Jump to content
  • Du håller väl koll på Spotifys nya volymstandard?

    FREDAGSTIPSET: Det ständigt pågående och minst sagt uttjatade volymkriget tycks sent omsider lida mot sitt slut, ännu en gång…


    Jon Rinneby

    volym.thumb.jpg.29a00aa7f82779233b83db02bbbce9cc.jpg

    Det känns alltid bra att inleda det nya året med lite glada nyheter. Det verkar nämligen som att Spotify äntligen gett upp den föråldrade volymstandarden ReplayGain till förmån för LUFS*. I korthet innebär detta att de största streamingstjänsterna som Spotify, Youtube, TIDAL och Amazon nu ligger på -14 LUFS, vilket underlättar avsevärt för oss som mixar och mastrar. Problemet för Spotify har tidigare varit att ReplayGain och LUFS inte samarbetat så bra. I vissa fall kunde skillnaden nämligen vara så stor som 3 dB mellan olika låtar, trots att ReplayGain och LUFS gett samma genomsnittliga utslag. Detta har sin förklaring i att de båda volymstandarderna, på olika sätt, försöker beräkna hur vi människor upplever ljudstyrka - beroende på saker som frekvensmässig balans, dynamik och inte minst hur länge starka ljud pågår. Vidare har Spotifys inbyggda limiter, vilken stått för normaliseringen, kanske inte varit den allra bästa i jämförelse med Youtube och iTunes. 

    Men som sagt tycks detta bekymmer nu vara som bortblåst och Spotify har lovat att under början av 2021 helt och hållet gå över till den rådande volymstandarden LUFS. Limitern plockas bort helt för ”Normal” och ”Tyst” volymnivå (se bild).

    * LUFS, som står för Loudness Unit Full Scale, är idag det mest populära sättet att mäta upplevd ljudstyrka på gällande musik.

    1963158533_volyminstallningar.jpg.5d90401da319c2bc378b2977f6949a92.jpg

    Kontentan
    Kör på som vanligt och följ mina rekommendationer enligt Hur volymstark ska din mix vara 2021? men nu med vetskapen att din musik har ännu bättre förutsättningar att stå sig volymmässigt bra. Tänk dock på att:

    En välbalanserad mix där samtliga frekvenser är representerade på ett bra sätt fortfarande är det som väger tyngst. Bra musik kommer nämligen alltid låta bra, i alla fall om vi lyssnar till historien.

    Med detta sagt är det fortfarande en god idé att analysera dina mixar via loudnesspenalty.com vilket du kan läsa mer om här:

    Lycka till!

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

    • Gilla 4

    User Feedback

    Recommended Comments

    Tack för mkt bra info, Jon!

    En fundering. Om man ska ladda upp en ny låt till säg de 15 populäraste streaming-tjänsterna, hur kan/bör en mastrings-tekniker tänka när det gäller volymnormalisering. Kan man dela in tjänsterna i grupper beroende på deras ”LUFS-nivåer”? 
     

    Och isåfall, vilka tjänster skulle du gruppera tillsmmans? Youtube-Spotify-... ?

    :)

    Link to comment
    Share on other sites

    Tack. Det är en mycket relevant fråga.

    Jag tycker du ska fokusera på en mastring till samtliga streamingtjänster och då utgå från Spotify. Lägg dig på strax över -14 LUFS så är du säker.

    Det enda undantaget är Soundcloud som inte har någon normalisering i dagslaget, men där bestämmer du helt och hållet själv, precis som på CD-tiden, hur mycket du vill pressa din musik.

    Du kan läsa mer om hur jag tänker kring ämnet här:

    /Jon

    Edited by Jon Rinneby
    • Tack! 1
    Link to comment
    Share on other sites
    17 minutes ago, Jon Rinneby said:

    Förstår inte frågan 🙂

    Mvh Jon

    För en poplåt om 3 minuter så spelar det kanske inte så stor roll om det är 2.5 minuter eller hela.

    För tex soundtracket till en film så blir det bara konstigt.  Eller något med ganska mycket tystnad, som tex en ljudbok.

    Link to comment
    Share on other sites
    12 minuter sedan sa pme:

    För en poplåt om 3 minuter så spelar det kanske inte så stor roll om det är 2.5 minuter eller hela.

    För tex soundtracket till en film så blir det bara konstigt.  Eller något med ganska mycket tystnad, som tex en ljudbok.

    Det spelar ingen roll om en låt är två eller sex minuter eftersom det är medianen det räknas på. Ju längre låt, ju mer exakt skulle man dock kanske kunna säga. Med detta sagt är LUFS alltså är inget vattentätt sätt att mäta upplevd volym på, men troligtvis det mest exakta vi har idag. 

    Gällande ljudbok eller poddar eller vad det nu må vara så är det mellan -23 LUFS till -16 LUFS som gäller. Men som sagt, det är egentligen bara att spela upp materialet du har, bestämma vilken LUFS du vill ligga på och låta musiken/ljudboken spela upp tills LUFS-en (integrated) har stabiliserats. 

    När det kommer till ljudläggning av film så jobbar man ju lite annorlunda än musik, vilket är ett kapitel för sig.

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby
    Link to comment
    Share on other sites
    On 2021-01-08 at 13:25 sa Jon Rinneby:

    Tack. Det är en mycket relevant fråga.

    Jag tycker du ska fokusera på en mastring till samtliga streamingtjänster och då utgå från Spotify. Lägg dig på strax över -14 LUFS så är du säker.

    Det enda undantaget är Soundcloud som inte har någon normalisering i dagslaget, men där bestämmer du helt och hållet själv, precis som på CD-tiden, hur mycket du vill pressa din musik.

    Du kan läsa mer om hur jag tänker kring ämnet här:

    /Jon

    Tackar Jon för utförligt o tydligt svar💪
    //Mats

    Link to comment
    Share on other sites

    Bra nyhet! Kanske förklarar detta de konstiga värdena som jag fått på Loudness Penalty? För skojs skull mastrade jag en låt till exakt -14 LUFS med Youlean som mätare. Jag kollade sen mot både Cubase egen mätare samt Waves dito. Alla visade samma. Men vid koll med Loudness Penalty så påstod den att Spotify skulle sänka låten med nära 2 LU. Har du nån erfarenhet av detta också och möjligen en förklaring? Efter detta skippar jag Loudness Penalty och kör i Youlean enbart.

    Edited by Marcus Nielsen
    Link to comment
    Share on other sites
    11 hours ago, Marcus Nielsen said:

    Bra nyhet! Kanske förklarar detta de konstiga värdena som jag fått på Loudness Penalty? För skojs skull mastrade jag en låt till exakt -14 LUFS med Youlean som mätare. Jag kollade sen mot både Cubase egen mätare samt Waves dito. Alla visade samma. Men vid koll med Loudness Penalty så påstod den att Spotify skulle sänka låten med nära 2 LU. Har du nån erfarenhet av detta också och möjligen en förklaring? Efter detta skippar jag Loudness Penalty och kör i Youlean enbart.

    Men vad gjorde spotify då?

    Link to comment
    Share on other sites
    12 timmar sedan sa Marcus Nielsen:

    Bra nyhet! Kanske förklarar detta de konstiga värdena som jag fått på Loudness Penalty? För skojs skull mastrade jag en låt till exakt -14 LUFS med Youlean som mätare. Jag kollade sen mot både Cubase egen mätare samt Waves dito. Alla visade samma. Men vid koll med Loudness Penalty så påstod den att Spotify skulle sänka låten med nära 2 LU. Har du nån erfarenhet av detta också och möjligen en förklaring? Efter detta skippar jag Loudness Penalty och kör i Youlean enbart.

    Det har jag faktiskt ingen förklaring till, förutom att Loudness Penalty i så fall fortfarande använde ReplayGain när du laddade upp? Fick du samma resultat på Youtube och TIDAL?

    Oavsett så kommer Spotify gå över till LUFS nu, om de inte redan gjort det. Detta innebär även att låtar som tidigare laddats upp kommer anpassas till detta. I praktiken innebär detta att det blir jämnare volym, mellan olika artister, än på ReplayGain-tiden. 

    Med detta sagt finns det andra saker som påverkar hur vi upplever ljudstyrka:

    • Håll koll på mellanregistret. Ett urholkat mellanregister, en så kallad hängmatta, kan framstå som mindre volymstark i förhållande till annan musik, speciellt när du lyssnar genom telefon eller datorhögtalare. Området 400-1000 Hz är (enligt min högst personliga smak) speciellt viktigt att hålla koll på.
    • Rensa upp i botten och toppen – dessa ohörbara frekvenser kan ställa till det för streamingtjänsternas normaliseringsalgoritmer och äta upp onödig energi. Läs mer om hög- och lågpassfilter här.
    • En låt med stort dynamisk omfång upplevs som regel starkare än en låt som är hårt komprimerad, när de spelas upp med samma LUFS.
    • Om din mix låter bra på svag volym när du lyssnar i studion, det vill säga att du hör alla viktiga detaljer, så är sannolikheten större att den även låter bra online.
    • Användandet av saturation, som skapar övertoner, kan bidra till ökad upplevd ljudstyrka. Något recept finns naturligtvis inte, men pluggar som Kush Audio TWK kan hjälpa på traven. 

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby
    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • lathund_puff_spalt.jpg
    Nu på studio.se:
    Lathund för låtskrivare (e-bok)

    Eva Hillereds låtskrivarbibel är släppt i ny upplaga och vi är enormt glada över att ha den som e-bok i vår butik, där du också kan läsa mer om den.

    Läs mer >

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      1. Lyssna inte på instrumentet du justerar utan istället på vad som händer runt omkring. Hur påverkar förändringen de andra instrumenten och hela mixen? Zooma ut ditt lyssnande istället för in.
      2. Behöver du nya perspektiv? Byt plats på vänster och höger kanal så att höger blir vänster och vänster blir höger (exempelvis genom att vända på hörlurarna). Det som tidigare uppfattats av höger hjärnhalva uppfattas nu av vänster och vice versa vilket ger en helt ny ljudupplevelse.
      3. Om något instrument låter för starkt eller svagt kan du testa att höja eller sänka det 3 dB och se vad som händer. 3 dB hit eller dit kan bli magiskt, fråga mig inte varför.
      4. Om refrängen saknar energi kan du testa att automatisera ner verserna/bryggan innan refrängen -1 dB, då smäller det garanterat på lite extra när volymen blir normal igen.
      5. Behandla kompressorn både som ett kreativt verktyg och ett volymreglage. Kompression handlar minst lika mycket om att skapa rörelse och energi som att kontrollera dynamik. Var inte rädd för att experimentera.
      6. När du lyssnar på mixen istället för på musiken har du suttit för länge. Ta en (lång) paus.
      7. Experimentera med LCR-panning, det vill säga att du placerar dina instrument så att de ligger 100 procent till vänster, 100 till höger eller mitt i. Mixa sedan varje del för sig: först vänster sida, sedan höger och sist mitten. På så vis får hjärnan färre saker att fokusera på. En annan fördel med LCR-panning är att mitten ofta blir väldigt tydlig och kraftfull, samtidigt som stereobilden blir bred med mycket separation. Se dock detta tillvägagångssätt mer som en övning snarare än en komplett mixstrategi.
      8. Håll dig runt -14 LUFS när du mastrar så har din musik goda förutsättningar att låta bra på alla digitala musiktjänster.
      9. De bästa av idéer föds sällan i studion utan när du gör något helt annat som att promenera, diska eller lägga pussel.
      Lycka till!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      Det finns idag en mer eller mindre framarbetad volymstandard mellan Spotify, iTunes, YouTube och TIDAL, även om det skiljer sig lite mellan de olika plattformarna. Samtliga tjänster använder sig av en normaliseringsprocess baserad på LUFS (Loudness Unit Full Scale) som lite enkelt kan förklaras med hur vi upplever ljudstyrka. Ju lägre LUFS, desto starkare volym.
      Detta innebär exempelvis att -16 LUFS låter svagare än -8 LUFS. Medianen mellan de olika streamingtjänsterna ligger idag runt -14 LUFS, vilket också är Spotifys nuvarande rekommendation för uppladdning av musik. I praktiken innebär detta all musik som är starkare än detta automatiskt sänks av Spotify och all musik som är svagare höjs.
      För er som gillar siffror rekommenderar jag därför att ni håller er mellan -14 och -12 LUFS integrated och inte starkare än -9 LUFS short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB. 

      Bilden visar gratisversionen av populära mätverktyget Youlean Loudness Meter
      Dessa riktlinjer garanterar att din musik, oavsett genre, står sig bra volymmässigt på samtliga plattformar. Vill du att din musik ska låta starkare 2021 ska du helt enkelt att mastra svagare än du kanske är van vid.
      Om du tycker att ovanstående låter komplicerat ska jag göra det enkelt för dig: När du mixat klart placerar du en limiter sist på masterkanalen och ställer utvolymen till -1 dB och ser till att du inte limiterar mer än 1-2 dB. Stäm sedan av mot www.loudnesspenalty.com och justera efter behov. Med detta sagt: Så länge mastern inte ser ut som en tjock korv när du exporterar och låtens starkaste parti inte överstiger -1 dBTP (true peak) är det egentligen bara att tuta och köra. Det viktigaste är trots allt hur det låter och inte hur det ser ut. Ibland kan ljudet av en limiter som klipper av topparna vara precis det du är ute efter.
      Inte bara volym
      Trots streamingtjänsternas automatiska volymanpassning är det ändå så att vissa låtar upplevas starkare än andra, trots att de är normaliserade till samma nivå. Hur kommer det sig? Svaret ligger till största del i mixen och inte mastringen:
      Håll koll på mellanregistret. Ett urholkat mellanregister, en så kallad hängmatta, kan framstå som mindre volymstark i förhållande till annan musik, speciellt när du lyssnar genom telefon eller datorhögtalare. Området 400-1000 Hz är (enligt min högst personliga smak) speciellt viktigt att hålla koll på. Rensa upp i botten och toppen – dessa ohörbara frekvenser kan ställa till det för streamingtjänsternas normaliseringsalgoritmer och äta upp onödig energi. Läs mer om hög- och lågpassfilter här. En låt med stort dynamisk omfång upplevs som regel starkare än en låt som är hårt komprimerad, när de spelas upp med samma LUFS. Om din mix låter bra på svag volym när du lyssnar i studion, det vill säga att du hör alla viktiga detaljer, så är sannolikheten större att den även låter bra online. Användandet av saturation, som skapar övertoner, kan bidra till ökad upplevd ljudstyrka. Något recept finns naturligtvis inte, men pluggar som Kush Audio TWK kan hjälpa på traven.  Några populära mätverktyg
      Youlean Loudness Meter Meterplugs Loudness Penalty Klangfreund LUFS Meter 2 iZotope Insight Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
      Detta är en uppdaterad artikel som ursprungligen publicerades 3 januari, 2020.
    • By Jon Rinneby
      Loudness Penalty är en användbar hemsida med ett tydligt syfte: Att kolla så att din nya musik inte processas i onödan när den laddas upp på streamingtjänster som Spotify, iTunes, Youtube, Tidal och Pandora. Detta görs genom att du laddar upp en låt som sedan genom mer eller mindre avancerade algoritmer läses av, gällande hur mycket eller lite volymen kommer förändras av varje tjänst. Bra att känna till är att Loudness Penalty inte lagrar din musik någonstans, utan denna tas bort direkt när uträkningen är gjord.
      Exempel: Du laddar upp en låt och får följande resultat:
       

       
      Resultatet avslöjar att Youtube, Spotify och TIDAL sänker din låt med -1.4 dB och iTunes -1 dB. Detta är helt klart inom rimlighetens gränser - men du kan också med gott samvete dra ner din mix eller master -1 dB för ännu mindre "volymstraff" och därmed eventuellt belönas med mer dynamik. Ett volymstraff på -1 till -3 dB är helt ok så länge musiken låter bra, men mer rekommenderas inte.
      Och svårare än så är det faktiskt inte. Har du frågor gällande volym eller något annat relaterat till just detta ämne så är det bara att slänga iväg ett meddelande till Studios skribent @Jon Rinneby
      Kuriosa
      Volymkriget, eller Loudness War, hänvisar till den volymökningstrend som tog sin början redan på 40-talet och som nådde sin peak på 80- och 90-talet med CD-skivan. I korthet handlar volymkriget således om utvecklingen av ökad ljudnivå i komersiell musik, på bekostnad av dynamik och ljudkvalité.
      Ett tydligt och välanvänt exempel är Metallicas album "Death Magnetic" som fick både lyssnare och kritiker att reagera på den usla och odynamiska ljudkvalitén. Detta album blev också på många sätt startskottet för en tydlig motreaktion ledd av bland annat mastringsteknikern Bob Katz, som tillsammans med iTunes utvecklade en ny automatiserad volymstandard, vilken senare kom att appliceras på andra streamingtjänster.
      I korthet innebar detta att starkt mastrad musik med minskad dynamik sänkes volymmässigt, medan mer dynamisk musik gick vinnande ur kriget. Volymkriget pågår i viss mån fortfarnade, men i betydligt mer begränsad omfattning.
      Läs mer om Volymkriget på Wikipedia.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      För lite dynamik
      Förmodligen ett av de mer omdebatterade ämnena inom musikproduktion på senare tid. Jakten på att låta starkast och mest, eller snarare rädslan att inte låta lika mycket som alla andra, har fått mixare och mastrare att pressa upp volymen till höjder där ordet dynamik lyser med sin frånvaro. Detta är dock inget du behöver oroa för längre, vilket du kan läsa om i tipset Hur volymstark ska din mix vara 2020? Men rädslan lever kvar.
      Det du ska hålla koll på, eller i alla fall ha i bakhuvudet, är det som kallas Dynamic Range (DR) - Skillnaden mellan låtens svagaste och starkaste parti. I den bästa av världar ska dina starkaste peakar ligga runt -3dB på masterkanalen, exempelvis virveltrumman, och resten av instrumenten någonstans runt -6dB till -9dB. Detta ger en hälsosam och dynamisk mix, som har alla förutsättningar att låta bra överallt.
      Nu ska du givetvis inte stirra dig blind på siffror och dansade mätare, men ovanstående rekommendation är en god utgångspunkt. När du exporterar din musik för mastring eller digital uppladdning så kan du nästan se på wav-filen om den mår bra. Du är i regel ute efter toppar och dalar och inte en tjock korv. Fördjupa dig ämnet i tipset Du har väl koll på dynamiken?
      För mycket botten
      Nästa vanliga misstag är för mycket energi i de lägre registren, vilket ofta är ett resultat av bristfällig lyssning. Hur ska du veta om du har för mycket botten om du inte kan lita på det du hör? Det går naturligtvis inte. Då gäller det att referenslyssna i olika högtalarsystem och hörlurar för att vara på den säkra sidan. I övrigt ska du se till att dina högtalare är rätt placerade i rummet och att du akustikbehandlar efter bästa förmåga, gärna med tjocka basfällor.
      Om du sitter en meter från dina högtalare så ska det också vara en meter mellan högtalarna, så att ni tillsammans bildar en liksidig triangel. Samtidigt är det också bra att känna till att det i praktiken är omöjligt att skapa en ”perfekt” studiomiljö, så gör vad du kan och lär dig sedan att mixa efter just dina förutsättningar. Läs gärna mitt tips Så får du basen och baskaggen att sluta bråka.
      Jobbig diskant
      Precis som med basen kan det även uppstå problem på andra sidan frekvensspektrat. Den vackra, men ack så förrädiska diskanten, är minst sagt svår att hålla koll på emellanåt. Här skulle jag nästan gå så långt som att säga att detta till största del handlar om själva inspelningen och hur du väljer att arrangera och planera din låt. Detta har jag bland annat skrivit om i tipset: Frekvensplanera mera. Diskanten är ofta inget problem att höra, även i den mest enkla hemmastudio. Problemet ligger snarare i att höra rätt diskant. Detta är dels en vanesak, men också beroende på vilken lyssning du har.
      Några enkla saker du kan göra är att alltid använda de-esser på leadsång och körer och att inte vara rädd för skära bort topp på diverse instrument. Det är lätt att bara öka på med diskant till höger och vänster, när det många gånger istället handlar om att plocka bort. Ju mer du boostar, ju mer brus och missljud förstärks, vilket i sin tur leder till mixar som snabbt tröttar ut öronen. Detta kan du läsa mer om i tipset Hjälp, min mix låter för vass! Men som sagt, se till att frekvensplanera dina låtar redan från början, så är förutsättningarna för en välljudande mix betydligt bättre.
      Felaktig panorering
      Panorering är i grunden väldigt enkelt. Det handlar kort och gott om att placera ut instrumenten i stereobilden för att ge mixen känslan av att ”vara där” som lyssnare. Det är allt för vanligt med mixar med bristande stereoinformation och med det menar jag att för mycket slåss om mitten. Detta resulterar ofta i en grötig mix som saknar tydlighet och djup. Vissa element ska ”alltid” vara i mitten, däribland baskagge, virvel, bas och leadsång. Men övriga instrument mår bra av att slängas ut i sidorna. Viktigt är dock att den volymmässiga balansen mellan höger och vänster kanal håller sig någorlunda jämn genom hela låten. Här kan du läsa mer om panorering i mitt tips Så får du din mix att låta bredare och fetare.
      För stark eller för svag leadsång
      Det finns egentligen inga rätt eller fel gällande nivå på leadsången, som med så många andra instrument. Det handlar helt enkelt om tycke och smak, men också i viss mån genre. Ibland gör sig sången bäst i bakgrunden och ibland ska den ligga länge fram. Klart står i alla fall att sångens plats i mixen ofta kan vara avgörande för om en mix låter amatörmässig eller inte. Det finns dock ett enkelt knep för att lägga leadsången på en rimlig utgångsnivå. Jag kallar knepet hörlurstricket vilket i all sin enkelhet handlar om att lyssna på mixen genom ett par hörlurar som ligger framför dig. Läs gärna mer om detta i tipset Hörlurstricket och andra tips för att mixa sången.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
    • By Jon Rinneby
      Kush Audio är hård- och mjukvaruentusiasterna som obehindrat böjer de fysiska lagarna. Med unika pluggar som UBK-1 och Clariphonic DSP i bagaget har företaget de senaste åren värmt många ljudsnickares hjärtan och nu är det dags igen: Pusher, drömverktyget för dig som vågar tänja på de kreativa gränserna. En smått galen kreation som blandar distorsion och kompression på ett helt nytt sätt.
      Översikt
      Vid en försöka anblick kan Pusher verka smått förvirrande med sitt futuristiska och detaljerade utseende. Men trots sitt abstrakta yttre är själva utformningen under skalet allt annat än slumpartad. På Kush Audios hemsida finns dessutom en lättbegriplig översikt för den som vill veta exakt i hur signalen processas (https://thehouseofkush.com/pages/manual-pusher). Vidare finns ett så kallat "Cheat mode" som gör att varje del av pluggen förklaras direkt i gränssnittet. Själva hjärtat i Pusher är den "magnetiska equalisern" - Fyra namnlösa rattar (metal cores) som blandas till önskad effekt: Nickel, Iron, Cobalt och Steel. Dessa styrs i sin tur av ”Flux drive” (den stora runda ratten längst till vänster) som bestämmer hur mycket färgning/distorsion som ges. Därefter skickas hela signalen vidare till limitern/kompressorn för ytterligare behandling. Enligt pluggtillverkaren själv har varje av de fyra kärnorna sin alldeles egna karaktär, men kommer främst till sin fulla rätt när de blandas. Och det är just detta som är styrkan med Pusher: Allt påverkar allt, blanda, testa och experimentera. Ju mer du vågar skruva, desto roligare blir det.
      Arbetsflöde
      Fundera först på vad du vill få ut av pluggen. Är det distorsion, överkomprimering, eller kanske en total ljudförvrängning? Placera sedan Pusher på valfri mono- eller stereokanal och börja med ”Flux drive” i neutralt läge. Fortätt sedan med att skruva på en eller flera av de fyra eq-rattarna: De två understa har ett lite mer jordnära och träaktigt ljud, medan de två övre är mer aggressiva, moderna och ”in your face”. Skruva sedan på Bias (den lilla ratten med blixten) och lyssna efter önskvärd distorsion och tydlighet. Gå sedan tillbaka och finjustera helheten med Flux-drive. Slå på limitern (den vågräta slidern längst till höger) och ställ attack och release med de två (längst ner) av de tre små rattarna vid sidan av vu-mätaren. Tre lägen finns att tillgå: långsam, medium och snabb. Fortsätt sedan med att ställa threshold (den översta av de tre) och kika på vu-mätaren: Eftersträva att mätaren peakar runt 0db (rött). Här kan du verkligen forma ljudet, från väldigt transparent till total kompressorkross. Slutligen justerar du output (den stora ratten längst till höger) till lagom nivå och jämför med den oprocessade signalen genom att trycka på bypassknappen. Klart! Slutsats
      Pusher är ett roligt och annorlunda verktyg. Kanske inget för den absoluta nybörjaren eller för personen med rattfobi. Men för dig som kommit lite längre i ditt musikskapande och inte är rädd för att experimentera med ljud. Personligen tycker jag att Pusher är förträfflig för att få ett basspår att sticka ut lite extra i mixen, eller varför inte skita ner en tråkig sång- eller synthtagning? Även trummor blir påtagligt kaxigare. För hela mixar finns det dock betydligt mer lämpade alternativ för komprimering och färgning (exempelvis UBK-1 eller Soundtoys Decapitator). Därmed inte sagt att Pusher inte fungerar på mastern, det är helt upp till dig. Ett fullt fungerande 10-dagars demo finns att ladda ner från Kush Audios hemsida och finns i de flesta format till Mac och PC.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

  • live_puff.jpg
    Nu på studio.se:
    Bästa liveljudet för sång och elbas

    Två böcker av Studios mångårige medarbetare Hans Nicklassons finns nu till försäljning i vår butik.

    Till butiken >

×
×
  • Create New...