Jump to content
  • Videointervjun: Christoffer Franzén / Lights & Motion


    Björn Olsberg

    Bakom Lights & Motion döljer sig Christoffer Franzén som både skriver, spelar, spelar in och mixar sin musik själv. Instrumenten är han självlärd på. David Henriksson har fått en pratstund med Christoffer som just nu är dubbelt skivaktuell.

    Christoffer Franzén som vanligtvis syns under namnet ”Lights & Motion”, komponerar, arrangerar, producerar, spelar in sin musik helt själv. Hans musik har hörts i flera Hollywood-filmer, i Jimmy Fallons och Ellen Degeneres talkshows samt under Super Bowl och Oscars-galan. Här berättar han om sin kreativa process, hur upplevelsen att höra Metallica spela med en symfoniorkester öppnade upp hans tankar om att det går att blanda nästan vilka musikstilar som helst och hur en del studier i musikteori (på senare) har hjälpt honom att effektivisera delar av arbetet. Mycket intressant snack med denna multimusiker och visionär.

    > Prenumerera på podcast
    > Lyssna på avsnittet som podcast
    > Samtliga poddavsnitt

    Video you Youtube:

     

    EBSglow.jpeg.cb9892bdb173d778f577736aa0e16b16.jpeg

    Den här videointervjun är sponsrad av EBS Sweden

    • Gilla 1


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Mattias87
      Jag har tänkt köpa en midi synth för att skapa musik för hemmastudio. Jag är inget proffs och vill först och främst lära mig att skapa musik på detta sätt då jag aldrig använt midi synth förut. Jag kommer lägga trummor, synth, bas osv med synthen. Min budget är upp till 2000. 
      Hade velat ha lite förslag och tips på synthar från er som kan detta.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Basen, basen, basen… Musikens trogna stöttepelare och allt som oftast boven i dramat när det kommer till mixning och mastring. En bas som sitter där den ska ger musiken liv, sväng och värme. Den får mixen att kännas mer professionell, i brist på bättre uttryck.

      Jag skulle faktiskt vilja påstå att: Om basen låter bra, så låter automatiskt hela mixen bättre. Övriga instrument har då en stabil grund att stå på och lyssnaren känner sig trygg.
      Raka motsatsen är förstås en dåligt inspelad, spelad och mixad bas. Vilket tar kål på vilken hitlåt som helst. Jag har sagt det förr och jag kommer förmodligen att säga det igen: Spela in så som du vill att det ska låta - detta gäller inte minst basen. Med detta sagt är fräscha strängar (om det nu är ett rent sound du är ute efter) och en bra lajnad signal A och O. En förstärkarsimulator i pluggformat är också mer eller mindre nödvändig i hemmastudion.
      Dags för mix
      Det första du ska du fundera över när det kommer till själva mixen (om vi nu utgår i från att vi pratar om basens plats i förhållande till andra instrument) - är arrangemanget. Vilka instrument ställer till det för basen? Om många instrument spelar ”samma sak” i samma oktav som basen och på så vis konkurrerar istället för kompletterar, så har vi ett problem. Ett problem som snarare löses genom att spela in igen och arrangera om, än att skruva sig galen med equalizer och annat hokuspokus.
      Energi
      Mycket av basens energi sitter i området 60-250 Hz. Detta område upptas naturligtvis också av en mängd andra instrument och det är här mycket av värmen i mixen sitter. För lite och mixen låter kall och steril. För mycket och mixen blir luddig, otydlig och framtung. Basen har alltså inte ensamrätt på detta frekvensområde, vilket är viktigt att påminna sig om.
      Balans
      Den största hemligheten med att mixa bas är dock långt mycket enklare än du kanske tror. Det handlar kort och gott om att sätta volymen, i förhållande till andra instrument. Att hitta den så kallade balansen. Så innan du ger dig i kast med eq och kompression, se till att sätta volymen. Låter det för basigt? Backa några decibel. För tunt? Dra upp basen. Och mycket svårare än så är det faktiskt inte. Tänk dock på att använda dig av automatisering, vilket är nyckeln till en levande mix, inte bara när det gäller bas. Ofta kan exempelvis basen ta mindre plats (volym) i verserna och mer i refrängen.
      Men hur ”vet” du om basen verkligen sitter där den ska? Till att börja med är det viktigt att inse att det inte finns något rätt eller fel, eller något slags recept på hur stark eller svag basen ska vara. Här handlar det om tycke och smak och om att… Referenslyssna! Genom att jämföra din mix med annan musik du gillar får du snabbt ett hum om hur din bas ligger till. Fördjupa dig i ämnet här i artikeln Så får du garanterat dina mixar att låta bättre.
      Kompression
      Näst efter volym och automatisering (och sättet basen är spelad på så klart) kommer kompressionen. Du vill som regel att basen ska kännas stadig och fast. Den ska helt enkelt pumpa på utan att sticka ut och överrumpla lyssnaren. Detta löser du bäst genom att komprimera på rätt sätt. Det bästa för nybörjaren är att plocka fram en kompressor och ladda en preset som heter något i stil med ”bass” och sedan ratta på threshold tills du komprimerar mellan -5 och -10 dB. Tänk dock på att kompensera med utvolymen på kompressorn, eftersom volymen trycks ner rejält när du komprimerar.
      För den som har lite mer erfarenhet och vill vara med och påverka är det ofta en långsam release som gäller, vilket gör att sustainen/utklingningen förlängs. Här handlar det om att tajma releasen till varje nytt anslag. Något som kräver övning, men som definitivt är värt besväret. Görs detta rätt låter basen fet och go, precis som sig bör. En release på 150 ms, eller autorelease, är en bra utgångspunkt. En långsam attack på 20-40 ms är inte heller ovanligt, för att behålla attacken och anslaget. Begrunda att det inte spelar så stor roll om basen låter ”konstigt” eller överkomprimerad när du spelar den i sololäge, det är helheten som räknas.
      Men baskggen då?
      Slutligen vill jag som hastigast nämna det berömda bråket mellan bas och baskagge. Vem är det egentligen som ska agera sub respektive bas? Ett vanligt problem eftersom båda instrumenten har väldigt mycket energi just här. Vanligtvis får genren bestämma. Handlar det om hip-hop eller dansmusik är det förmodligen baskaggen som agerar sub. Då hamnar baskaggen längre ner, i bröstkorgen vid 0-100 Hz och basen högre upp. I punk, metal, rock- och pop är det däremot tvärt om. Basen tar då hand om den lägsta subben och baskaggen tuffar på i området 100-200 Hz. Om du sitter med en baskagge och en bas som båda har väldigt mycket subbas är det ofta en god idé att låta baskaggen ta hand om detta register. Inte alltid, men ofta.
      Fördjupa dig gärna i ämnet här.
      BONUSTIPS: Om du vill att basen ska låta kaxigare och ta upp mer plats utan att ta överhanden, är analog distortion svaret – eller saturation som det kallas på engelska. Gratispluggen IVGI från Klanghelm är ett utmärkt alternativ för ändamålet.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Björn Olsberg
      Studio har fått en pratstund med den utvandrade basisten och kapellmästaren Victor Brodén som spelat med "alla". Nytt för detta avsnitt är att intervjun finns som podd!
      Basisten Victor Brodén flyttade från Karlskrona till USA som 21-åring i mitten av 90-talet. Efter studier i Minneapolis och Miami och 18 år som frilansbasist baserad i Nashville bor han i Los Angeles sedan 2,5 år tillbaka. Under detta samtal berättar Victor hur han nyligen hittat glädje och inspiration i att lyssna på musiken som ursprungligen fick honom att dedikera livet till basen, sin relation till gehör/musikteori/notläsning, om rollen som kapellmästare och mycket mer. Inspirerande ord från en man som följt sina drömmar och nått många av dem!
      Videointervjun finns som vanligt här nedanför, men nytt för detta avsnitt är också att vi startar en podd med alla intervjuer!
      > Prenumerera på podcast
      > Lyssna på avsnittet som podcast
       

      Den här videointervjun är sponsrad av EBS Sweden
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Att mixa trummor är lättare sagt än hört och långt ifrån en enkel uppgift. Vare sig du spelar in själv, jobbar med samplingar, eller använder en kombination av båda. Men faktum kvarstår: Ett välljudande trumset kan få vilken medioker mix som helst att lyfta.

      När det gäller välljudande trumset så lyssna bara på Nirvanas Smells like teen spirit, så förstår du säkert vad jag menar.
      Något som hjälp mig under åren är att tänka på trummorna som ett instrument, snarare än flera olika delar. Det är helheten som räknas, inte hur bakaggen eller virveltrumman låter. En avgörande faktor är naturligtvis hur trummorna är spelade och inspelade - ju duktigare trummis, ju enklare blir det också av naturliga skäl att mixa. Med detta sagt finns det framförallt fyra punkter som jag vill att du fokuserar lite extra på nästa gång det är dags för mix.
      1. Fasen
      Det absolut första du ska lyssna efter, innan du börjar pilla med volym, equalizer och kompressor, är eventuella problem med fasen. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga som så att ju fler mikrofoner som använts under inspelningen, ju större är risken för fasfel. Däremot är fasfel kanske inte något du direkt tänker på, om du inte vet vad du ska lyssna efter. Jag brukar höra det som ett slags hål i ljudbilden och med den en minskning av de lägsta frekvenserna, botten. Ett enkelt sätt att testa fasen är att plocka fram överhänget, som förmodligen är inspelat med två mikrofoner och sedan spela upp dessa kanaler samtidigt, utan att panorera. Lyssna noggrant. Vänd sedan fasen på den ena kanalen (knappen som ser ut som ett överstruket 0) och lyssna igen. Om du hör en basökning så var kanalerna från början ur fas och du gör med andra rätt i att låta den ena kanalen vara fortsatt fasvänd. Fortsätt sedan på liknande sätt med övriga kanaler. Spela upp överhänget, som nu har rätt fas, och lyssna på det tillsammans med baskaggen. Mer eller mindre bas? Jobba vidare tills trummorna låter så feta och energirika som möjligt. I praktiken är det dock omöjligt att få samtliga kanaler i perfekt fas, så här får du eventuellt prioritera. Om du känner för att snöa in ytterligare på just fasen, så finns det pluggar som kan hjälpa dig med detta, exempelvis Auto-Align från Soundradix.
      2. Samplingar
      Oavsett vad du tycker om samplingar, så kan de faktiskt hjälpa dig till välljudande trummor. Jag talar inte om att ersätta varenda baskagge och virvelanslag med nya ljud, utan snarare att blanda in samplingar på ett subtilt sätt för att ge lite extra krydda åt hela kittet. Att använda samplingar är inte att ”fuska” - det är bara ett sätt att utnyttja de möjligheter som faktiskt finns. Om det nu hjälper dig till bättre trumljud så varför inte? Det finns till exempel de som blandar ljudet av en badboll med baskaggen bara för att få lite extra tjong. Vidare ska vi inte underskatta vikten av samplingar som effekt, för att förstärka olika delar av mixen och göra det mer spännande för lyssnaren.
      3. Reverb
      Reverb och trummor är ungefär lika självklart som att havet är blått. Därmed inte sagt att trummor alltid mår bra av en massa reverb. Faktum är att för mycket, eller för stora reverb ofta leder till ett ofokuserat och luddigt sound, vilket i 99 fall av 100 är raka motsatsen till vad du vanligtvis vill uppnå. Visst kan ett trumset låta enormt fett när du sololyssnar med ett stort hall- eller plate-reverb, bara för att förvandlas till en distanserad och kladdig smet i kontexten. Mitt tips är därför att du använder reverb mer sparsmakat nästa gång du mixar. Testa att arbeta med kort utklingning (decay) och rikligt med pre-delay. Detta ger trummorna skenet av att vara större och bredare än vad de egentligen är, samtidigt som de behåller fokus, energi och snärtighet.
      4. Mindre är mer
      Det är inte ovanligt att en trumgrupp har uppemot 20 kanaler, vilket enligt min högst personliga åsikt är helt uppåt väggarna. Dels för ovannämnda fasproblematik, men också på grund av att det är oerhört tidskrävande att mixa så många kanaler, när det egentligen bara handlar om ett instrument. Vissa går därför så långt att de endast använder överhäng i mono, för att få ett så fokuserat sound som möjligt. I den bästa av världar behöver du sällan mer än 10 kanaler och gärna mindre. Då är mikrofonplaceringar, själva trummorna och inte minst den som spelar, oändligt mycket viktigare för slutresultatet. När jag mixar trummor brukar jag börja med överhänget och få detta att låta så bra som möjligt. Det är här hela känslan sitter, inte i närmickarna. Detta vill du ta fasta på. Fortsättningsvis blandar jag in baskagge och virvel och jobbar vidare utifrån detta. Och svårare än så behöver det faktiskt inte vara!
      EQ-tips
      Baskagge
      50Hz - 100Hz — Här hittar du styrkan, men också det ovälkomna mullret
      100Hz - 250Hz — Här har du värmen, men också den ökända otydligheten
      400Hz - 800Hz — Här hittar du hårdheten, men också den allt för vanliga instängdheten
      3kHz - 5kHz — Här hittar du attacken, men också den jobbiga diskanten
      Virvel
      100Hz - 250Hz — Här hittar du tjockheten, men också den ökända otydligheten
      400Hz - 1kHz — Här hittar karaktären, men också den allt för vanliga instängdheten
      3kHz - 5kHz — Här hittar du attacken, men också den jobbiga diskanten
      10kHz — Här hittar du luften, men också den gnälliga tunnheten
      Överhäng
      200Hz - 500Hz — Här hittar du kroppen, men också otydligheten och instängdheten
      3kHz - 5kHz — Här hittar du tydligheten, men också den jobbiga disken och konkurrens med sången
      7kHz - 12kHz — Här hittar du luften, men också den gnälliga tunnheten
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By David Henriksson
      Studio ringer upp några av de mest intressanta musikerna i Sverige och pratar om vad som har format dem och gjort dem till de instrumentalister som de är idag. Först ut är den rutinerade gitarristen Göran Eriksson.
      Göran Eriksson har spelat med stora delar av Sveriges artistelit under de senaste 25 åren. Han har bland annat varit Jill Johnsons kapellmästare. Studios bloggare David Henriksson fick en pratstund med honom om att hitta sin egen musikaliska röst, sätt att aktivera sig under musikaliska lågsäsonger eller när inspirationen sinar, gehör/musikteori/notläsning, aha-upplevelser som kan få en att förstå musik på nya sätt och fler intressanta ämnen som kan vara givande för dig – oavsett vilken funktion eller relation du har till musik.
      Läs mer om Göran Eriksson på Thyras officiella hemsida, Facebook-sida eller Instagram-sida.
      Och snart blir det mer! Nästa videointervju publiceras den 24 juni med basisten och Grammy-prisvinnaren Victor Brodén.
       

      Den här videointervjun är sponsrad av EBS Sweden
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.