Jump to content
Annons

  • Artiklar

    Tips, guider och intervjuer

    • Jon Rinneby
      Epiphone har alltid varit kända för sina lite billigare gitarrer av hög kvalité. Nu satsar företaget på prisvärda kopior från Gibson.

      Med ”Inspired By Gibson” ämnar Epiphone att förenkla utbudet något. Till nyheterna hör populära modeller som Paul '50s och '60s, SG Standard, Firebird, Flying V och Explorer, till bråkdelen av originalpriset. CTS-pottar, vintagemikrofoner, vintagestämskruvar och tidsenliga halsprofiler är standard på samtliga modeller.
      ”Modern Collection” innefattar Les Paul Studio, Les Paul Modern samt SG Classic Worn och är utrustade med push/pull-pottar, viktavlastningskroppar och tunnare halsar. 
      Priserna startar runt 379 dollar. Läs mer på Epiphone. 
      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.

    • Jon Rinneby
      Presonus satsar på transparenta mikrofonförstärkare och överljudshastighet med nytt ultrasnabbt ljudkort till både pc och mac.
       

      Quantum 2626 är ett Thunderbolt 3-ljudkort i rackformat med 26 in- och utgångar och 115dB dynamiskt omfång. Vidare hittar vi åtta XMAX klass A-förstärkare, två instrumentingångar och sex balanserade line-in med combo jack. Ytterligare 18 kanaler är tillgängliga via ADAT/dual SMUX och S/PDIF.
      Så lågt som 1 ms latency utlovas, vilket i praktiken innebär att det skulle vara möjligt att spela in genom pluggar i 24-bit/192kHz utan fördröjning. Separata volymkontroller för hörlurar och monitorer, BNC word clock, samt MIDI är också standard.
      Priset landar på ungefär 600 dollar. Läs mer på Presonus hemsida.
      Studio var på plats och fick en produktpresentation. Se videoklippet nedan:
       
       
      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.

    • Jon Rinneby
      Tänk om det fanns en mikrofon som med enkelhet kunde förvandla din röst till MIDI, vare sig det handlade om melodier eller rytmer…

      Dubler Studio Kit från Vochlea Music är en realtids röststyrd MIDI-controller i form av en specialbyggd mikrofon. Detta innebär att du kan sjunga melodier eller rytmiska fraser, för att sedan omvandla dessa till MIDI och i sin tur valfritt instrument i din DAW. Enligt utvecklarna ska det inte ta mer än 60 sekunder att lära sig tekniken och behovet av att behärska ett instrument (förutom din röst då) för att skapa musik tycks därmed som bortblåst. Som grädde på moset fungerar mikrofonen dessutom på ljudkällor som inte är röstbaserade, exempelvis klapp och knackningar.
      Dubler Studio Kit finns till pc och mac och sägs vara kompatibel med samtliga inspelningsprogram. Förhandsbeställningar tas emot till priset av 325 dollar med förväntad leverans i februari. Läs mer på tillverkarens hemsida.
       
      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.
       

    • Jon Rinneby
      Universal Audio ger sig in på DAW-marknaden med ett fullfjädrat inspelningsprogram för mac, speciellt utvecklat för Apollo och Arrow Thunderbolt.

      LUNA Recording System är ett unikt inspelningsprogram med realtime monitoring och låg latency som integrerar hård- och mjukvara genom DSP och UAD-pluggar. Vidare stoltserar utvecklarna med inbyggd Neve-summering (Neve 1272) samt ytterligare analogt mojo med ”Oxide”, en flerkanalsrullbandspelare med syfte att addera det där lilla extra när du exporterar. På instrumentfronten dukar UAD upp med ”LUNA Instruments” innehållandes Moog minimoog, Ravel grand piano, och Shape (vintageklaviatur). 
      LUNA laddas ner gratis senare i vår, förutsatt att du sitter på en mac med ett Apollo eller Arrow Thunderbolt-ljudkort. Läs mer på Universal Audios hemsida.
       
      Uppdaterat: Studio träffade Universal Audio på NAMM och fick en egen presentation:
       
      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.

    • Jon Rinneby
      AMS RMX16 var världens första digitala reverb med mikroprocessorer och full bandbredd. Nu väcks klassikern till liv igen, i rackformat.

      Ljudet från AMS RMX16 känns förmodligen igen från hundratals, för att inte säga tusentals, album från 80-talet och framåt. Reverbet är med sin smått extravaganta framtoning fortfarande populärt och kan höras på allt från U2 och Peter Gabriel till Radiohead och Rihanna. Tjusningen med AMS RMX16 sägs vara dess musikalitet och breda sweetspot, trots att reverbet i grund och botten bygger på gammal skåpmat.
      AMS Neve är resultatet av sammanslagningen mellan AMS (Advanced Music Systems) och Neve Electronics år 1992.
      Förutom nio standardprogram, som återfinns i originalet, har ytterligare nio eftermarknadsprogram lagts till. Priset landar på 1 295 dollar och AMS Neve RMX16 kräver ett rack i 500-serien för att fungera. Läs mer på Neves hemsida. 
       
      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.

    • Jon Rinneby
      Nord Wave 2 är ett 61-tangenters klaviatur med Aftertouch och semivägda tangenter, som kombinerar det analoga och digitala med praktiska och handfasta kontroller. Fullmatad är bara förnamnet. 

      Synten är fyrdelad med separat volymkontroll för varje del: Sample, Virtual Analog, Wavetable och FM. Andra godbitar är 48 rösters polyfoni, OLED-display, 1 GB minnesbank för Nord Sample Library 3.0 och utbytbara samplingar. Givetvis är Nord Wave 2 också tankad med alla tänkbara effekter. Vidare ska du med enkelhet kunna mejsla fram lager av ljud vare sig det gäller samplingar eller vågformer.
      ”Det är vår mest mångsidiga synt hittills” berättar Clavia.

      Pris och releasedatum låter vänta på sig. Läs mer om Nord Wave 2 här.

      Studio var på plats och fick en produktpresentation av Staffan på Clavia, se videoklippet nedan:
       

      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.

    • Jon Rinneby
      Steven Slate och Fabrice Gabriel ligger knappast på latsidan gällande att släppa ny hård- och mjukvara. Nytt för i år är bland annat en equalizer där nyskapande är ledordet.

      Infinity EQ är en grafisk dra-och-släpp-eq med noll latency (fördröjning), analoga kurvor och innovativt gränssnitt. Pluggen är enligt utvecklarna snabb och enkel att jobba med, samt låter fantastiskt och kräver inga direkta förkunskaper för att förstå sig på.
      ”Don’t read the manual” - uppmanar Steven Slate.
      Vidare är equalizern, som till största del styrs med enbart musrörelser, berikad med ett färgglatt utseende och dansande frekvensåtergivning. Huruvida Infinity EQ står sig mot storfavoriter som Fabfilter Pro-Q 3, DMG Audio EQuilibrium och TDR SlickEQ M - Mastering Edition återstår att se när pluggen släpps till pc och mac den 20 Februari i år.

      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.

    • Jon Rinneby
      I trumvärlden förknippas Tama ofta med praktiska lösningar och nytänkande. Senaste tillskottet är ett lite billigare trumset som ska vara lätt att ta med sig.

      Tama Club-JAM Flyer mini-kit är ett portabelt budgetset bestående av fyra delar: En 4”x10” bastrumma, en 8”x6” hängpuka, en 10”x9” golvpuka och en 10”x5” virvel. Med i paketet följer en Bass Drum Lifter som förhindrar vibrationer och ger bättre projektion och ton. Färgen är Candy Apple Mist och trumsetet säljs i fyra delar eller som ett helt kit med tillhörande baspedal, virvelstativ, hi-hatstativ och trumpall.
      Tama Club-JAM Flyer mini-kit är tillgängligt nu och bankar sig in på strax över 4000 kr. Snyggt är det också!
       
      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.

    • Jon Rinneby
      Liven 8bit Warps är en retrosynt i modern tappning med fokus på chiptunemusik, en musikstil ursprungligen gjord med ljudchip från gamla datorer och tv-spel.

      Den nya synten från japanska Sonicware har 27 olika kontroller, en step sequencer, filter och effekter, högtalare och väger in på ynka 790 gram. Vidare sägs Liven 8bit Warps dra väldigt lite batteri. Fyra redigerbara 8-bits ljudmotorer (Warp, Attack, Morph and FM) garanter enligt utvecklarna ett brett ljudspektrum. Andra godbitar är octave shift, pitch bends, wing control, looper och parameter automation.
      Sonicware Liven 8bit Warps pitchas för tillfället på Kickstarter med ett starpris på ungefär 126 pund.
       

      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.

    • Jon Rinneby
      Hårdvarulegendarerna Korg och Mackie slår sina påsar ihop och trollar fram två nya hybridmixerbord med fokus på användarvänlighet och bra ljud.

      Livemixerborden SoundLink MW1608 och MW2408 har 16 respektive 24 kanaler och är utvecklade i samarbete med preampspecialisten Peter Watts och Greg Mackie. Tjusningen med de nya mixerborden är bland annat HiVolt-preampsen, som ska föra tankarna till Trident-soundet med mycket headroom och analog värme.
      Spännande funktioner som "Mute Groups" och ”Musician’s Phone” ska underlätta arbetsflödet medan 24 digitala effekter, varav sex reverb, ser till att stilla det kreativa begäret.
      Den nya SoundLink-serien väntas landa i maj med ett startpris på 999 pund. Läs mer på www.korg.com.

       
      Studios nyhetsbevakning på Namm görs i samarbete med Universal Audio.

    • Jon Rinneby
      Med ljudkorten SSL 2  och SSL 2+ ställer engelska Solid State Logic in siktet på hemmamarknaden. Välljud utlovas i form av högklassiga preamps och ett Legacy 4k enhancement mode inspirerat av den klassiska SSL 4000-serien.

      Ljudkorten med USB 2.0 klarar av 24-bit/192kHz och är bestyckade med två in- och utgångar, hörlursförstärkare samt en monitorkontroll. SSL+ har ytterligare en ingång för hörlurar med separat volymreglage, MIDI I/O och obalanserade utgångar.
      ”We focused on developing the best sounding and performing audio interfaces at this price point” berättar Andy Jackson, produktchef på SSL.
      Priset landar i skrivande stund på 180 Euro (SSL 2) respektive 280 Euro (SSL+) och ljudkorten levereras med SSL Native Vocalstrip 2, Drumstrip plugins, Avid Pro Tools | First, Ableton Live Lite, NI Hybrid Keys and Komplete Start samt 1.5GB samplingar från Loopcloud.
      Releasedatumet i Sverige låter vänta på sig. Läs mer på https://www.solidstatelogic.com/interfaces.
       
       

    • Jon Rinneby
      Studiofestival #46 är avgjord och vinnarna är korade. Vi på Studio tackar samtliga medlemmar för ett fantastiskt engagemang. Det har varit ett sant nöje att lyssna. 

      Vinnare är:
      1. Goodwifes Toy
      2. Jag kommer hem till jul
      3. Christmas time
      Stort tack till Fitzpatrick som bidragit med vinsterna. 
      1:a pris – UA Arrow
      Värde: 5 550 kr
      2:a pris – 1 Par Kali LP-6
      Värde: 4 100 kr
      3:e pris – 1st Nektar GX49
      Värde: 1 050 kr


      Nästa studiofestival berikas med temat "Årets sommarplåga" där upplägget kommer att vara lite annorlunda, med bland annat ett nytt röstningsystem, troligtvis helt bestående av en jurygrupp istället för medlemsröster. Mer information om detta lite senare i vår.

    • Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Dagens tips är närmast en krönika. En slags egenterapi i hopp om att förstå vad som egentligen hände den där gången då jag slog på stora prestationstrumman.
      Hösten 2013, efter att mitt dåvarande band splittrats, bestämde jag mig för att spela in ett soloalbum där tanken var att locka fram samtliga av mina musikaliska kvalitéer. Jag ville skapa nytt, utan hämningar. Det skulle vara rock, pop, blues, indie, folk, akustiskt och elektroniskt. Musiken skulle vara trasig, men samtidigt polerad och blanda det stora med det lilla. Allt i en salig röra utan en tanke på konsekvenserna. Pretentiöst? Absolut, men jag var trött på min dåvarande trios begränsningar och trött på att spela live.
      Ur detta kontrollerade kaos föddes ”Watch Out Jon” - en sammansvetsad enmansarmé med ett mål i sikte, att ha kul. Sagt och gjort. Projektet var igång och pennan och gitarren glödde i takt med solens och månens upp och nedgång. Jag jobbade dag som natt. Jag skrev en låt. Jag skrev två, Jag skrev flera och kände att något stort var på gång. Men ju längre tiden gick och desto mer jag pillade ökade också kraven. Var låtarna verkligen tillräckligt bra? Nya spännande pluggar dök upp och med dem hundratals möjligheter och omöjligheter. Mix nummer ett blir snabbt nummer två och innan jag visste ordet av nummer femtielva.
      Jag kände hur jag allt mer svek mina principer om att jobba snabbt och effektivt, inte fastna i detaljer, fokusera på helheten, gå på känsla och inte minst ha roligt. Plötsligt drabbades jag av idén om att väldigt mycket stod på spel. Dels som producent gentemot mig själv, med allt vad det innebär. Men också mot omvärlden och det jag inbillade förväntades av mig. Hur ska jag bryta igenom bruset? Håller mixarna? Det finns ju så mycket annan musik, är det ens lönt att försöka? Vem kommer någonsin lyssna på min musik? Jag insåg ganska snart att mina katastroftankar nått orimliga proportioner och beslutade mig för att pausa projektet.
      2015 och åter vid ritbordet uppfann jag alter egot Låtsaspoeten, i hopp om att hitta tillbaka till kärnan i mitt musikskapande. Låtsaspoeten kom undan med att vara lekfull och bristfällig, men hade samtidigt förmågan att vara både ärlig och allvarlig. Musiken kändes med ens mer som jag. Kanske för att jag sjöng på svenska för första gången. Kanske för att jag nu på något sätt sänkt kraven på mig själv. Jag släppte tre skivor under loppet av ett år, vilket så här i efterhand kan tyckas smått befängt. Förmodligen handlade det om att bevisa för mig själv att drivkraften och engagemanget fanns kvar. Någon större uppmärksamhet blev det dock inte, frånsett ett par (snabbt bortglömda) recensioner och någon enstaka artikel.
      Nåväl, tillbaka till "Watch out Jon" som levde kvar likt en ostämd skugga i mitt bakhuvud. Det fanns ju ändå några bra låtar… I slutet av 2016 skrev jag äntligen den där hiten jag väntat på och skickade låten till diverse bloggar, varav en nappade. Glädjen blev kortvarig och tankekarusellen snurrade med ens igång: Men nu då? Var detta allt? Här har man lagt ner sin själ, för att inte säga hela sig själv, dukat upp ett smörgåsbord av känslor och toner… Är detta tacken? Varför känns det inte mer? 
      Jag vill inte påstå att jag blev bitter, snarare besviken. Mina vänner och familj stöttade mig och jag fortsatte att skriva låtar och lyckades på något sätt intala mig själv att projektet fortfarande var kul. Jag tog fler musikaliska omvägar, glömde bort, kom tillbaka, gick i cirklar, älskade och hatade mina skapelser om vartannat. En kreativ process så god som någon kan tyckas. Åren gick utan att jag släppte något nytt, samtidigt som jag finpolerade befintliga alster, ibland hela dagar, ibland inte på flera månader. Jag skrev nya låtar men inget hjälpte, inget kändes rätt.
      Mina ambitioner hade vuxit sig för stora. Låtarna var jag trött på sedan länge och tanken på nya projekt lockade mer och mer. Hur som helst släppte jag till slut albumet (sex låtar istället för tilltänkta tio) hösten 2019 – i hemlighet på min födelsedag, som en liten present till mig själv. Jag berättade det inte för någon.
      Så vad vill jag då säga med detta? Vad har jag lärt mig? Jag kan naturligtvis bara tala för mig själv: Låt inte dina högt uppskruvade förväntningar och rädslan för att misslyckas stå i vägen för din passion. Smid medans järnet är varmt, sänk garden, tala perfektionisten inom dig till rätta, hylla det genuina och fira varje liten framgång. Musik ska vara roligt och i största möjliga mån kravlöst. För när glädjen och spontaniteten lyser med sin frånvaro och självförtroendet sviker är det svårt att vara kreativ och i förläningen tacksam för det man faktiskt lyckats skapa.
      Här kan ni lyssna på albumet, jag kommer då inte göra det. I alla fall inte på ett bra tag...

      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet.
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du fredagstipset från 2019 och framåt
      Här är fredagstipset på Studio från 2018 och tidigare

    • Ollie Olson
      Hur kan vi lära oss att skriva bättre och tydligare texter? Ett sätt är att återberätta gamla historier på ett nytt och fängslande sätt.
      En gammal kompis till mig som har skrivit sin beskärda del av omtyckta texter, sa en gång att han tyckte att skriva texter var som att göra matteläxan. Det vill säga något som han tyckte var oerhört tråkigt, men att varje gång han blev klar så blev han som ett barn på julafton.
      Här ska jag prata om hur du kan ta vara på gamla texter och göra dem till våra nya historier, och jag ska ge dig lite tips på hur du kan gå tillväga för att bli en bättre textförfattare.
      Alla historier kanske inte är värda en roman eller en långfilm, men det flesta historier har ögonblick och innehåll för att kunna utgöra grunden till en bra låttext.
      Det viktiga med en text är att den kommunicerar och att den drar in oss i låten, hjälper oss att förstå känslan. Vissa texter är tydligare än andra men om vi skulle närstudera dem så kommer vi med all största sannolikhet att se att det finns en röd tråd i dem. Ett litterärt grepp är ”Stream of consciousness” – inre monolog skulle man kunna säga, där man följer författarens tankar, medvetande och sinnesintryck. Detta grepp används ganska ofta omedvetet inom låt-textförfattande vilket ofta resulterar i mindre tydliga texter då det ibland kan vara svårt att följa tankar hos någon om inte någon förklaring eller karta givits, vilket gör att lyssnaren får det svårare att följa med i texten och då saknas ofta den röda tråden som binder ihop det hela och gör texten tydlig. Med detta sagt så måste du inte skriva lyssnaren på näsan men du bör vara medveten om vad det är du vill säga med texten. Om du inte själv har en aning om vad det är du skriver om så kan du inte begära att lyssnarna ska förstå i slutändan.
      Istället för att använda oss av ”Stream of consciousness”, så ska vi öva på att faktiskt hitta ett ämne och sedan skriva så tydligt men musikaliskt som möjligt. Liksom i tipset ”Historien är framtiden – lär dig skriva musik på nytt sätt genom dåtidens hits”, så ska vi gå tillbaka i historien för att se hur texterna har utvecklats under årens gång.
      Börja med att hitta fem stycken texter som du gillar, och leta nu inte bara bland de senaste hitsen utan gör som i det förra tipset, och gå tillbaka till 30-talet och framåt för att se vad du kan hitta.
      Försök nu att tänka bort musiken och koncentrera dig på texten och fokusera på den.  Leta bland låtar som du redan gillar, eller som var hits tidigare så blir det lite enklare.
      Ställ dig frågor som:
      1.    Vad handlar texten om?
      2.    Vem är berättaren?
      3.    Vilken känslostämning har berättaren?
      4.    Vilken språkdräkt använder berättaren? Använder hen talspråk, skriftspråk, slang, ett äldre språk eller ett mer samtida språk?
      5.    Vad vill berättaren säga dig (lyssnaren)?
      6.    Är det skrivet som en konversation? Eller är det skrivet som en berättelse med en början, en mitt och ett slut?
      När du har svarat på dessa frågor så tar du en av texterna som du tycker om, och sedan börjar du skriva om den, det vill säga, berätta den utifrån ditt perspektiv. Byt tempus, från dåtid till nutid. Skriv i du-form istället för i jag-form eller tvärtom. Om det är en konversationstext så försök att skriva den som en berättelse eller tvärtom så klart. När du är klar så tar du en ny text som du gillar, men denna gång så välj en annan typ av text, så att övningarna blir annorlunda.
      En annan övning som är bra, och framförallt bra om du har dåligt med inspiration, så kan det lösa sig genom att du läser tidningen och letar upp historier som får dig att känna något. Sätt dig sedan och skriv en text utefter det du har funnit. Här gäller samma frågeställning som i den tidigare övningen. Detta för att öva in tillvägagångssättet in i benmärgen så att du inte ska behöva fundera över det, utan dessa frågor ska liksom dyka upp i huvudet automatiskt.
      Båda dessa övningar sker utan musik, vilket på ett sätt är enklare eftersom en viktig parameter är tagen ur spel. När du har gjort övningarna några gånger så testar du att antingen sätta musik till dina texter eller så börjar du att skriva om dem mot musik. Nu måste du förstås ta med melodin i ekvationen. Du måste se till att rytmiken stämmer mot antalet stavelser, du måste vara noga med att det inte blir så kallade betoningsfel, det vill säga att stavelserna och rytmiken gör att betoningen i ett ord hamnar fel och låter konstigt.
      När du känner att detta börjar sitta bra, så leta efter historier som finns i ditt liv eller hos människor i din närhet. De kanske inte kan berätta sin historia, men då få det bli du som gör det.
      Läs gärna också artikeln "Skriv nya låtar med inspiration från förr".

    • Ollie Olson
      Historien är framtiden – hjälp dig själv att skriva på ett nytt sätt genom att lyssna på, och inspireras av låtarna som toppade listorna förr i tiden.
      Hitlåtar är som du vet inget nytt. De har funnits i alla tider, men det är bara de senaste femtio åren som det har gjorts officiella listor över hur låtarna har spridits, lyssnats på, sålts och älskats.
      Om vi tänker oss att det har gjorts musik på något sätt dygnet runt, världen om, i flera tusen år,  och om vi utgår ifrån de västerländska skalorna, så skulle det förmodligen visa att musiken redan har tagit slut. Vi har redan skrivit alla melodier flera gånger om, och vi har med största sannolikhet använt samma ackordföljder miljontals gånger och trots det kommer det fortfarande ny musik. Imponerande!
      Vad är det då som gör att musiken uppfattas som ny? I det jag nämner ovan så räknar jag inte in tempo, rytmik, instrument, röster, texter och sound. Det är dessa ingredienser, i väl valda proportioner som får oss att lyssna till en melodi och känna att det nog är första gången som vi hör den, fast vi nog redan hört den i andra sammanhang massor av gånger.
      En väldigt känd popstjärna lär vi något tillfälle ha sagt: amatörer lånar, proffsen stjäl. Det är ju så klart en sanning med modifikation, men det finns ett korn av sanning i detta. De låtskrivare och producenter som försöker få hits genom att härma och efterapa något som just nu ligger på listorna kan lyckas då och då, men de blir sällan de som kommer att gå till historien som nyskapande eller ens som några som tog risker. De producenter och låtskrivare som är så inspirerade av sina idoler och hjältar att resultatet känns som en pastisch, kommer nog tyvärr att gå samma väg till mötes.
      Hur ska du då använda historien och de gamla hitsen till din fördel? Genom att noga studera och lyssna på gamla låtar och försöka klura ut vad det var som gjorde de låtarna till hits, och genom att använda dessa element för att skriva och producera genom våra nutida öron.
      Börja med att gå in på din Apple Music, Spotify, Tidal, Deezer eller vad du nu använder. Sök efter de mest populära låtarna från 50-talet, 60-talet och så vidare fram till 90-talet. Dela upp det per decennium så får du en tydligare bild av hur popmusiken eller annan musikgenre har utvecklats över tid. Du kommer lättare att se hur de använde melodi, kontra rytmik, kontra harmonier (ackord) genom åren, och hur mycket utvecklingen rörde sig bara över tio år åt gången.
      Svara på dessa frågor:
      1.    Vilken typ av melodi är det? Långa linjer eller korta fraser?
      2.    Hur är rytmiken uppbyggd? Är det rakt eller synkoperat?
      3.    Är melodin ”pratig” eller reflekterande?
      4.    Hur ligger melodin mot ackorden? Hur harmonierar melodin? Ligger den i kvint-läge, ters-läge eller utgår den från tonikan?
      5.    Vad upplever du av låten bara genom att lyssna på låten utifrån dessa frågor? Blir du glad? Ledsen? Danssugen? Melankolisk?
      När du har hittat en låt som verkligen får dig att reagera – lyssna då på hur produktionen stöttar låten melodiskt, harmoniskt och tidsenligt. Vad är det som gör att den är så tidstypisk? Försök att tänka förbi inspelningskvalitet och tekniska begränsningar.
      Sätt därefter igång med att ”skriva om” låten så att den passar nutiden och det du gillar. Försök använda samma ingångsvärden som i den låt du har valt utan att kopiera melodin.
      Meningen är ju inte att du ska plagiera utan du ska skriva om den utefter det du har fått reda på av frågorna. Hur vill du att melodin ska gå för att skapa den känsla du får av ”originallåten”? Vill du ha den mer längtande eller mer som en konversation? Vad händer med känslan om du byter ut ackordens funktioner? Blir låten gladare eller mer melankolisk?
      Om du vill ha den mer dansvänlig så kanske du ska testa att arbeta mer med rytmiken? Sakta men säkert så gör du låten till din. Och det är det här den välkända popstjärnan menar med att proffsen stjäl. De tar känslan i något de gillar men skapar sedan något eget, annars blir det inte mer än en kopia. Och då har vi inte ens börjat prata om hur vi får dit en bra text än.

      Läs gärna också artikeln "Texter som berättar en historia eller bara få folk att sjunga med?".

    • Kasper Martinell
      Hur formar du soundet genom att placera mikrofonen eller mikrofonerna på rätt plats? Och hur kan du tänka kring mikrofonval och vilken typ av mikrofon som ska användas?
      Nu har vi kommit till del 3 i serien ”Hitta ditt sound”. Jag kommer att ta upp vilka mikrofoner du kan välja och hur du placerar dem på rätt plats. I studiosammanhang använder vi oss vanligast av tre typer av mikrofoner: dynamisk mikrofon, kondensatormikrofon och bandmikrofon. Dessa tre mikrofontyper har olika karaktärer, och har ofta olika användningsområden på grund av sina olika upptagningsförmågor.
      Dynamisk mikrofon
      Denna typ av mikrofon bör oftast placeras nära ljudkällan och är väldigt SPL-tålig. (SPL = Sound Pressure Level). Det vill säga, dessa mikrofoner tål höga ljudnivåer. Frekvensåtergivningen på dynamiska mikrofoner är ofta fokuserade kring mellanregister och fungerar därför väldigt bra för att spela in ljud som inte behöver väldigt mycket av bas eller diskant.
      Kondensatormikrofon
      Kondensatormikrofoner används ofta på lite längre avstånd (ca 10 cm) på grund av sin känslighet (men fungerar självklart att placera nära också, men med risk av för mycket proximity-effekt vilket innebär en förstärkning av frekvenser under 200 Hz upp till ca 30 db). Dessa mikrofoner har ett väldigt brett frekvensomfång och passar bra till ljud som ska vara mer övergripande.
      Bandmikrofon
      Dessa fungerar mer likt en dynamisk mikrofon men frekvensupptagningen ser ofta väldigt annorlunda ut. Bandmikrofoner har generellt väldigt mycket bas och värme i ljudet och är relativt dova i diskanten. Dessa mikrofoner passar till de mesta ljudkällor, men bör användas med vetskapen att de tillför en viss karaktär till ljudet.
      Dynamiska mikrofoner som är placerade nära ljudkällan ger en tyngd och tydlighet till din produktion. Närhetseffekten skapar mycket låga mellan-frekvenser som kan upplevas som värme och punch.
      Användningsområden
      Börja med att fundera på om du vill främja ljudkällans frekvensåtergivning eller om det finns områden du vill tämja i ljudet. Till exempel: du har spelat in trummor, bas och piano. Du har redan fyllt upp ganska stora områden av frekvensspektrumet i ljudbilden, men nu är det dags att spela in gitarr. Vart vill du lägga fokuset i gitarrljudet? I bas, mellan eller diskant-registret? Vad kommer att blanda sig bäst med ljudbilden?
      Det handlar om att förstå vad musikproduktionen behöver och vad som kan komma att ”gröta till” ljudbilden. Det kan vara bra att testa 2-3 olika typer av mikrofoner och höra vilken som kommer att passa bäst för din produktion.
      Jag tycker också att det är viktigt att tänka på vad det är för musikgenre när du väljer mikrofoner. Om vi tar rock som ett exempel: När vi står på en live-show så spelas det otroligt stark volym och vi känner musiken i hela kroppen. Hur överför du den känslan till studion? Här kommer närhetseffekten in. Eftersom vi inte lyssnar på samma volym som vi gör vid en konsert, så behöver vi spela in musiken med mer bas och diskant för att återskapa den känslan. Genom att använda dig av mycket dynamiska mikrofoner och placera dom nära ljudkällan så får du mycket bas och diskant i ljuden som skapar mycket energi i musikproduktionen.
      När det kommer till mer naturtrogna musikgenrer så kan det vara bättre att använda sig av kondensator eller bandmikrofoner och placera dessa på lite längre avstånd. Detta ger ett mer öppet och luftigt ljud och återskapar mer det naturliga ljudet av instrumenten.
      Placeringar
      Hur kan du tänka när du har valt mikrofoner och ska placera dem nära källan? Om vi börjar med till exempel trummor: Det är vanligt att placera dynamiska mikrofoner väldigt nära virveltrumman  och pukor. Jag brukar tänka att ungefär ca 10 cm brukar vara lagom avstånd. När det kommer till hur du ska rikta mikrofonen så har du olika valmöjligheter. Riktar du mikrofonen mot mitten där trumpinnen slår, så får du mer attack och mellanregister, men om du riktar den mer mot kanten av trumman så fångar mikrofonen upp mer resonans och ton.
      Jag gillar oftast att rikta mikrofonerna mer mot kanten av trumman för att mjuka till transienterna lite och fånga lite mer bas och ton av trumman. Speciellt om trummisen slår hårt så är det lätt att ljudet blir väldigt ”middigt” (mycket mellanregister) och hårt ljud av att rikta den rakt mot mitten.
      Elbas/elgitarr: Här är det vanligt att placera mikrofonen rakt framför högtalaren. Sen gäller det att hitta sweetspoten mellan mitten och kanten av elementet av högtalaren. Ju närmare mitten desto mer diskant. Jag brukar gilla att placera mikrofonen ca 5 cm ifrån mitten för att mjuka till ljudet lite.
      När det kommer till gitarrförstärkare så tycker jag även att det kan vara bra med lite rumsmikrofoner för att fånga lite efterklang på ljudet. Här kommer kondensatormikrofoner in i bilden. Jag brukar placera en eller två kondensatormikrofoner några meter ifrån ljudkällan och rikta den/dem bort från förstärkaren för att ta upp så mycket reflektioner som möjligt. Detta kan ge ett skönt djup i ljudet om du väldigt sparsmakat blandar in det i ljudbilden.
      Piano/flygel: Den vanligaste tanken gällande piano är att använda sig av kondensatormikrofoner och placera dem i ett stereopar några decimeter ifrån strängarna. Men, om låten inte är en pianoballad och du bara vill fylla ut produktionen med lite pianoackord kan faktiskt ett upright-piano uppmickat med ett par Shure SM-57 eller Sennheiser MD421 eller MD441 eller liknande dynamiska mikrofoner vara väldigt användbara. Om musikproduktionen redan är fullproppad med instrument och slagverk kommer det vara väldigt svårt att passa in en flygel med all dess bas och diskant inspelat med t.ex. Neumann U87:or. Genom att spela in ett vanligt piano med enkla dynamiska mikrofoner så får du ett mellanregister som enklare kommer att höras i mixen.

      Stormembrans-mikrofoner eller småmembrans-mikrofoner? Vad behöver "kropp" och vad behöver tydlighet i transienterna?
      Mina guldkorn
      Jag har några enstaka mikrofoner som jag använder flitigt, och som jag tycker passar väldigt bra till olika element. Dessa mikrofoner gillar jag verkligen, och jag har har fått bra resultat av dem, men varje gång ett nytt inspelningsprojekt drar igång tycker jag att det är viktigt att experimentera och inte fastna i sina gamla vanor.
      Sång – Generellt Shure SM7B för rocksång och Aston Origin för popsång (men jag vill tillägga att vilken mikrofon som passar bäst för sång är helt och hållet beroende på vilken typ av röst du har). Bastrumma – AKG D112 ihop med ett högtalar-element (gärna 15 tum). Virveltrumma – Shure SM-57 tillsammans med en småmembrans-mikrofon av typen kondensator. Pukor – Sennheiser MD 441. Överhäng (OH) – Schoeps småmembrans-mikrofon, alternativt Royer 121 bandmikrofon. Hihat – Shure SM-57 för ett skitigt sound eller en småmembrans-mikrofon. Elgitarr – Shure SM-57 tillsammans med en stormembrans-mikrofon. Elbas – AKG D112 tillsammans med en Sennheiser MD 421 med "bass-cut" på max. Akustisk gitarr – Aston Origin. Flygel – Stormembrans-mikrofoner (en klassisk mikrofon är förstås Neumann U87). Piano – Sennheiser MD 441. Sortera i frekvenserna
      Temat för dessa totalt 5 delar av ”Hittar ditt sound”, är genomgående att dela upp frekvensområdena och sortera/arrangera med hjälp av ljudkällan själv, musikerns spelstil, akustiken och sedan vilken mikrofon som används. För att kunna välja rätt mikrofon för rätt ändamål krävs det att du funderar lite på vad är det du vill ha kvar av källan och om det är någonting du vill ta bort. Tänkt på vad i produktionen som ska agera bas, vad som ska agera mellanregister och vad som ska agera diskant. Välj sedan mikrofoner med rätt karaktär för instrumenten som du har placerat i ett visst frekvensområde i din musikproduktion.
      Här finner du samtliga delar i "Hitta ditt sound".

    • Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Hur starkt ska du mastra din musik för att den ska låta så bra som möjligt på så många streamingtjänster som möjligt? Svaret är förmodligen enklare än du tror.
      Det finns idag en mer eller mindre framarbetad volymstandard mellan Spotify, iTunes, YouTube och TIDAL, även om det skiljer sig lite mellan de olika plattformarna. Samtliga tjänster (utom Spotify som använder ReplayGain) använder sig av en normaliseringsprocess baserad på LUFS (Loudness Unit Full Scale) som lite enkelt kan förklaras med hur vi upplever ljudstyrka. Ju lägre LUFS, desto starkare volym.
      Detta innebär exempelvis att -16 LUFS låter svagare än -8 LUFS. Medianen mellan de olika streamingtjänsterna ligger idag runt -14 LUFS, vilket också är Spotifys nuvarande rekommendation för uppladdning av musik. I praktiken innebär detta all musik som är starkare än detta automatiskt sänks av Spotify och all musik som är svagare höjs.
      För er som gillar siffror rekommenderar jag därför att ni håller er mellan -14 och -12 LUFS integrated och inte starkare än -9 LUFS short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB. 

      Bilden visar gratisversionen av populära mätverktyget Youlean Loudness Meter
      Dessa riktlinjer garanterar att din musik, oavsett genre, står sig bra volymmässigt på samtliga plattformar. Vill du att din musik ska låta starkare 2020 ska du helt enkelt att mastra svagare än du kanske är van vid.
      Om du tycker att ovanstående låter komplicerat ska jag göra det enkelt för dig: När du mixat klart placerar du en limiter sist på masterkanalen och ställer utvolymen till -1 dB och ser till att du inte limiterar mer än 1-2 dB. Stäm sedan av mot www.loudnesspenalty.com och justera efter behov.  Med detta sagt: Så länge mastern inte ser ut som en tjock korv när du exporterar och låtens starkaste parti inte överstiger -1 dBTP (true peak) är det egentligen bara att tuta och köra. Det viktigaste är trots allt hur det låter och inte hur det ser ut. Ibland kan ljudet av en limiter som klipper av topparna vara precis det du är ute efter.
      Inte bara volym
      Trots streamingtjänsternas automatiska volymanpassning är det ändå så att vissa låtar upplevas starkare än andra, trots att de är normaliserade till samma nivå. Hur kommer det sig? Svaret ligger till största del i mixen och inte mastringen:
      Håll koll på mellanregistret. Ett urholkat mellanregister, en så kallad hängmatta, kan framstå som mindre volymstark i förhållande till annan musik, speciellt när du lyssnar genom telefon eller datorhögtalare. Området 400-1000 Hz är (enligt min högst personliga smak) speciellt viktigt att hålla koll på. Rensa upp i botten och toppen – dessa ohörbara frekvenser kan ställa till det för streamingtjänsternas normaliseringsalgoritmer och äta upp onödig energi. Läs mer om hög- och lågpassfilter här. En låt med stort dynamisk omfång upplevs som regel starkare än en låt som är hårt komprimerad, när de spelas upp med samma LUFS. Om din mix låter bra på svag volym när du lyssnar i studion, det vill säga att du hör alla viktiga detaljer, så är sannolikheten större att den även låter bra online. Användandet av saturation, som skapar övertoner, kan bidra till ökad upplevd ljudstyrka. Något recept finns naturligtvis inte, men pluggar som Kush Audio TWK kan hjälpa på traven.  Några populära mätverktyg
      Youlean Loudness Meter Meterplugs Loudness Penalty Klangfreund LUFS Meter 2 iZotope Insight Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet.
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du fredagstipset från 2019 och framåt
      Här är fredagstipset på Studio från 2018 och tidigare

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.