Jump to content
  • Du håller väl koll på Spotifys nya volymstandard?

    FREDAGSTIPSET: Det ständigt pågående och minst sagt uttjatade volymkriget tycks sent omsider lida mot sitt slut, ännu en gång…


    Jon Rinneby

    volym.thumb.jpg.29a00aa7f82779233b83db02bbbce9cc.jpg

    Det känns alltid bra att inleda det nya året med lite glada nyheter. Det verkar nämligen som att Spotify äntligen gett upp den föråldrade volymstandarden ReplayGain till förmån för LUFS*. I korthet innebär detta att de största streamingstjänsterna som Spotify, Youtube, TIDAL och Amazon nu ligger på -14 LUFS, vilket underlättar avsevärt för oss som mixar och mastrar. Problemet för Spotify har tidigare varit att ReplayGain och LUFS inte samarbetat så bra. I vissa fall kunde skillnaden nämligen vara så stor som 3 dB mellan olika låtar, trots att ReplayGain och LUFS gett samma genomsnittliga utslag. Detta har sin förklaring i att de båda volymstandarderna, på olika sätt, försöker beräkna hur vi människor upplever ljudstyrka - beroende på saker som frekvensmässig balans, dynamik och inte minst hur länge starka ljud pågår. Vidare har Spotifys inbyggda limiter, vilken stått för normaliseringen, kanske inte varit den allra bästa i jämförelse med Youtube och iTunes. 

    Men som sagt tycks detta bekymmer nu vara som bortblåst och Spotify har lovat att under början av 2021 helt och hållet gå över till den rådande volymstandarden LUFS. Limitern plockas bort helt för ”Normal” och ”Tyst” volymnivå (se bild).

    * LUFS, som står för Loudness Unit Full Scale, är idag det mest populära sättet att mäta upplevd ljudstyrka på gällande musik.

    1963158533_volyminstallningar.jpg.5d90401da319c2bc378b2977f6949a92.jpg

    Kontentan
    Kör på som vanligt och följ mina rekommendationer enligt Hur volymstark ska din mix vara 2021? men nu med vetskapen att din musik har ännu bättre förutsättningar att stå sig volymmässigt bra. Tänk dock på att:

    En välbalanserad mix där samtliga frekvenser är representerade på ett bra sätt fortfarande är det som väger tyngst. Bra musik kommer nämligen alltid låta bra, i alla fall om vi lyssnar till historien.

    Med detta sagt är det fortfarande en god idé att analysera dina mixar via loudnesspenalty.com vilket du kan läsa mer om här:

    Lycka till!

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

    • Gilla 4

    User Feedback

    Recommended Comments

    Tack för mkt bra info, Jon!

    En fundering. Om man ska ladda upp en ny låt till säg de 15 populäraste streaming-tjänsterna, hur kan/bör en mastrings-tekniker tänka när det gäller volymnormalisering. Kan man dela in tjänsterna i grupper beroende på deras ”LUFS-nivåer”? 
     

    Och isåfall, vilka tjänster skulle du gruppera tillsmmans? Youtube-Spotify-... ?

    :)

    Link to comment
    Share on other sites

    Tack. Det är en mycket relevant fråga.

    Jag tycker du ska fokusera på en mastring till samtliga streamingtjänster och då utgå från Spotify. Lägg dig på strax över -14 LUFS så är du säker.

    Det enda undantaget är Soundcloud som inte har någon normalisering i dagslaget, men där bestämmer du helt och hållet själv, precis som på CD-tiden, hur mycket du vill pressa din musik.

    Du kan läsa mer om hur jag tänker kring ämnet här:

    /Jon

    Edited by Jon Rinneby
    • Tack! 1
    Link to comment
    Share on other sites
    17 minutes ago, Jon Rinneby said:

    Förstår inte frågan 🙂

    Mvh Jon

    För en poplåt om 3 minuter så spelar det kanske inte så stor roll om det är 2.5 minuter eller hela.

    För tex soundtracket till en film så blir det bara konstigt.  Eller något med ganska mycket tystnad, som tex en ljudbok.

    Link to comment
    Share on other sites
    12 minuter sedan sa pme:

    För en poplåt om 3 minuter så spelar det kanske inte så stor roll om det är 2.5 minuter eller hela.

    För tex soundtracket till en film så blir det bara konstigt.  Eller något med ganska mycket tystnad, som tex en ljudbok.

    Det spelar ingen roll om en låt är två eller sex minuter eftersom det är medianen det räknas på. Ju längre låt, ju mer exakt skulle man dock kanske kunna säga. Med detta sagt är LUFS alltså är inget vattentätt sätt att mäta upplevd volym på, men troligtvis det mest exakta vi har idag. 

    Gällande ljudbok eller poddar eller vad det nu må vara så är det mellan -23 LUFS till -16 LUFS som gäller. Men som sagt, det är egentligen bara att spela upp materialet du har, bestämma vilken LUFS du vill ligga på och låta musiken/ljudboken spela upp tills LUFS-en (integrated) har stabiliserats. 

    När det kommer till ljudläggning av film så jobbar man ju lite annorlunda än musik, vilket är ett kapitel för sig.

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby
    Link to comment
    Share on other sites
    On 2021-01-08 at 13:25 sa Jon Rinneby:

    Tack. Det är en mycket relevant fråga.

    Jag tycker du ska fokusera på en mastring till samtliga streamingtjänster och då utgå från Spotify. Lägg dig på strax över -14 LUFS så är du säker.

    Det enda undantaget är Soundcloud som inte har någon normalisering i dagslaget, men där bestämmer du helt och hållet själv, precis som på CD-tiden, hur mycket du vill pressa din musik.

    Du kan läsa mer om hur jag tänker kring ämnet här:

    /Jon

    Tackar Jon för utförligt o tydligt svar💪
    //Mats

    Link to comment
    Share on other sites

    Bra nyhet! Kanske förklarar detta de konstiga värdena som jag fått på Loudness Penalty? För skojs skull mastrade jag en låt till exakt -14 LUFS med Youlean som mätare. Jag kollade sen mot både Cubase egen mätare samt Waves dito. Alla visade samma. Men vid koll med Loudness Penalty så påstod den att Spotify skulle sänka låten med nära 2 LU. Har du nån erfarenhet av detta också och möjligen en förklaring? Efter detta skippar jag Loudness Penalty och kör i Youlean enbart.

    Edited by Marcus Nielsen
    Link to comment
    Share on other sites
    11 hours ago, Marcus Nielsen said:

    Bra nyhet! Kanske förklarar detta de konstiga värdena som jag fått på Loudness Penalty? För skojs skull mastrade jag en låt till exakt -14 LUFS med Youlean som mätare. Jag kollade sen mot både Cubase egen mätare samt Waves dito. Alla visade samma. Men vid koll med Loudness Penalty så påstod den att Spotify skulle sänka låten med nära 2 LU. Har du nån erfarenhet av detta också och möjligen en förklaring? Efter detta skippar jag Loudness Penalty och kör i Youlean enbart.

    Men vad gjorde spotify då?

    Link to comment
    Share on other sites
    12 timmar sedan sa Marcus Nielsen:

    Bra nyhet! Kanske förklarar detta de konstiga värdena som jag fått på Loudness Penalty? För skojs skull mastrade jag en låt till exakt -14 LUFS med Youlean som mätare. Jag kollade sen mot både Cubase egen mätare samt Waves dito. Alla visade samma. Men vid koll med Loudness Penalty så påstod den att Spotify skulle sänka låten med nära 2 LU. Har du nån erfarenhet av detta också och möjligen en förklaring? Efter detta skippar jag Loudness Penalty och kör i Youlean enbart.

    Det har jag faktiskt ingen förklaring till, förutom att Loudness Penalty i så fall fortfarande använde ReplayGain när du laddade upp? Fick du samma resultat på Youtube och TIDAL?

    Oavsett så kommer Spotify gå över till LUFS nu, om de inte redan gjort det. Detta innebär även att låtar som tidigare laddats upp kommer anpassas till detta. I praktiken innebär detta att det blir jämnare volym, mellan olika artister, än på ReplayGain-tiden. 

    Med detta sagt finns det andra saker som påverkar hur vi upplever ljudstyrka:

    • Håll koll på mellanregistret. Ett urholkat mellanregister, en så kallad hängmatta, kan framstå som mindre volymstark i förhållande till annan musik, speciellt när du lyssnar genom telefon eller datorhögtalare. Området 400-1000 Hz är (enligt min högst personliga smak) speciellt viktigt att hålla koll på.
    • Rensa upp i botten och toppen – dessa ohörbara frekvenser kan ställa till det för streamingtjänsternas normaliseringsalgoritmer och äta upp onödig energi. Läs mer om hög- och lågpassfilter här.
    • En låt med stort dynamisk omfång upplevs som regel starkare än en låt som är hårt komprimerad, när de spelas upp med samma LUFS.
    • Om din mix låter bra på svag volym när du lyssnar i studion, det vill säga att du hör alla viktiga detaljer, så är sannolikheten större att den även låter bra online.
    • Användandet av saturation, som skapar övertoner, kan bidra till ökad upplevd ljudstyrka. Något recept finns naturligtvis inte, men pluggar som Kush Audio TWK kan hjälpa på traven. 

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby
    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • lathund_puff_spalt.jpg
    Nu på studio.se:
    Lathund för låtskrivare (e-bok)

    Eva Hillereds låtskrivarbibel är släppt i ny upplaga och vi är enormt glada över att ha den som e-bok i vår butik, där du också kan läsa mer om den.

    Läs mer >

  • Similar Content

    • By Andreas Hedberg
      Som vi skrivit om tidigare i artikelserien Så blev Isabelle framgångsrik inom spel- och filmmusik, så bor och jobbar Isabelle Engman i Los Angeles och försörjer sig på att skapa musik för film och spel. Hon jobbar endast med en Macbook Pro, ett midi-keyboard och ett par hörlurar (Audio-Technica ATH-M50). Hon använder Logic Pro X och förstås massor av ljudbibliotek och pluggar.
      1. Överanvänd inte eq:n
      Många ökar frekvenser eller skär bort så pass mycket att instrumenten låter platta. Jag använder eq i första hand för att ge instrumenten karaktär. I exemplet nedan använde jag en eq för att få fram lite mer karaktär i ett klarinettljud utan att det blir för skarpt. Jag minskade väldigt lite runt 250 Hz och ökade mellan 750 Hz–2 kHz. När det gäller orkesterinstrument, så handlar det inte om att omforma ljudet helt och hållet, utan om små fina justeringar för att skruva fram mer karaktär, och skapa ett mer autentiskt ljud i samplingarna.
      Eq-inställning för klarinettljud.
      Ett annat tips är att om du behöver mer bas eller något mer som fyller upp i det lägre mellanregistret, så istället för att använda en eq, pröva att lägga till tuba, fagott, kontrabas, pukor, eller en gran casa. Saknar du något i det högre registret, pröva att lägg till piccolaflöjt, tvärflöjt, celesta etc.
      2. Skapa plats genom panorering och rumsklang
      Att använda en ljudbilds utrymme rätt är A och O enligt mig när det gäller mixning generellt. Det kan göras genom panorering enligt orkestersättning, men reverb är också effektivt. Om det finns ett soloinstrument i stycket, så brukar jag lägga på mindre reverb på det instrumentet för att det ska låta närmare. Jag tycker att det bästa sättet att ge sina inspelningar utrymme, är att använda korta och långa reverb.
      Om du vill ha mer rymd och realism, så är ett mindre torrt sound lösningen. För nära – det vill säga för lite reverb avslöjar brister – reverb kan hjälpa att ”dölja” både en svajig livespelning, men även mindre bra samplingar. Jag använder mig nästan uteslutande av reverben Lexicon Pro och Altiverb.
      Om du går och lyssnar på en livespelning med orkester så sitter du inte med på scenen och lyssnar. Du ska höra lika mycket rumsklang som orkester. Till exempel så sitter brasset bakom stråket, vilket betyder mer reverb, medan stråkarna är närmare. När det gäller panorering så ser jag till att inga instrument överstiger mer än 50 procent åt vänster eller höger.
      3. Orkester- och instrumentkunskap är halva grejen
      Det finns många nybörjarfällor. Ett vanligt misstag är att man skriver brasstämmor i både hög tonhöjd och att de ska spela svagt. I verkligheten är det så att ju högre ett brassinstrument spelas, desto mer måste musikerna ta i, vilket innebär att det kommer låta onaturligt att spela väldigt svagt i ett högt register med ett brassinstrument.
      4. Skapa multitimbrala instrument
      När jag jobbar med stora projekt med minst 200 spår (till exempel låten Victory för Xbox) så skapar jag alltid multitimbrala instrument för att datorn ska orka. Därefter skapar jag individuella outputs för varje instrument via aux-spår, för att kunna automatisera de enstaka spåren. Lyssna på Victory här.
      Kolla nedan på de ”instrument-setups” jag gjort. Detta är ett utsnitt från den template jag använder mest. Här ser du hur jag delar in orkestergrupper i olika färger, i ordning efter orkestersättning. (Längst ner ligger syntspåren).


      5. Arbeta med automatisering för rätt karaktär vid orkestrering
      Låten Victory är gjord till ett fitness-spel/program. Xbox samarbetade med Fitlife Productions för att göra cinematiska träningsvideor där filmmusik möter fitnessbeats i en apokalyptisk värld. Spelet släpps nu i mars.
      Detta beat-baserade orkesterstycke är baserat helt på samplingar. När det gäller stråkar så använder jag för tillfället mycket av Spitfire Audios produkter och Symphonic Strings, blandat med LA Strings och Cinestrings. För brass är det nästan uteslutande Cinebrass från Cine Samples.
      Jag vill att mixen ska låta så autentisk som möjligt och jobbar mycket med automatisering och keyswitches, där jag ritar in kurvor för att få autentiska karaktärer för expression, velocity med mera. Det är oerhört viktigt att veta hur instrumenten låter på riktigt och vad de är kapabla till – att vara ute på konserter och lyssna och tänka mycket på hur instrumenten låter var för sig och tillsammans är ett bra sätt. Ett vanligt misstag är att låta exempelvis träblåsinstrument klinga för länge utan uppehåll – musikerna behöver andas också, och vissa instrument är mer ansträngande att spela än andra, och kan vara olika ansträngande i olika tonlägen. Så det är väldigt viktigt att kunna orkestrering och arrangering.
      Jag arbetar mycket med automatisering och då främst modulation – volym – expression – velocity. Se nedan exempel från Victory.

      "Step Editorn i Logic är guld för mig. Om vi snackar realism är det något mer "musikaliskt" för mig personligen att ha detta grafiskt. I låten Victory används nästan ingen eq eller kompressor, det mesta av arbetet har jag lagt på automatisering/orkestrering.", säger Isabelle.
      Ett tips är att experimentera med att justera attacken på samplingarna och ibland till och med ta bort attacken på vissa ljud. Det kan ibland få ljudet att låta ännu mer likt ett riktigt instrument, och du kommer bort ännu mer från ”samplingssoundet”. Många av ljudbiblioteken idag låter färdigmixade – jag jobbar försiktigt med eq och försöker i första hand rensa upp i basregistret även när det gäller samplade ljud. De tar för stor plats i ljudbilden annars – framför allt brass kan man skära bort mycket av i basen (upp till cirka 200 Hz).
      Samplingar som används i Victory
      8dio, hybrid – effekter, “pulser”. Hybrid two, Project Bravo – effekter, drum beats. Project Alpha – effekter, drum beats. Heavyocity, Gravity, DM-307 – ambienser, beats. The dark zebra – ambienser och effekter. Stråk: Spitfire Symphonic, Cinestrings och LA Scoring Strings – Från Spitfire Symphonics använder jag främst Legato, Spiccato och soloinstrument. Från Cinestrings använder jag mer ensemble patches. Från LA Scoring Strings främst Spiccato. Percussion: Evolve, Damage, Tonehammer (Epic toms), Symphobia, 8dio (Taiko, Frame Drums, Hybrid Tools). Brass: Cinebrass PRO (Min favorit! Det låter väldigt realistiskt!) – jag arbetar mycket med pitch bend, expression och velocity.
 Mastring: Izotope Ozone (multibandskompressor), jag använder dock oftast Waves C-4 multibandskompressor samt lite av Waves L1 (limiter) och Waves Ultramaximizer. Övriga samplingar och ljud Isabelle använder
      Native Instruments Komplete 10 Spectrasonics Omnisphere, Trilian och Stylus RMX Sibelius (för notskrivning) Tips vid mixning av liveorkester
      1. Det viktigaste är att kolla fasen mellan varje instrumentspår. Börja alltid med att mixa från Decca tree och vidare till närmickarna. Det är viktigt att veta var varje specifik mikrofon är/var placerad. Mixning: koppla varje instrumentsektion till en buss – träblås till en buss, stråk till en, rumsklang till en och så vidare. Vid större klingande orkester (som i låten Rebirth) använde jag mer Decca tree. För comedy-stilen så vill man ha ett närmare sound. Använd till exempel mer närmickar. För livespelningar är det oftast bäst att nästan inte använda eq alls, men vill man att stråkarna ska ha ett lite "silkigare" ljud så kan man öka vid 10 kHz eller högre.
      2. För högt, ”skrikigt” stråk: Du kan ibland använda en de-esser för att ta bort i det högre frekvensregistret, för att få det att låta mer "mellow".
      Tips för mastring och mastringspluggar
      Mcdsp Mc404 är en bra, men dyr mastringsplugg. Ett förslag är också att bygga en kedja med eq, kompressor (snällt ställd), imager (stereo spread), därefter en kompressor till som man ställer efter smak, men rätt hårt. Alternativt kan man använda Izotope Ozone 5.
      Några av Isabelles pluggar vid mastring.
      Andra favoritpluggar vid mastring av icke-orkestral musik
      Fab Filter (Pro Q2), Kramer Master Tape, SSL Comp (Solid State Logic), L3 Ultramaximizer (Waves)
      Om arbetet med låten Rebirth (musik till spel för Xbox)
      Jag var inspirerad av Alexandre Desplats musik och ville gå lite åt det impressionistiska hållet, med svävande träblås och mycket ostinato. Det är inte temabaserat utan mer motivskrivet. Jag påbörjar nästan alltid musikskapandet genom att slänga ut en massa låtidéer som är på tre minuter och som loopas, och känner mig fram – och så landar det i en av de idéer jag tycker känns mest rätt för ändamålet. Musiken till detta spel är helt skapat med en liveorkester på 65 personer, och spelades in på Warner Brother Studios här i Los Angeles. Jag skrev ut allt på noter som orkestern fick. Lyssna på Rebirth här. Ladda ner partituret till Rebirth här.
      Det viktigaste att tänka på när det gäller ljudbilden för livespelad orkestermusik är positioneringen. Det är inte så mycket i övrigt jag behöver göra om det är inspelat på rätt sätt. Det är mest småjusteringar som att rensa upp i basregistret med en eq.
       
      Isabelles boktips
      1. On the Track: A Guide to Contemporary Film Scoring (Karlin, Fred & Wright, Rayburn, 1994)
      2. Complete Guide to Film Scoring: The Art and Business of Writing Music for Movies and TV (2010)
      3. Film, a Sound Art (Michael Chion, 2009)
      4. Overtones and Undertones: Reading Film Music (Brown, Royal S)

      Boken On the Track kan vara en bra ingång till att skriva för film.
      Tips: Läs också artikelserien Så blev Isabelle framgångsrik inom spel- och filmmusik.
    • By Lotta Fahlén
      Melisha Linnell  i en dj-session.
      Med en kandidat i musikproduktion i bagaget undervisar hon i musikproduktion, mixning och mastring på Högskolan för scen och musik i Göteborg och är även en av projektledarna för organisationen EQLovesMusic.
      I Måndagsintevjun berättar Melisha om kärleken till att mastra musik, vilka verktyg hon helst använder, vanliga missar i mixar som skickas iväg för mastring och om att lyckas framhäva någon annans vision men samtidigt överraska.
      Kan du berätta lite hur det gick till när du började mastra musik?
      – År 2000 var jag med när ett album som jag producerat mastrades i Studio Bohus. Jag kände att det var en intressant process som jag ville lära mig mer av och började lära mig på egen hand. Jag började mastra för kunder redan 2005 och kände att jag utvecklades hela tiden. När jag sedan studerade en kandidatutbildning inom musikproduktion gjorde jag min praktik i mastringsstudion på svenska Grammofonstudion. Min C-uppsats gjorde jag till en undersökande uppsats kring mastring för att kunna dyka ännu djupare in i ämnet.
      – Sedan har jag också läst mycket böcker av mastrare och fått en förståelse för processen men ändå kunnat göra min egna grej kring det vilket är roligt. Jag har skapat mina egna tricks och känner att jag verkligen älskar att jobba med det.
      Du får en låt som är färdigmixad och redo att mastras, kan du guida oss hur du går tillväga?
      – Det viktiga är att ha en dialog med skaparen, artisten och producenten för att veta vad de har för tanke med soundet. Det gäller att framhäva deras vision så mycket som möjligt men även överraska dem genom att framhäva soundet på bästa vis.
      – Jag sitter sedan och funderar i tystnad för att förbereda mina öron och gör sedan en kortare session. Jag blandar analoga och digitala redskap i min signalkedja skickar sedan iväg låten för feedback. Det är jätteviktigt. Ibland är det mindre fix men många gånger är de nöjda efter min första session.
      Melisha Linnell i studion på Brewhouse i Göteborg.
      Kan du nämna några verktyg i studion som du inte klarar dig utan?
      – Mitt analoga mixerbord som är modifierat, min TLA-audio rör-kompressor/EQ och några andra analoga processorer. Sen har jag också många fina mikrofoner och instrument... UAD Apollo 8 är ett fantastiskt ljudkort. Och så Pro Tools.
      Finns det några vanliga missar i de mixar du får skickat till dig som du ofta får korrigera?
      – Ja, en vanlig miss är att de lägre partierna är problematiska. Det beror inte alltid på att det är mer energi där, ofta är det mixat så att frekvenserna blir röriga och de element som finns i det området inte blir distinkta och urskiljbara. En annan miss kan vara mixar som har för lite headroom. Det kan jag ändå jobba med men det förutsätter såklart att mixen håller sig inom 0DBFS och har ett bitdjup på minst 24 bitar. Ofta kan ljudbilden nuförtiden också vara för centrerad, vilket oftast beror på att folk fokuserar mindre på stereoinspelningar. Det kan leda till att instrumenten inte placerar sig naturligt i mixen och för många element i mixen konkurrerar om fokuset.
      – Jag har faktiskt utvecklat två olika processer i mastring. Den ena processen använder jag om producenten själv har mixat och inte är jättevan men ändå har en grym vision. Då gäller det för mig att kunna kontrollera där det oftast blir problemområden och då brukar jag be om nermixningar, det vill säga stems. Då kan jag få kontroll på problematiken vilket leder till mindre skickade fram och tillbaka. Om jag inte gör den processen är det bara att skicka tillbaka mixen om det är något som måste korrigeras men då brukar det ta lite längre tid.
      Melisha Linnell.
      Det är många artister och band som ger ut musik på vinyl och kassettband, hur skiljer sig mastringen för fysiska utgivningar i  jämförelse med digitala masters?
      – Mastringen skiljer sig ganska mycket. För det första får du verkligen vara försiktig och inte pressa på mastringen för mycket. I det lägre registret får du tänka på att inte bredda för mycket eftersom nålen på vinylen kan påverkas och börja hoppa. Rent generellt gäller ju mastring att anpassa till det medie du ska överföra musiken till, varför det i början, då det hette Pre Mastering, var en enklare process som inte skulle förändra mixen så mycket.
      Du producerar, mixar, sjunger och DJar också utöver att mastra, vad är du aktuell med framöver?
      – Just nu är jag aktuell med produktioner till SheTrance, en duo jag har tillsammans med fantastiska Nadja Itäsaari. Vi har precis släppt en låt som heter Nordic mantra. Nästa steg blir att släppa egenproducerad musik. Jag jobbar mycket med syntes och att skapa egna ljud i mina produktioner för att verkligen gestalta den känsla jag är ute efter.
      Nordic Mantra Video and Visual (musikvideo på Youtube) .
      Länkar:
      Hemsida
      EQLovesMusic

      Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
    • By Jon Rinneby
      1. Lyssna inte på instrumentet du justerar utan istället på vad som händer runt omkring. Hur påverkar förändringen de andra instrumenten och hela mixen? Zooma ut ditt lyssnande istället för in.
      2. Behöver du nya perspektiv? Byt plats på vänster och höger kanal så att höger blir vänster och vänster blir höger (exempelvis genom att vända på hörlurarna). Det som tidigare uppfattats av höger hjärnhalva uppfattas nu av vänster och vice versa vilket ger en helt ny ljudupplevelse.
      3. Om något instrument låter för starkt eller svagt kan du testa att höja eller sänka det 3 dB och se vad som händer. 3 dB hit eller dit kan bli magiskt, fråga mig inte varför.
      4. Om refrängen saknar energi kan du testa att automatisera ner verserna/bryggan innan refrängen -1 dB, då smäller det garanterat på lite extra när volymen blir normal igen.
      5. Behandla kompressorn både som ett kreativt verktyg och ett volymreglage. Kompression handlar minst lika mycket om att skapa rörelse och energi som att kontrollera dynamik. Var inte rädd för att experimentera.
      6. När du lyssnar på mixen istället för på musiken har du suttit för länge. Ta en (lång) paus.
      7. Experimentera med LCR-panning, det vill säga att du placerar dina instrument så att de ligger 100 procent till vänster, 100 till höger eller mitt i. Mixa sedan varje del för sig: först vänster sida, sedan höger och sist mitten. På så vis får hjärnan färre saker att fokusera på. En annan fördel med LCR-panning är att mitten ofta blir väldigt tydlig och kraftfull, samtidigt som stereobilden blir bred med mycket separation. Se dock detta tillvägagångssätt mer som en övning snarare än en komplett mixstrategi.
      8. Håll dig runt -14 LUFS när du mastrar så har din musik goda förutsättningar att låta bra på alla digitala musiktjänster.
      9. De bästa av idéer föds sällan i studion utan när du gör något helt annat som att promenera, diska eller lägga pussel.
      Lycka till!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      Det finns idag en mer eller mindre framarbetad volymstandard mellan Spotify, iTunes, YouTube och TIDAL, även om det skiljer sig lite mellan de olika plattformarna. Samtliga tjänster använder sig av en normaliseringsprocess baserad på LUFS (Loudness Unit Full Scale) som lite enkelt kan förklaras med hur vi upplever ljudstyrka. Ju lägre LUFS, desto starkare volym.
      Detta innebär exempelvis att -16 LUFS låter svagare än -8 LUFS. Medianen mellan de olika streamingtjänsterna ligger idag runt -14 LUFS, vilket också är Spotifys nuvarande rekommendation för uppladdning av musik. I praktiken innebär detta all musik som är starkare än detta automatiskt sänks av Spotify och all musik som är svagare höjs.
      För er som gillar siffror rekommenderar jag därför att ni håller er mellan -14 och -12 LUFS integrated och inte starkare än -9 LUFS short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB. 

      Bilden visar gratisversionen av populära mätverktyget Youlean Loudness Meter
      Dessa riktlinjer garanterar att din musik, oavsett genre, står sig bra volymmässigt på samtliga plattformar. Vill du att din musik ska låta starkare 2021 ska du helt enkelt att mastra svagare än du kanske är van vid.
      Om du tycker att ovanstående låter komplicerat ska jag göra det enkelt för dig: När du mixat klart placerar du en limiter sist på masterkanalen och ställer utvolymen till -1 dB och ser till att du inte limiterar mer än 1-2 dB. Stäm sedan av mot www.loudnesspenalty.com och justera efter behov. Med detta sagt: Så länge mastern inte ser ut som en tjock korv när du exporterar och låtens starkaste parti inte överstiger -1 dBTP (true peak) är det egentligen bara att tuta och köra. Det viktigaste är trots allt hur det låter och inte hur det ser ut. Ibland kan ljudet av en limiter som klipper av topparna vara precis det du är ute efter.
      Inte bara volym
      Trots streamingtjänsternas automatiska volymanpassning är det ändå så att vissa låtar upplevas starkare än andra, trots att de är normaliserade till samma nivå. Hur kommer det sig? Svaret ligger till största del i mixen och inte mastringen:
      Håll koll på mellanregistret. Ett urholkat mellanregister, en så kallad hängmatta, kan framstå som mindre volymstark i förhållande till annan musik, speciellt när du lyssnar genom telefon eller datorhögtalare. Området 400-1000 Hz är (enligt min högst personliga smak) speciellt viktigt att hålla koll på. Rensa upp i botten och toppen – dessa ohörbara frekvenser kan ställa till det för streamingtjänsternas normaliseringsalgoritmer och äta upp onödig energi. Läs mer om hög- och lågpassfilter här. En låt med stort dynamisk omfång upplevs som regel starkare än en låt som är hårt komprimerad, när de spelas upp med samma LUFS. Om din mix låter bra på svag volym när du lyssnar i studion, det vill säga att du hör alla viktiga detaljer, så är sannolikheten större att den även låter bra online. Användandet av saturation, som skapar övertoner, kan bidra till ökad upplevd ljudstyrka. Något recept finns naturligtvis inte, men pluggar som Kush Audio TWK kan hjälpa på traven.  Några populära mätverktyg
      Youlean Loudness Meter Meterplugs Loudness Penalty Klangfreund LUFS Meter 2 iZotope Insight Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
      Detta är en uppdaterad artikel som ursprungligen publicerades 3 januari, 2020.
    • By Jon Rinneby
      Loudness Penalty är en användbar hemsida med ett tydligt syfte: Att kolla så att din nya musik inte processas i onödan när den laddas upp på streamingtjänster som Spotify, iTunes, Youtube, Tidal och Pandora. Detta görs genom att du laddar upp en låt som sedan genom mer eller mindre avancerade algoritmer läses av, gällande hur mycket eller lite volymen kommer förändras av varje tjänst. Bra att känna till är att Loudness Penalty inte lagrar din musik någonstans, utan denna tas bort direkt när uträkningen är gjord.
      Exempel: Du laddar upp en låt och får följande resultat:
       

       
      Resultatet avslöjar att Youtube, Spotify och TIDAL sänker din låt med -1.4 dB och iTunes -1 dB. Detta är helt klart inom rimlighetens gränser - men du kan också med gott samvete dra ner din mix eller master -1 dB för ännu mindre "volymstraff" och därmed eventuellt belönas med mer dynamik. Ett volymstraff på -1 till -3 dB är helt ok så länge musiken låter bra, men mer rekommenderas inte.
      Och svårare än så är det faktiskt inte. Har du frågor gällande volym eller något annat relaterat till just detta ämne så är det bara att slänga iväg ett meddelande till Studios skribent @Jon Rinneby
      Kuriosa
      Volymkriget, eller Loudness War, hänvisar till den volymökningstrend som tog sin början redan på 40-talet och som nådde sin peak på 80- och 90-talet med CD-skivan. I korthet handlar volymkriget således om utvecklingen av ökad ljudnivå i komersiell musik, på bekostnad av dynamik och ljudkvalité.
      Ett tydligt och välanvänt exempel är Metallicas album "Death Magnetic" som fick både lyssnare och kritiker att reagera på den usla och odynamiska ljudkvalitén. Detta album blev också på många sätt startskottet för en tydlig motreaktion ledd av bland annat mastringsteknikern Bob Katz, som tillsammans med iTunes utvecklade en ny automatiserad volymstandard, vilken senare kom att appliceras på andra streamingtjänster.
      I korthet innebar detta att starkt mastrad musik med minskad dynamik sänkes volymmässigt, medan mer dynamisk musik gick vinnande ur kriget. Volymkriget pågår i viss mån fortfarnade, men i betydligt mer begränsad omfattning.
      Läs mer om Volymkriget på Wikipedia.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

  • live_puff.jpg
    Nu på studio.se:
    Bästa liveljudet för sång och elbas

    Två böcker av Studios mångårige medarbetare Hans Nicklassons finns nu till försäljning i vår butik.

    Till butiken >

×
×
  • Create New...