattar samma sak. Om vi leker med tanken att du drar på med 2500 Hz på leadsången, så kommer detta garanterat att tilltala en del, men säkerligen skrämma bort lika många.

    Sedan ska det givetvis understrykas att det är skillnad på equalizer och equalizer, vissa är mer eller mindre helt transparenta, medan andra färgar - vilket naturligtvis kan ge en känsla av magi när du drar i rattarna. Men detta handlar snarare om equalizern i sig än om frekvenserna. Några personliga favoriter som kolorerar tillvaron på ett tillfredställande sätt är Black Rooster Audio VEQ-1P, Sly-Fi Axis, Kush Audio Clariphonic DSP MkII, Waves Scheps 73 och i stort sett alla equalizers från Acustica Audio.

    Green3_teaser_SX.thumb.png.f55d48f0f3d35dd96208174fce2034a1.png
    Green från Acustica Audio är visserligen transparent, men sätter definitivt färg på tillvaron och lyfter originalljudet på ett fint sätt.

    Balans
    För att knyta an till inledningen gällande kontexten. I förläningen handlar det kort och gott om balans, vilket också är hela poängen med att mixa - att skapa en helhet som fungerar. För mycket lågt mellanregister blir grötigt, för lite låter tunt, den rätta mängden upplevs kanske som varmt, för mycket höga frekvenser blir vasst, men i lagom dos blir det tydligt och så vidare. Det finns alltså (tyvärr) inga magiska frekvenser du kan slänga på för att få din musik att låta bättre. Den goda nyheter är däremot att alla frekvenser är magiska när de får det utrymme de förtjänar, varken mer eller mindre.


    Lycka till!

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
     

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

     



    User Feedback

    Recommended Comments

    Citera

    Min personliga equalizer hade förmodligen sett ut något i stil med 40 Hz, 80 Hz, 150 Hz, 350 Hz, 600 Hz, 1200 Hz, 2500 Hz, 6000 Hz och 12000 Hz, men det vore ju direkt fusk!

    Varför det? Hur menar du?

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    1 timme sedan, e-snobben said:

    Varför det? Hur menar du?

    Bra att du frågar. Det är frekvenser som jag känner att jag ofta återkommer till när jag mixar, grovt generaliserat. Inlägget var mer tänkt som ett alternativ till "100, 1000 och 10000 Hz equalizern" - och har alltså inget med verkligheten att göra. Samtidigt är begränsningar precis det vi många gånger behöver, i alla fall jag. 

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: I takt med att våren gör sitt intåg är det dags att blomma ut i studion och sätta lite färg på tillvaron. Och vad bättre än lite nya digitala ljudförvrängare eller varför inte en ny spännande hårdvara? Samtliga pluggar fungerar till både PC och Mac.

      Sknote DolA

      Det klassiska "hemliga tricket" för att öppna upp och få enskilda instrument eller hela mixar att andas och kännas mer levande. Ett perfekt sällskap i grått och trist aprilväder. Pris 360 kr.
      Airwindows TubeDesk
       

      Kush Audio Omega 458A

      Lite skit under naglarna har aldrig skadat och speciellt inte när det låter så här bra. Med Omega 458A tuffar du till de mest trötta av instrument och mixar. Pris: 260 kr.
      Sly-Fi Kaya

      När inget annat fungerar så sträcker du dig efter Kaya. En sannerligen unik plugin med fet botten och sumpig distortion. Otroligt analog känsla. Pris: 710 kr.
      Waves Abbey Road Vinyl

      Emulering av Abbey Roads specialbyggda vinylgraverare. Mängder av inställningar för att få mixen att låta som förr. Pris: 2 200 kr.
      Blackrooser VHL-3C

      Avskalad variant av välkända Pultec EQP-1A. En välkommen räddare i nöden med perfekt vintagekänsla. Pris: Gratis.
      XLN Audio RC-20 Retro Color

      En sandlåda med oändliga ljudmöjligheter. Allt från försiktig distortion till spritt språngande galna effekter som garanterat livar upp stämningen. Studio har testat produkten här. Pris 765 kr.
      Audiothing Outer Space

      En trogen emulering av det omåttligt populära delayet från 70-talet. Som grädde på moset erbjuds tre olika lägen: Original, Modern, Old. Pris 470 kr.
      Zulu


      Avslutningsvis ett hårt dual mono/stereo-paket från Handsome Audio: Världens första passiva och analoga rullbandssimulator, inspirerad av Ampex 456. Pris: 6 700 kr.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Reverb… Denna fantastiska effekt som det skrivits avhandlingar om och som, då det används rätt, placerar lyssnaren i tre dimensioner och ger musiken liv och rörelse.

      Men reverb är också en riktig problemskapare, speciellt när det missbrukas. Grötiga mixar, mixar som låter amatörmässiga eller varför inte mixar som saknar fokus, kan alla vara resultat av reverb som inte utnyttjats på rätt sätt. Med anledning av detta viger jag därför dagens tips till hur du kan jobba smartare med rumsklanger.
      Spara på krutet
      Det kanske vanligaste problemet är att använda för mycket reverb. Det är naturligtvis frestande att lägga reverb på allt, men för att något ska låta blött, så måste något annat vara torrt. Det handlar helt enkelt om kontraster, precis som när du jobbar med equalizern och olika instrument. Om du vill ha ett stort sound så räcker det många gånger med att bara två eller tre element i mixen har ett lite längre reverb. Detta ger ofta mer än tillräckligt med djup, samtidigt som det inte låter kyrka (om det nu inte är det du är ute efter). Det slitna uttrycket ”mer är mindre” är väl värt att påminna sig om här.
      Botten och toppen
      Reverb mår bäst i mellanregistret, där våra öron är som mest känsliga. Det är därför (nästan) alltid en god idé att skära bort både botten och toppen. Jag brukar lägga en equalizer före varje reverb och skära vid 300 Hz respektive 6000 Hz. Vad detta gör, förutom att lämna plats i basen och den väsande diskanten, är att lyfta fram reverbet där det är som mest tydligt och gör nytta. Om du upplever att dina reverb låter ”kalla” kan du sänka lite runt 2000 Hz, -3dB brukar räcka.
      Kort är också vått
      Du har säkert hört uttrycket ”placera instrumentet i ett rum” - Men vad är det egentligen som menas? Kort och gott handlar det om att trolla fram illusionen av att den som spelar faktiskt befinner sig i ett rum i tre dimensioner och inte två. Ett rum med djup. Låt mig utveckla: När du spelar in exempelvis sång, gitarr, eller vad det nu må vara, så använder du i regel bara en mikrofon per instrument och spelar då alltså in i mono. Detta kan liknas vid att du ritar på ett papper i två dimensioner, det är helt enkelt platt. Detta behöver inte alls vara något dåligt och ibland är det precis denna torra effekt du vill åt. Men om du slänger på ett kortare reverb, under bit under 1 sekund, så får du genast känslan av att instrumentet är inspelad med fler mikrofoner, utplacerade på olika ställen i rummet - Du hör i tre dimensioner. Men precis som med långa reverb är det viktigt att inte gå till överdrift. Jag brukar tänka som så att rumsreverbets uppgift är att fylla ut ”tomrummet”. Det vill säga den korta svans som uppstår där det annars vore helt tyst.
      Pre-delay är viktigt
      Pre-day är tiden det tar för att reverbet att höras. Ju längre pre-delay, ju längre tid är grundljudet obehandlat innan själva reverbet hörs, en liten försening så att säga. Detta kan vi utnyttja till vår fördel om vi tillexempel vill ha ett stort reverb på leadsången, men samtidigt få den att kännas långt fram. Detta eftersom vår hjärna med hjälp av pre-delay då separerar de två ljuden från varandra, istället för att sammansmälta dessa. Testa att experimentera med pre-delay på mellan 50 och 80ms.
      Delay
      Reverb är inte alltid det självklara valet för att skapa djup. Fördelen med att istället använda ett delay är att detta tar upp betydligt mindre plats i mixen, samtidigt som själva effekten förblir i stort sätt den samma. Att sträcka sig efter delay när du jobbar med snabbare låtar, där det inte finns mycket utrymme för reverben att klinga ut, är därför en mycket god idé. Jag brukar tänka lite som så att: Långsamma låtar = Långa reverb (om låten kräver det). Snabba låtar = Korta reverb och delay och då gärna så kallade slap-back delay.
      Bra reverb att spana in
      TAL-Reverb-2. Gratis Valhalla VintageVerb. 450 kr Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Emellanåt roar jag mig med att botanisera olika musikproduktionssidor, vilket är ett bra sätt för att hålla musikhjärnan och kreativiteten i trim.

      Dessa tips skriver jag sedan ner för att i sin tur plocka fram när jag kört fast eller bara behöver lite inspiration. Nedan följer mina senaste observationer. Mycket nöje!
      Använd ett low-cut-filer på basen i verserna och plocka bort detta i refrängen. På så sätt kommer refrängen garanterat att kännas större och fetare.
        Du kan få monospår att låta som stereo genom att kopiera spåret och panorera det helt till höger respektive vänster. Lägg sedan en kompressor på den ena kanalen och en expander på den andra.
        Testa att sjunga in leadsången viskande och blanda sedan försiktigt in denna med originalet. Detta ger sången en luftigare karaktär.
        Om din sång istället behöver lite mer botten kan du testa att kopiera spåret och filtrera bort allt mellanregister och diskant. Lägg sedan på någon form av distorsion och blanda försiktigt in med originalspåret.
        Använd de-esser på dina reverb. Detta ger ett mjukare, mindre väsande sound.
        Om du ljusar upp dina reverb i mellanregistret med en equalizer får dina instrument mer närvaro och tydlighet.
        Blanda in lite stadsljud, eller varför inte ljudet från ett pulserande tåg, i dina trumloopar för att de ska kännas mer levande och mindre statiska.
        När inspirationen tryter kan du plocka fram valfri loop och spela in och improvisera runt denna. Plocka sedan bort loopen. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • mixakuten_ingang.jpgMIXAKUTEN
    Som medlem får du kostnadsfri hjälp med mixning eller mastring av din låt.
    Läs mer >

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.