Frekvenserna som ofta ställer till det

Jag är medveten om att jag i denna artikel närmast målar i mig i ett hörn där jag å ena sidan talar om vikten av att reflektera över problemfrekvenser, men samtidigt uppmanar till att inte tänka för mycket kring just frekvenser. Det är milt uttryckt ett tveeggat svärd.

Orsak och verkan
Mixning handlar i mångt och mycket om balans. Volym- och frekvensmässig balans mellan olika instrument som i bästa fall tillsammans utgör en mer eller mindre fungerande helhet. Men mixning handlar också om orsak och verkan. När du skruvar på ett instrument påverkas allt runtomkring, oavsett om det handlar om volym, eq eller kompression. Detta är viktigt att förstå. Att exempelvis dra på med 80Hz på basen påverkar därför hela mixen och inte bara basljudet i sig och det är av precis denna anledning som det många gånger är en god idé att ratta i kontexten och inte i sololäge. Likväl är det ofta så att du inte behöver lägga till för att det ska låta bra, snarare plocka bort. Mixning går därför inte ut på att skapa plats, utan om att framhäva det som redan finns. Och det är just detta som är så förvirrande och som gör att så många av oss överarbetar och övertänker hela mixprocessen. Fundera och problematisera gärna kring detta en stund innan vi traskar vidare i frekvensträsket.

Läs också: Magiska frekvenser, finns de?

Från noll till tjugotusen
Nåväl, tillbaka till dagens ämne. Efter noggrann analys av musik som jag mastrat genom åren uppdagades ett tydligt mönster – vissa frekvenser var ständigt återkommande som under- eller överrepresenterade, oavsett musikgenre:

• 0-80 Hz: Överrepresenterat
• 150 Hz: Över- och underrepresenterat
• 350-400 Hz: Över- och underrepresenterat
• 1000-1200 Hz: Underrepresenterat
• 2000 Hz: Över- och underrepresenterat
• 4000 Hz: Över- och underrepresenterat
• 10-20 kHz: Underrepresenterat

Så vad kan denna högst ovetenskapliga analys säga oss? Kanske ingenting, kanske en hel del. Jag tror det handlar om en sådan enkelt sak som brist på bra lyssning. Oavsett om det handlar om hörlurar eller studiomonitorer, i kombination med avsaknaden av referenslyssning och för långa arbetspass utan pauser. Erfarenhet och fallenhet är inte heller att förglömma och ju mer du utmanar dig själv desto bättre blir du. Likväl ber jag dig åter begrunda det faktum att många av oss hellre lägger till än plockar bort, det är ju så mycket roligare. Kan detta ställa till det mån tro?

Slutsats
Det finns naturligtvis en fara i att generalisera på detta vis (gällande återkommande problemfrekvenser) samtidigt som jag tror det finns mycket att lära. Med detta sagt är det sällan så att en och samma mix dras med samtliga av ovanstående problem. Ofta rör det sig om en eller två frekvensområden som ständigt gör sig påminda och här gäller det att ta reda på vilka detta är och sedan kompensera. För mig handlar det exempelvis om att jag återkommande fegar med 150 Hz och saknar den absoluta toppen. Jag har med tiden lärt mig att gå emot min naturliga instinkt att gröpa ur för mycket lågbas och hålla igen på luften, vilket har lett till bättre mixar och mastringar. 

Med ovanstående i åtanke är det viktigt att förstå att en välbalanserad mix per automatik inte innebär att det låter bra, det kan tvärtom låta väldigt tråkig och platt. Musik handlar om så mycket mer för nå fram till lyssnaren.

Vi lyssnar inte på frekvenser, vi lyssnar på melodier och känslor.

Lycka till.

Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
 

Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.