Jump to content
  • Rid på en våg när du marknadsför din musik

    Från köksbordet till världen. Med en musikbransch i ständig förändring är samarbeten en viktig nyckel. Eva Hillered samlar sina viktigaste tips om vad du ska tänka på. Det här är ett utdrag ur boken Lathund för låtskrivare.


    Eva Hillered

    marknadsfor_ingang.thumb.jpg.d98414fbf4c248c8d32d55d4116a2fba.jpg
    Nätverkande och samarbeten kan vara det viktigaste i din marknadsföring. Bild: Gerd AltmannPixabay

    Idag har vi större möjligheter än någonsin att nå ut till en publik. Det finns tusen sätt via nätet att knyta an och påverka. I en forskningsstudie som heter ”Connected: How Your Friends’, Friends’ Friends Are Influencing Everything That You Think, Feel and Do” säger författaren att den genomsnittliga personen påverkar 1000 andra människor utan att ens inse det.

    Och du som är artist och låtskrivare har ännu större möjligheter att påverka, eftersom det du bidrar med – musik – är något som 90 procent av alla människor tycker om. Dessutom kan du surfa på större vågor eller strömningar som är aktuella i vår tid. När du ser trender i tiden som du gärna solidariserar dig med – till exempel miljö eller jämlikhet på olika plan – eller om du längtar efter att bidra till en bättre värld, då kan du med fördel skriva en låt som handlar om detta. Genom den sången har du en förmåga att locka till dig en större skara människor, om budskapet är tydligt, trovärdigt och formulerat på ditt unika sätt. Det ökar dina chanser att nå ut och nå fram med din musik, jämfört med om du bara hade riktat dig till anhängare av en viss genre.

    Involvera gärna dina fans i din process som artist, när du är på turné, står på scenen eller befinner dig i en studio. När jag för några år sedan skulle göra en platta gjorde jag mina fans delaktiga genom att de fick vara med och lyssna och välja ut vilka låtar som jag skulle ha med på albumet. Jag hade verkligen långt fler låtar som jag älskade än vad som fick plats på albumet, jag hade genuint svårt att välja. Responsen jag fick var väldigt fin och engagerad, och den låt de allra flesta tyckte om blev följdriktigt den som också blev mest spelad på radio – speciellt i Danmark.

    Musikbransch i ständig förändring
    Det har varit otroligt stora skiften i musikmarknaden på kort tid. Förändringarna innebär både goda och dåliga nyheter för dig som vill sprida din musik till andra, i mindre eller större skala.

    Olika typer av samarbeten är ofta en förutsättning för att du ska kunna ge din musik en rimlig chans och bli hörd. Utgå ifrån det samarbete som skulle kännas allra bäst för dig, det som ger dig mest glädje och energi (kanske lite pirr i magen också!) och börja kontakta dessa personer. Bifoga någon av dina allra bästa inspelningar som du lätt kan presentera digitalt.

    Du kan välja att försöka få samarbete med etablerade bolag av olika slag, eller så gör du mycket själv och väljer att samarbeta i kortare projekt runt till exempel marknadsföring. Talangjakten från skivbolagen ser helt annorlunda ut än för några år sedan. Eftersom vem som helst synas och höras på nätet signar skivbolagen oftast just de artister som redan har skapat ett eget sound och dem som har en stor publik och följare. Artister som på något sätt sätter avtryck med sin musik på nätet. Ju fler du når ut till, desto bättre chanser har du att få skivbolagen intresserade. Alltså har vi alla i det avseendet mycket bättre chanser än tidigare, om vi är beredda att aktivt skapa vårt egen image och börja rikta oss utåt på olika sätt med vår musik.

    Det finns enormt många resurser för musikskapare idag, och det har aldrig varit lättare att själv spela in sin musik och ge ut den. Du behöver inte heller göra allt själv. Vad är du bra på? Vad är din styrka? Vad skulle kunna bli ännu bättre om du samarbetade?

    Tips och från två aktörer i musikbranschen
    Jag har samtalat med två bolag i branschen, Clap Your Hands (CYH) och Birds Will Sing For You (BWSFY), som jag själv har haft positiva erfarenheter av.

    Vilka fördelar/nackdelar har oberoende artister i vår digitala tidsålder jämfört med tidigare?
    CYH: Den allra största fördelen för en independentartist är att det är superenkelt att ge ut musik idag. En release är bara några knapptryck bort. Du kan själv planera ditt releaseschema som det passar dig, utan att behöva vänta på att ett skivbolag skall tycka att tiden är lämplig att ge ut din musik.

    Den allra största nackdelen för en independentartist är att det är superenkelt att ge ut musik idag. Det ges ut tusentals nya låtar varje dag, av varierande kvalitet. Det blir oerhört svårt att ”skilja agnarna från vetet”. Gör du musik vill du såklart att den ska få uppmärksamhet. Det är ganska lätt att sprida den om man tar sig lite tid, men det är inte alltid att rätt musik hamnar i rätt mediahänder. Medierna översköljs av musik och det blir svårt att gallra och tiden finns inte riktigt att lyssna på allt. Musik har inte längre samma attraktionsvärde hos medierna som tidigare.

    Signade artister har idag kortare tid på sig att bevisa sin duglighet. I tider när majorbolagen mer och mer övergår till att ge ut musik enbart digitalt krävs att man ganska omgående levererar streams. Fördelen är att bolagen är ordentligt vässade i att jobba ut musik online, och jobbar på för att låtar ska streama. Men det kan också innebära att man snabbt kan halka efter i prioriteringsordningen, och till och med bli droppad om musiken inte streamar.

    BWSFY: Fördelarna är många – du kan forma din egen karriär, du kan göra mer på egen hand, du behöver inte vänta på någons godkännande. Nackdelarna är att de lättillgängliga distributionskanalerna gör att det släpps otroligt mycket mer musik än tidigare. Positivt ur ett konstnärligt perspektiv, men mycket svårt att nå ut genom bruset.

    Vad krävs idag för en okänd artist ska ha en möjlighet att nå ut till en stor publik med sin musik?
    CYH: Väldigt kortfattat skulle jag säga att det ”enda” som behövs är god planering och en stor portion uthållighet. Det är A och O.

    BWSFY: Långsiktighet. Att våga tänka 3 eller 5 år framåt i sin interna planering. Att jobba på fler ben parallellt – live, studio, sociala medier, press, visuellt material.

    blatt_streck.thumb.png.a9329621d2d6ee1c2a5b8107e5d3b688.png

    Om artikeln
    Artikeln är ett utdrag ur kapitel 12 i boken Lathund för låtskrivare av författarinnan och musikern Eva Hillered. Eva har skrivit ett flertal uppskattade artiklar för Studio. Hennes bok kan köpas i sin helhet här nedan, i en helt ny upplaga.

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png

    Eva_Hillered.jpg.e97920d58632e9692f832e5e72a2cdba.jpg
    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • lathund_puff_spalt.jpg
    Nu på studio.se:
    Lathund för låtskrivare (e-bok)

    Eva Hillereds låtskrivarbibel är släppt i ny upplaga och vi är enormt glada över att ha den som e-bok i vår butik, där du också kan läsa mer om den.

    Läs mer >

  • Similar Content

    • By Eva Hillered
      Fördelen med sångutveckling för låtskrivare
      Efter som melodiskapande är så otroligt centralt i alla former av låtskrivande blir du lätt begränsad i denna förmåga när din röst är begränsad. Rösten har du i kroppen som alltid är med dig. Har du ett aktivt fritt flödande melodiskapande som din röst lätt kan spegla så kommer dina röstmemon på telefonen bli fyllda av melodihookar som du kan fånga enkelt var du är – vilken tid på dygnet det än händer. När du har utvecklat din sångröst så att den kan sjunga det du ”tänker” har du en enorm tillgång som låtskrivare. Du får dessutom fler färger på din tonpalett och du kan variera dina uttryck. Och skapar du digital musik är rösten ett fantastiskt redskap att använda – även som ett instrument. Du kan förvandla din sångröst till egensinniga små melodihookar som låter som en distad elgitarr utan att ens ta fram gitarren.
      All sångutveckling tar tid och de flesta som sjunger på en professionell nivå har säkert ägnat minst tio tusen timmar, kanske uppåt femtio tusen, på sång. Men med tillgång till en bra metod behöver du inte satsa femtio tusen timmar för att bli bra – jag lovar!
      Man kan dessutom lära sig att öva på ett kreativt och roligt sätt och även använda andningen och träna stödmuskulaturen som ett sätt att bli fokuserad och närvarande och att släppa på spänningar. Bra sångträning är världens bästa mindfulness-träning.
      Att förstå mer exakt vad du behöver är ett sätt att snabbare nå resultat. Många säger bara att de ”vill bli bra på att sjunga” – men de vet inte på vilket sätt de vill bli bra. Det är ungefär samma sak som att längta till en plats – men inte riktigt veta var denna underbara plats finns. Du sätter dig i bilen och kör planlöst. Om du har tur kanske du kan råka hitta stället, men vet du vad orten heter kan du ta dig dit – även om det kan bli en lång resa.
      Sångmetoden som kan lyfta din förmåga
      Sångteknik - uttryck - säkerhet/mental träning
      1. Sångtekniken är en grund. Självklart behöver du en sorts ”lägstanivå” för att kunna attrahera människor med din sång och för att kunna bli fri i din röst. Du behöver kunna sjunga rent, träffa toner utan besvär och du behöver ha tillgång till ett någorlunda stort register. Nästan alla kan förbättra sin sång 40–80 % bara genom att förstå hur deras rätt komplexa stödmuskulatur fungerar. Stödet är som gaspedalen i bilen, det styr din förmåga att träffa toner, sjunga starkt och svagt. Den sångteknik jag lär ut är sådan att du övar på ett sätt som skapar kroppsminnen så att du inte behöver stå och tänka på sångteknik när du sjunger. Du över tills kroppen ”kan”.
      Det är viktigt att du separerar sångtekniken från framförandet. I stunden när du ska förmedla något med din röst till andra människor måste du kunna släppa tanken på teknik för att gå in i uttrycket till hundra procent. Du behöver komma till en punkt där kroppen vet hur den ska göra, och bara gör detta automatiskt. Hur melodin går, tonsprången som är svåra, vilken röstklang du vill använda, allt sådant behöver du träna på tills det sitter som ett kroppsminne. Detta gör du genom att upprepa till exempel samma tonsprång om och om igen. Att det sångtekniska fungerar utan problem är lika självklart om du ska förmedla en sång proffsigt som att du kan texten utantill.
      2. Vikten av hängivelse och ett uttryck. Många fantastiska artister är egentligen inte ”stora” sångare med fulländad röstbehärskning. Men de har sjungit sig till sin förmåga och de lyckas förmedla känslor och stämningar oavsett teknisk nivå. Om du endast fokuserar på sångteknik hamnar uttrycket lätt i bakgrunden. Är du dessutom perfektionist så finns det alltid något du kan bli bättre på. Vill du beröra människor med din sång, vill du ha väldigt roligt och kunna njuta av din egen sång när du sjunger, då är hängivelse och uttryck precis lika viktigt som sångteknik.
      3. Säkerhet/mental träning. Det primära är ju att du lägger ner tid på ditt sjungande. Utveckling tar tid. Men om du har en tydlig, lättförståelig metodik som hjälper dig att träna din sång på alla de tre områdena på ett både smart och roligt sätt, så går din utveckling mycket snabbare. Som jag har förklarat tidigare kommer vi inte förbi våra åsikter om oss själva som sångare.
      Ditt nervsystem signalerar fara när du ger dig ut på okända vatten, det skapar spänningar och nervositet som kan påverka din sång negativt, när det finns en negativ självbild. Rösten speglar alltid ditt fysiska och ditt psykiska tillstånd.
      I den metod jag lär ut ingår det att du steg för steg bygger upp en positiv identitet som sångare. Målet är att du ska njuta och känna dig stolt över dig själv och din sång när du sjunger. Väldigt många människor känner sig blyga och generade när de ska sjunga för andra. Men detta är något som går att träna bort.

      Om artikeln
      Artikeln är ett utdrag ur kapitel 9 i boken Lathund för låtskrivare av författarinnan och musikern Eva Hillered. Eva har skrivit ett flertal uppskattade artiklar för Studio. Hennes bok kan köpas i sin helhet här nedan, i en helt ny uppdaterad upplaga.


      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
    • By Eva Hillered
      Kap 11

      Melissa Horn. Pressbild, Creative Commons
      Skriva låtar inifrån-ut, eller utifrån-in?
      Själv skriver jag främst låtar enligt metoden ”inifrån–ut” – det vill säga mina tankar, upplevelser och känslor ger upphov till låtidéerna. Andra behöver stimulans och impulser utifrån för att låtskrivandet ska ta fart – det jag kallar “utifrån–in”.
      Det vanligaste är att man skriver på båda dessa sätt, men är mer trygg med en metod som en sorts bas för sitt låtskrivande. Det ena är inte finare eller bättre än det andra, man behöver inte välja – riktigt bra låtar innehåller oftast moment av både–och.
      Prova båda perspektiven för att utvecklas!
      Om du vill utvecklas som låtskrivare kan du med fördel prova den utgångspunkt som du har jobbat minst utifrån. Till exempel är det vanligt att musiker och producenter utgår från ett groove, en ackordsföljd eller ett häftiga sound som grund för en låt. Eller att man kopierar ackord, loopar, tempo och teman från andra sånger, man klistrar och klipper med loopar, ljud och små melodislingor.
      För en person som blivit bra på det här sättet att skapa kan sångtext vara ett svårare kapitel, och ännu svårare kan det vara att börja lyssna inåt efter en djupare röst och ge ord åt den. Men den som är envis och fortsätter upptäcker ofta att låtarna blir bättre, mer angelägna och mer berörande, när han adderar den egna upplevelsen. Som lyssnare märker man om sången innehåller mer än bara klyschor och banaliteter.
      På samma sätt kan en vanligen inåtskådande låtskrivare tendera att fastna i ett visst tema, så att hon skriver samma låt om och om igen. När man har hållit på ett tag kan man på så sätt också tröttna lite på sitt eget tonspråk, kanske även sina egna teman – som man tenderar att upprepa. Då kan det vara utvecklande att våga öppna sig för impulser utifrån, genom till exempel en co-write.
      Modet att följa sin egen röst
      Många skulle nog säga att Eva Hillered är en typisk ”inifrån–ut”-låtskrivare, men jag har utvecklats massor genom co-writes, och av att testa andra verktyg när jag känt mig oinspirerad eller blivit missnöjd med resultatet. Co-writes med internationella artister har också utvecklat mina engelska texter.
      För mig är det avgörande att jag hela tiden växer som låtskrivare. Att börja arbeta som producent, och själv jobba fram hela ljudbilden runt en låt, är också ett helt annat sätt att skriva än hur jag tidigare gjort. Just nu är det precis det jag behöver för att komma vidare. Jag blir lätt uttråkad av att ständigt skriva samma låt om och om igen eftersom jag hållit på så länge.
      Vad är min sång värd för andra?
      För mig kan det ta en väldigt lång tid att veta om det jag skrivit verkligen är något som håller i längden, och om jag vill framföra sången för en publik eller spela in den. Jag behöver tid för att avgöra. Det är fantastiskt ibland att upptäcka att det jag skrev för länge sedan, och som jag själv då kunde känna mig småkritisk till, idag fortfarande kan kännas som en aktuell och berörande låt och att jag nu känner mig stolt över det jag gjorde för länge sedan. Med lite distans är det ofta lättare att kunna avgöra värdet av det man skapat.
      Jag kontaktar två andra kvinnliga artister i olika faser av sitt professionella arbete som låtskrivare och artister: Melissa Horn och Rhys. Båda är framgångsrika, de har lyckats nå ut till en stor publik. Jag frågar dem om de någonsin har tvekat på om det de skriver har ett värde.
      MELISSA: ”Absolut. Det gör jag från och till hela tiden. Och det är svårt, för det finns ju inget facit på det och det går inte att få en input från någon som säger – jo, men du har säkert hjälpt någon med den där låten. Så långt kan inte jag se det. Men precis lika viktigt för mig som det är att ha nära vänner som jag samtalar med om viktiga saker – så tycker jag också att jag måste samtala med mig själv om viktiga saker. Och det är det jag får göra när jag skriver låtar. Och jag tänker att skulle jag stänga ned musiken, då kanske det skulle påverka mig som medmänniska, och hur jag är mot andra människor. Så låtskrivandet blir ett sätt för mig att stå upp för att sanning, djup och allvar är viktigt.”

      Rhys. Foto: Jannick Boerlum, pressbild
      RHYS: ”Ibland undrar jag verkligen, är jag så bra? Det kanske bara är att folk lyckas lura mig? Det finns alltid som en konstig rädsla i bakhuvudet. Det är ju olika delar i att vara artist också. Att skriva låtar är en sak, och sedan är det att uppträda med låten i radio eller på TV. Då känns det ju som att man måste bevisa för sig själv att man är tillräckligt bra. Så att andra tänker att man har en plats. Jag har tänkt jättemycket på sånt – ”tänk om jag är sämst.” Jag har frågat mina kompisar många gånger: är jag sämst hörni, var ärliga nu!”

      Om artikeln
      Artikeln är ett utdrag ur kapitel 11 i boken Lathund för låtskrivare av författarinnan och musikern Eva Hillered. Eva har skrivit ett flertal uppskattade artiklar för Studio. Hennes bok kan köpas i sin helhet här nedan, i en helt ny upplaga.


      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
    • By Olle Niklasson
      Spretigt är ett adjektiv som de allra flesta band gör sitt bästa för att undvika när man diskuterar deras debutalbum (Spotify / Apple Music). Inte Little Dragon.
      Det här är en intervju från 2007.

      Little Dragon. Foto: Joachim Johansson. Bildredigering: Peter Holmgren.
      Yukimi Nagano: 
      – Jag tycker plattan känns lite förvirrad, nästan schizofren, fast på ett charmigt sätt. Ena sekunden en stil, den andra en annan.
      Håkan Wirenstrand: 
      – Man söker ju hela tiden nya vägar så det är väl ofrånkomligt att det blir skillnad mellan det första och det sista man har gjort. Och plattan är ett resultat av tre års arbete.
      Yukimi Nagano, Håkan Wirenstrand, Erik Bodin och Fredrik Wallin har känt varandra i tio år och spelat ihop i sex, men man har också varit in och ut ur många andra konstellationer.
      Yukimis samarbete med Koop är välkänt. Erik Bodin spelade länge trummor med Peps Persson och när intervjun görs är Erik och Yukimi ute med Jose González på hans världsturné. 
      Det är också ett demokratiskt band. Inte bara musikaliskt. Yukimi och Erik pratar mest men väntar ofta in den lilla hängande tystnad som säger att det är fritt fram för vem som helst att ta initiativet. Håkan Wirenstrand börjar gärna mitt i en mening och efter en lite tveksam start lämnar han sedan många gånger meningen oavslutad. Att Fredrik Wallin ger sig in i meningsutbytet är sällsynt.
      Little Dragon håller till i ett hus i centrala Göteborg som länge haft ett rivningshot hängande över sig. Man delar en lägenhet med Junip, José Gonzalez band, där Little Dragon har två rum och en hall, Junip har två rum och så delar man på köket. Det ena rummet är inspelningsrum, hallen är Yukimis sångbås och rum nummer två år kontrollrum.
      YN: 
      – Ett tag bodde vi här, det är det ingen som gör nu, men så fort jag inte är ute och spelar är jag här. Vi har lätt för att göra musik här.
      På den tiden de bodde i huset hade Håkan, Erik och Fredrik varsin liten studio i sina respektive rum. Ett rum var replokal. Sedan byggde man kontrollrum och flyttade in sina tre hemstudior i kontrollrummet som fortfarande fungerar som tre separata enheter men med gemensam lyssning.
      EB: 
      – Det var under en period när Yukimi bodde i USA så det var jag, Fredrik och Håkan som designade det för oss tre men man kan nog säga att det var då Little Dragon uppstod som band.
      Little Dragons musik tillverkas på ett lite annorlunda sätt än de flesta andras. För det första så improviserar man fram i princip allt. Det innebär att man spelar sig fram genom låtarna snarare än programmerar upp dem.
      Man jobbar också mycket med hela tagningar vilket gör att låtarna får mer karaktären av långa, flytande parallella linjer, inte det vanliga fyra plus fyra plus fyra plus fyra…
      HW: 
      – Det är väl det vi har gemensamt, att vi inte gör, utan vi spelar oss fram till saker istället.
      EB: 
      – Men det är väl det naturligaste sättet att göra musik på. Jag tror också på att örat mår bra av variation så att det inte är exakt samma ljud som upprepas utan att det istället är någon som försöker upprepa samma ljud och eftersom det inte går blir det små förändringar hela tiden.
      YN: 
      – Det blir mer personligt när händerna har gjort det. 
      Låtarna skrivs heller inte för att sedan spelas in, utan man spelar in hela tiden.
      YN: 
      – Alla idéer som dyker upp spelar vi in direkt, både bra och dåliga, och det gör att det lekfulla blir en del av processen och en del av produktionen.
      Det som spelas in hamnar sedan på en av de tre datorerna i kontrollrummet där Erik, Håkan och Fredrik har varsin pc med varsitt ljudkort och där fullföljs också hela produktionen inklusive mixen.
      EB: 
      – Man kan väl säga att den som äger datorn är producent för just den låten.
      Annars är produktion lite av ett svarta-lådan-ord för Little Dragon. Håkan säger först att man inte kan så mycket om produktion och Yukimi fyller i:
      YN: 
      – Vi är nog ganska isolerade här så vi har ingen aning om hur andra jobbar.
      HW: 
      – Ska vi lägga till något i andra versen? Många gånger lägger vi nog inte till nåt och det kan ju vara vårt produktionstricks. 
      Det finns en hel del reggae i Little Dragons musik. Dels rena dub-element men också en sorts strukturdisciplin som är typisk för reggae.
      YN: 
      – Jag kan vara rastlös med örat och vill nog ha mer saker än ni andra.
      EB: 
      – Man vill nog lägga till saker men ofta kan det vara så glest så att det nästan inte hörs. Eftersom det är spelade instrument i hela tagningar så utvecklas också spelet och då tror jag att det mer är musiken som manar fram en viss figur eller spelsätt mer än en medveten tanke.
      HW: 
      – Hade det varit programmerat hade man säkert tänkt ”nu står det still, nu måste vi göra nåt” men i och med att det är spelat tillför man en organisk nivå.
      Musiken får en abstrakt kvalitet 
      Konstanten i Little Dragons musik är Yukimi Naganos röst. Hennes melodier flyter ofta ut i oväntade riktningar och kan stanna på ett ord mitt i en fras där konventionen vill att meningen ska fortsätta hela vägen ut till vänstermarginalen. Ihop med instrumentalgrunder som många gånger föreslår istället för definierar får musiken en abstrakt kvalitet. Samma sak gäller texterna.
      YN: 
      – Jag ändrar väldigt lite. Melodi och text brukar inte ta mer än ett par timmar. Håller det finns det ingen anledning att ändra eller så är låten inte bra och då slänger man allt. Det har nog hänt att det funnits någon textidé från början men de allra flesta låtarna börjar i ett sound som inspirerar mig och texterna kommer på plats ur improvisation. Jag säger inte att soundet av ordet är viktigare än betydelsen av ordet, för betydelsen är viktigare, men vissa melodier kan vara så starka att orden får en betydelse av bara det. För det mesta har jag en dragning åt det som är mer poetiskt än realistiskt och då finns det fler möjligheter, fler ord, fler uttryck.
      Test, Little Dragons första singel, fick sång direkt på trumbeatet och sedan fick resten av instrumenten anpassa sig till det.
      YN: 
      – Trumbeatet var så svängigt att sången blev svängig.
      EB: 
      – Det bygger på trummorna. Jag satt och spelade på ett komp och så kom ni in och sa ”Whaaa”. Egentligen är det ett jazzkomp med back beat men det blev otydligt om det var triolkänsla eller inte så vi la på ett åttondelsdelay i överhänget så man hör både triolkänslan och det raka samtidigt.
      YN: 
      – Och så satt Erik och jag i vår bubbla i några timmar utan att prata med någon och testade basar och basljud tills vi hittade den…
      ”Man kan väl säga att det är ärligt att visa upp fler sidor av sig själv, inte bara de bästa”. Yukimi Nagano om att skivbolaget Peacefrog valde att ge ut demoversionerna av Little Dragons låtar. Foto: Joachim Johansson.
       
      EB: 
      – Det är det bästa basljudet som finns. Marimbaljudet på (Roland) JX8P-synten. Hela basgången är spelad i en enda tagning. Jag kunde bara inte sluta spela.
      Samma marimbaljud är också använt till After the Rain och Recommendation men annars kan basarna variera mellan kontrabas, elbas, triggad elbas och andra syntbasar. 
      Engelska skivbolaget Peacefrog har gett ut Little Dragons debut. De ligger också bakom beslutet att plattan egentligen består av demoversioner.
      YN: 
      – Peacefrog blev sjukligt intresserade och när vi väl hade gjort klart med dem gjorde vi en massa nya låtar som vi skickade men då hade de bestämt sig för att det var våra första tolv låtar som de ville ge ut. Vi tyckte då att vi som band kanske skulle bestämma det men då sa de att ”vi ger ut materialet så det borde väl vi bestämma”. Då fick vi ta ställning till om vi skulle kriga, säga upp bekantskapen eller acceptera faktum.
      Yukimi, Erik, Håkan och Fredrik bestämde sig för att stanna kvar och låta bolaget ge ut de första tolv låtarna. Problem nummer två var att de första tolv låtarna i praktiken var demoversioner, men Peacefrog gillade den råa känslan i materialet.
      YN: 
      – Vi försökte då smygändra men de upptäckte det. ”Vi märker att du har dubbat sången här” kunde vi få tillbaka. 
      Så det blev som Peacefrog ville. Inte en ton ändrades. Däremot är den japanska utgåvan av albumet som ligger på Village Again annorlunda. No Love är utbytt mot Fortune, hälften av låtarna är ommixade och den avslutande balladen Scribbled Paper är i en version med syntbas istället för kontra och den har också andra trummor.
      YN: 
      – Vi gillar vår skiva jättemycket och ska man se det här med demoversionerna från ett håll kan man väl säga att det är ärligt att visa upp fler sidor av sig själv, inte bara de bästa. 
      Och jo, nästa Little Dragon-platta kommer också att komma ut på Peacefrog.
      Nästa platta är för övrigt redan klar. Faktum är att den var det redan när den första kom ut, och alla i bandet kallar Little Dragon för den förra plattan en månad efter release, vilket känns förvirrande.
      YN: 
      – 14 låtar och den här gången tänker vi inte skicka demoversionerna till Peacefrog. Den här gången får de det vi känner att vi är färdiga med.
      Det nya materialet låter egentligen inte så annorlunda enligt Yukimi, mer att man hittat ett mer samlat uttryck.
      YN: 
      – Jag tror att vi hittade oss själva på Test, Recommendation och After The Rain. Där hittade vi balansen mellan vad som är förvirrat och vad som är definierat.
      Little Dragon är inget stort band någonstans men man har en publik i många länder. I höst har man spelat i Sverige, Tyskland, Portugal och Ryssland och i slutet av januari ska man göra en sammanhängande Europaturné på tre veckor.
      YN: 
      – Men det händer saker hela tiden och på nya ställen. Inte bara Japan, där plattan släpptes först, den ligger också högt på listor i Hong Kong, och KCRW, som är en LA-baserad radiostation, har spelat plattan jättemycket, och där har vi inte ens ett skivbolag.

      Little Dragons tre gemensamma favoriter
      Electrosoul, nu jazz, lounge… Little Dragons musik har fått många etiketter påklistrade och det kanske inte är så konstigt eftersom alla i bandet har en rätt brokig bakgrund, men vad gillar de själva att lyssna på? Vi bad dem sätta ihop en lista på tre gemensamma favoritplattor.
      Det blev helt tyst runt bordet.
      Okej, en platta då.
      YN:
      – Jag tror att alla gillar Sign ’O The Times. Fast Håkan nog är den ende som inte vet om han har hört den.
      HW:
      – Det har jag ju förmodligen.
      EB:
      – Jo, det har du. Och alla gillar väl Weather Report.
      YN:
      – Jag gillar inte Weather Report.
      FW:
      – Den där Alice Coltrane-plattan…
      YN:
      – Den är inte bra.
      EB:
      – Aswad?
      FW:
      – The Congos.
      YN:
      – Jag gillar Kate Bush.
      Okej, men om vi säger så här istället då: vilken var er senaste musikupptäckt?
      YN:
      – Cocteau Twins. Jag tycker hon sjunger så bra.
      FW:
      – Arthur Russel.
      EB:
      – Lyssnar jag på musik nu så lyssnar jag bara på Culture, reggaebandet.
      Och så vidare.

      Så spelades låtarna in
      Mixarna på Little Dragons platta gjordes på olika datorer och beroende på i vilken dator projektet påbörjades. I Håkan Wirenstrands Cubase SX gjordes både den enklaste, Stormy Weather: ett syntspår, ett sångspår och en sångdub, och Scribbled Paper, som gått igenom flera versioner och mixar. Europa har en version av låten, Japan en annan.
      Yukimis röst går via kombinationen Röde NTK och Focusrite Octopre ner på disk. Scribbled Paper har två sångkanaler, en lead och en unison dub rakt igenom. Lead-kanalen är skuren flackt från 500 hertz och nedåt i kanalen och har fått en skvätt Cubase Reverb A. Dubbkanalen är helt torr. Sedan har Håkan grupperat sångspåren och gruppen har fått ytterligare Reverb A, fast lite mindre än i kanalen, och sedan ett Mod Delay i stereo som är automatiserat så att det är tyst i verserna och öppet i refrängerna.
      HW:
      – Röde-micken passar Yukimis röst väldigt bra. Jag har haft andra sångerskor här som inte alls har låtit lika bra.
      Trummorna har komprimerats med VST Dynamics-pluggen. Kicken är skuren i toppen och virveln både i topp och botten. Överhäng och hihat, inspelat med AKG C416 respektive Shure SM57, har sedan gått in i en grupp tillsammans med Pro One-basen där paketet komprimerats med en Blue Compressor och fått en släng Quadrafuzz.
      HW:
      – Att låta dem gå genom samma effekter är ett bra sätt att få ihop trummorna och basen.
      Basen är en Sequential Pro One med ena oscillatorn pitchmodulerad för en temposynkad långsam snedstämning. Basen är dippad vid 900 hertz och sedan har den fått en rätt stor dos av ett kort Reverb A.
      Masterbussen är sedan helt ren, inga effekter alls.
      HW:
      – Slutkomprimering sparar jag till mastringen. Bättre att göra det sista lyftet med deras grejer, som är mycket bättre än våra.

      ”Yamaha VL-7 är vårt hemliga vapen”
      ”Tusenkronorssyntar”, säger Håkan Wirestrand. Han menar knappast den Nord Lead som varit hans huvudinstrument med Little Dragon utan resten av arsenalen: Korg Poly 61, Ensoniq SQ1, Roland JX8P, Roland D-50, Yamaha VL-7 och Yamaha CP30. Men alla används och har sin plats i produktionen.

      Två tusenkronorssyntar, Roland D-50 och Ensoniq SQ-1, och Erik Bodins ST Audio-ljudkort. Foto: Joachim Johansson.
       
      HW:
      – D-50:n kan man ha till klockljud och vectorljud och SQ1:an är bra till fula och skräniga ljud. JX8P är en bra bassynt fast man måste stänga av det inbyggda choruset som ger den täppt näsa. Yamaha VL-7 är nog vårt hemliga vapen. Basen i After The Rain till exempel är elbas plus tubaljudet från VL7:an.
      Det är också syntarna som sätter dit färgaccenterna och starkt bidrar till att fylla låttransporterna med höjda ögonbryn här och där. I en ballad som Scribbled Paper finns det så oändligt mycket strösocker och banaliteter inom räckhåll men tre melodifill hjälper till att hålla låten på rätt sida om staketet och örat nyfiket.
      Den första kommer mellan vers ett och två och är ett Nord Lead-fill som kommer från en annan låt, i rätt tonart men i fel tempo, och ljudet är både spattigt och spretigt.
      HW:
      – Det är en bit melodi från ett första misslyckat försök att göra det som sedan blev Scribbled Paper. Stepfiltret som gör att ljudet successivt ändras i frasen hjälper till att göra det extra intressant. Det är mycket vilja i det här ljudet. Jag ser det som en gullig kattunge som sätter klorna i en.
      Nästa grej kommer under andra delen av refrängen, en hysterisk 32-delarshistoria som kunde ha varit ett realtidsfusionlick på speed men som är Poly 61:ans sequencer. 
      HW:
      – Det tog en stund att programmera arpeggiatorn men effekten blir att refrängen och syntfrasen slutar samtidigt i en stor suck.
      Håkans omdöme om Korg Poly 61 är annars att det är en synt med ”extremt mycket Kalle Anka-karaktär” men att den kan tas tillvara om man bara använder den på rätt sätt.
      Efter refrängsucken kommer en motstämma till sångmelodin på en Nord Lead som staplar fram på kryckor mellan fjärdedelarna och bäddar för en svalt jazzig pianopassage som trots sin normalitet blir överraskande jämfört med det föregående.
      Det här är exempel plockade från en låt men det finns många fler exempel på plattan där ett ljud används till en kort fras i en låt en gång och sedan aldrig mer kommer tillbaka.
      HW:
      – Jag ser det som att man orkestrerar med de olika syntljuden. Det är precis som i en symfoniorkester där varje instrument har sina unika karaktärer. Oboen spelar aldrig det flöjten spelar som aldrig spelar det fagotten spelar och så vidare.
      Håkan spelar in syntarna som ljudspår i arret. Dels för att ljudet då får sin speciella plats på ett annat sätt, men också rent praktiskt för att det annars är lätt att glömma vilka ljud som använts.

      Läs mer på Little Dragons officiella webbplats >
      Artikeln är tidigare publicerad 12 december 2007.
    • By Johan Strandell
      Det är svårt att förneka attraktionen i att stå på scen inför en publik, oavsett om det handlar om rockposer, explosioner och eld på en gigantisk arena, eller inlör en svettig publik klockan tre på natten på en undergroundklubb, eller bara att få höra sin musik spelas i radio, tv eller på film. Men steget dit från sovrumsstudion, studieförbundets replokal eller garaget kan verka stort.
      En kliché i film och tv är bandet eller artisten som upptäcks av en slump av en förbipasserade A&R-person eller som gör ett genialt framträdande vid rätt tid och på rätt plats. Det finns ett visst mått av sanning i detta. Susan Boyle slog igenom från ingenting i Britain’s got talent, men att vänta på den musikaliska motsvarigheten till ett blixtnedslag är kanske inte så effektivt.

      Susan Boyle i "Britain´s got talent"
      Därför kommer den här artikelserien i första hand fokusera på saker du kan göra själv – få in musik på Spotify, sprida den på sociala medier, paketera den för försäljning och liknande, eftersom du som musiker har större möjligheter att påverka och dessutom kan göra allt på egen hand.
      Spotify – den vanligaste kanalen för spridning av musik idag
      Så hur gör du för att nå ut? Två grundläggande saker att fundera på är vad ditt mål är, och att göra upp en plan för hur du når dem. Vi tar dem i ordning.
       
      Hitta målet med att nå ut
      Att nå ut kan innebära väldigt olika saker. Beroende på om ditt mål är att få din musik spridd, att själv synas, att tjäna pengar eller något annat så finns det väldigt olika vägar att gå. Första steget är därför att tänka igenom vad du vill uppnå – den klassiska band-som-ger-ut-album-och-turnerar-modellen är inte enda vägen att gå.
      Svenska låtskrivare har ockuperat topplistorna de senaste decennierna, och isländska Hildur Guðnadóttir har nått en stor publik genom sina soundtrack till Chernobyl och Joker utan att för den delen vara särskilt känd som musiker. Ett ännu extremare exempel är den finske ingenjören bakom Nokias ringsignal.


      Hildur Guðnadóttir som nått en stor publik genom sina soundtrack till tv-serien Chernobyl (2019) och filmen Joker (2019). Foto Hildur: Antje Taiga Jandrig. Foto Joker: Pressbild.
      Ett sätt att strukturera detta är att bryta ner ”att nå ut” i olika dimensioner:
      Nå många lyssnare Bli känd som artist Tjäna pengar Synas i media Spela live Just för att de här sakerna ibland inte går hand i hand gör att det finns skäl att fundera igenom vad du vill uppnå. Idag är det närmast trivialt enkelt att lägga upp musik på Youtube, men det är inte nödvändigtvis något som leder till några pengar, ifall det är målet.
      Vill du nå ut till så många som möjligt kan det i sin tur vara värt att fundera på vad du är beredd att offra: vill du byta genre eller stil till något mer lättillgängligt? Det finns bevisligen lyssnare för väldigt smal musik, oavsett om vi pratar om Huun-Huur-Tus mongoliska strupsång eller Bohren & der Club of Gores doomjazz, men Avicii har onekligen en större lyssnarkrets.
      Eller för att knyta an till exemplen ovan: vill du få in din musik i film eller tv krävs det en annan plan än om du vill synas live.
      Allt detta blir ännu viktigare om ni är flera personer: är ni inte överens om vad ni vill uppnå blir det lätt konflikter. Självklart kan de här sakerna också hänga ihop. Ett par miljoner spelningar på Spotify går att omsätta i pengar, spelningar och uppmärksamhet, men har du nått dit behöver du rimligen inte den här guiden.
      Gör en plan för att nå ut
      När du har bestämt dig för vad du vill uppnå är nästa steg att göra en plan. Här skulle det gå att skriva en smärre bok eftersom projektplanering är ett stort område. En metod som blivit populär i Silicon Valley heter OKR – ”Objectives and key results”. I korthet går det ut på att sätta upp mål (objective) och utifrån dem skapa nyckelresultat.
      Populära metoden för projektplanering: OKR – ”Objectives and key results”
      Nu skiljer sig IT-startups från musikalisk verksamhet på ganska fundamentala sätt (även om Facebooks motto ”Move fast and break things” också gäller för scenshower för många rockband). Men att jobba baklänges från målen kan vara ett effektivt sätt att prioritera och strukturera. Speciellt när du kombinerar det med delmål.
      Till exempel, om du vill komma ut och spela live när den här eländiga coronapandemin har dragit förbi, blir ett mål att göra det enkelt för bandbokare att höra hur du/ni låter.
      Så här kan det se ut om vi bryter ner det till delmål:
      Ta fram en lista på festivaler och klubbar du vill spela på Kontakta bokare, festivaler och klubbar Lägg upp minst två låtar på Soundcloud för att bokare ska kunna höra hör du låter Spela in och polera två låtar Gör en video och lägg upp en låt på Youtube Skriv en kort beskrivning av bandet och lägg upp på Soundcloud och Youtube  
      Soundcloud och Youtube
      Utskrivet på det här sättet låter de här punkterna självklara, men att jobba på det här sättet kan vara ett sätt att skapa fokus och inte glömma något viktigt längs vägen. Det kommer antagligen inte leda till något om du kontaktar en bokare utan att de har något att lyssna på. Och ett tydligt mål gör det enklare att inte fastna i detaljer: typsnittet på skivomslaget är kanske inte det mest avgörande för en bokare. Istället bör du förmodligen lägga mer tid på att förmedla att ni är en bra liveakt.
      Här kommer de större målen in. Om du inte kan komma på hur något leder dig till det övergripande målet är det förmodligen bättre att göra på något annat sätt. Konstnären Darius Kazemi har jämfört konstnärlig verksamhet med ett lotteri, och det är värt att skjuta brett och vara beredd att ändra sin plan om man märker att något annat fungerar bättre.
      Om serien
      Den här inledande artikeln har beskrivit hur du kan tänka generellt och hur du kan planera. I kommande artiklar kommer det komma mer konkreta tips om kanaler att synas i, hur du sprider din musik och vilka tjänster du kan använda för att få betalt för din musik.
    • By Johan Strandell
      Övriga delar i serien:
      Del 1 – Planera och sätt mål
      På Beatles tid var allt så enkelt: skriv en låt som innehåller ordet ”Love”, se till att alla bandmedlemmar har samma frisyr, gör ett TV-framträdande inför skrikande fans och se till att albumet finns i skivaffären. Sen var du klar. Idag är det både mycket enklare och mycket svårare. Det är mycket enklare att nå ut eftersom du enkelt och ofta kostnadsfritt kan nå en publik från hela världen. Men det är också mycket svårare eftersom du numera konkurrerar med alla andra musiker i hela världen, inklusive spektakel som konserter i Fortnite. Och för ögonblicket, hemmasändningar med Rolling Stones som i The Rolling Stones perform "You Can't Always Get What You Want" | | One World: Together At Home, klassisk musik, som till exempel Dvorák & Farrenc med Kungliga Filharmonikerna symfoniorkestrar och många fler som exempelvis Lady Gaga – Lady Gaga performs "Smile" | One World: Together At Home.
      Det är också omöjligt att finnas på alla platser där det går att att publicera musik. Särskilt om du också ska ha tid att skriva och producera musik och inte har lust eller råd att anställa ett specialistteam inom sociala medier.
      I den här artikeln kommer jag främst ta upp platser där du själv kan lägga upp musik utan mellanhänder, lösningar där du sitter i förarhytten. En väl vald placering i populära TV-serien Stranger Things på Netflix är onekligen ett effektivt sätt att nå ut, men det är inte något du själv kan påverka särskilt mycket.
      Saker att tänka på
      En bra startpunkt är att fundera på vad du vill uppnå och hur olika kanaler passar dina mål. Som hjälp på vägen kan du fundera över de här faktorerna:
      Hur stor publik du kan nå Presentation av dig som artist eller er som grupp Din koppling till lyssnarna Om innehållet går att dela på andra sajter Om det går att begränsa tillgång Vem styr innehållet Kostnad Hur permanent kanalen är Varför är det här relevant? Det typiska fallet är att du vill nå så många lyssnare som möjligt. Då är det rätt uppenbart att du bör välja en kanal som har stor publik, där kanalen är enkel att nå för publiken och där det är både möjligt och enkelt att dela. Om du istället vill premiera dina fans behöver du kunna styra vem som kommer åt innehållet, och gärna ha en kommunikationskanal direkt till dem. Ett tredje, inte särskilt ovanligt fall är att du vill sprida din musik inför ett släpp eller en spelning, och då vill du förmodligen ha musik i ett format som går att bädda in. Exempelvis på konsertarrangörens hemsida eller i sociala medier.
      Titta också på hur mycket du kan styra över presentationen. En artistkanal på Youtube är till exempel praktisk för lyssnare eftersom alla fungerar på samma sätt, men för dig som musiker betyder det att kattvideor, rekommenderade videor och allt annat Youtube vill föreslå bara är ett klick bort, medan en egen hemsida är något du helt styr över men som saknar den gigantiska publiken som Youtube har. Du måste helt enkelt göra en avvägning vad som är viktigt för dig. Inget, utom möjligen tidsåtgång och kostnad, stoppar dig från att ha båda sakerna.
      Att bedöma de här olika faktorerna är självklart väldigt subjektivt och jag har inte gjort något försök till detta. Det är upp till dig att avgöra vad du anser är viktigast. Om du gjorde en plan utifrån den första delen i den här artikelserien så kan du nu fundera på hur väl de olika kanalerna stämmer överens med dina mål och delmål.
      Olika kanaler skiljer sig åt men jag kommer dela upp dem i tre kategorier:
      Sociala medier Musiksajter Gör-det-själv Eftersom de flesta av de här lösningarna borde vara välbekanta kommer fokus vara på vad som skiljer dem åt och vilka specifika saker du bör tänka på.
      Sociala medier
      Sociala medier är nästan ofrånkomligt om du vill nå en större publik. Du behöver förmodligen ha en närvaro på åtminstone någon av plattformarna. Däremot varken vill eller kan du ha musik permanent där, eftersom de sociala mediernas idé är att fokusera en ström av inlägg till rätt individer och att skapa sociala interaktioner. Om du är ute efter att nå dina lyssnare är detta så klart perfekt, men det är mindre bra om du vill skapa något mer permanent. Mitt förslag är att du använder de plattformar du är aktiv på och bekväm med, men med ett undantag. Tiktok är en het plattform där musiker kan ha miljoner följare, men om du inte vänder dig till tonåringar så är det förmodligen inte kanalen för dig.
      Facebook
      Det spelar ingen roll om du är Shakira eller ett Oranssi Pazuzu – ett psykedeliskt finskt black metal-band. Båda finns självklart på Facebook. Du vill förmodligen också finnas där om du inte har ett extremt starkt motstånd mot Facebook. Det går att ladda upp musik genom att ladda upp videor, men det fungerar bäst för "teasers" och andra kortare inlägg.
      Länk: https://www.facebook.com

      Facebook: Musiker/band
      Instagram
      Samma sak som för Facebook gäller för Instagram, men eftersom det är mer visuellt orienterat och ännu mer oåtkomligt för den som inte är inloggad så är det än mer en kanal för promotion snarare än ett ställe att placera din musik. Du behöver också ha en hög tolerans för hashtags.
      Länk: https://www.instagram.com/

      Instagram
      Twitter
      Om vi fortsätter på spåret med liknelser så är Twitter som Instagram, fast för journalister, politiskt intresserade och annat blandat folk. Även Twitter är en kanal som är bäst för promotion.
      Länk: https://twitter.com/

      Twitter: Oranssi Pazuzu
      Youtube
      Gorillan i rummet är Youtube. Även om fokus ursprungligen var video har Google satsat på att göra Youtube till en musiksajt. Där trängs storbolag som Vevo, enskilda artister och alla andra, komplett med uppladdningar och ibland med tveksam upphovsrättslig status. Även den som inte själv lägger upp sin musik kan ofta räkna med att någon annan gör det om det är något så när populärt.

      Youtube: Vevo
      Youtube har många fördelar för dig som musiker: det är kostnadsfritt, spellistor kan användas för att organisera musik, videor går att bädda in på andra sajter och det är låg tröskel för lyssnarna.  Youtube är också generösa med utrymmet. Allt som krävs för att ladda upp ditt 45 minuter långa krautrockepos är att verifiera ditt konto hos Google med ett sms.
      Sedan finns också de sociala funktionerna på gott och ont: kommentarer, delningar, gilla-knappar, följare och allt annat.
      Allt detta gör att Youtube är en av de bättre platserna att ha din musik. De har också skapat en rad tjänster för musiker som Youtube for Artists, med livestreaming, analysverktyg, och har du en label eller ligger på ett storbolag finns det ännu fler funktioner.
      Länk:  https://www.youtube.com/

      Youtube for Artists
      Vimeo
      Strikt sett är Vimeo inte ett socialt nätverk, men det är det stora alternativet till Youtube för videor. Vimeo har många liknande funktioner som inbäddning av videor, spellistor, kommentarer och så vidare, men har en mer sober framtoning. De har också ett större fokus på kreatörer med funktioner för tillgångsstyrning och för att sälja videor.
      Vimeo har ingen reklam, utan bekostar verksamheten genom att ta betalt av de som laddar upp videos. Det finns gratiskonton, men de är begränsade, och vill man till exempel ha tillgång till funktioner som liveströmning så krävs ett betalkonto.
      Länk: https://vimeo.com/
      Vimeo
      Musiksajter
      Det finns en uppsättning tjänster som är direkt riktade till musiker. Du kan ofta styra mer av utseende och tillgång på de här tjänsterna, men de tar i regel betalt för mer avancerade funktioner.
      Soundcloud
      Om Youtube är den självklara platsen för video så är Soundcloud motsvarigheten för musik, till den grad att ”Soundcloud rap” har blivit ett begrepp och många svenska hiphop-akter har vuxit sig stora genom Soundcloud.
      Frågan är inte om Soundcloud är en plattform för dig som musiker, utan snarare om det är värt för dig att betala för ett konto eller ej. Soundclouds Pro-variant har en lång rad funktioner, men kostar relativt mycket per månad.
      Länk: https://soundcloud.com

      Soundcloud
      Bandcamp
      I första hand är Bandcamp en plattform för att sälja musik, men kan också användas som ett ställe att ha din musik mer permanent. Bandcamp är orienterat mot försäljning av musik och visar som standard ett meddelande om att betala för musiken efter ett par spelningar, men gränsen för detta kan höjas eller slås av om du önskar.
      Bandcamp
      Detta gör att Bandcamp inte är ett lika friktionsfritt alternativ, men vill du ta betalt för din musik är det ett bra alternativ (mer om att ta betalt för din musik kommer i en framtida del i den här artikelserien).
      Bandcamp har också funktioner för privata spår, nedladdningskoder, spelare som går att bädda in på andra sajter och en hel del annat, så om du inte redan är bekant är det värt en titt.
      Länk: https://bandcamp.com/
      Spotify/Apple Music/Google Play
      Att ha musik på de stora musiksajterna är ett uppenbart sätt att nå ut. Till skillnad från de andra sajterna i den här listan kan du dock inte ladda upp din egen musik hur som helst, utan det krävs att du går via en distributör, om du inte är signad till ett skivbolag. Listan på distributörer är lång: CD baby, Distrokid, Ditto, Record union, Tunecore och många fler. De  fungerar alla på ungefär samma sätt: du laddar upp din musik, betalar dem, antingen direkt eller genom procent på royalties, och de sköter resten av arbetet med att få in musiken på alla de olika tjänsterna.
      Både Apple och Spotify har ytterligare funktioner för artister genom Apple Music for artists och Spotify for artists, och eftersom Youtube och Google Play lever i någon slags samboförhållande heter motsvarigheten där Youtube for artists.
      Att finnas på de här tjänsterna gör också att du kan få betalt för din musik. Mer exakt om hur det fungerar kommer i en senare del i artikelserien.

      Spotify: Oranssi Pazuzu
      Reverbnation
      Egentligen kan Reverbnation placeras in i flera kategorier: du kan ladda upp din musik där och sälja den, det är en fansajt, en samling verktyg för marknadsföring och sköter dessutom distribution om så önskas – det är en komplett allt-i-ett-lösning eller en schweizisk armékniv, beroende på hur man väljer att se det. Allt detta gör att Reverbnation är en relativt dyr lösning om du bara är ute efter ett sätt att få in din musik på andra ställen, men kan vara värt en titt om du också är ute efter deras andra delar.
      Länk: https://www.reverbnation.com/

      Reverbnation
      Mixcloud
      Mixcloud är en udda fågel i sammanhanget. Det är en sajt för att ladda upp livespelningar, mixar och liveströmmar, och få betalt för det (samt ersätta upphovsmännen). En relativt stor del är kontakten med fans och material för dem, som exklusiva spår, spelningar och liknande. Om du är en DJ eller spelar mycket live kan Mixcloud vara något att titta närmare på.
      Länk: https://www.mixcloud.com/

      Mixcloud
      Gör-det-själv
      Om du är typen som trycker egna fanzine eller gillar handkopierade kassettsläpp så är detta det som kommer närmast. Istället för att behöva betala ett abonnemang varje månad till en sajt eller leva med risken att en annonsfinansierad plattform helt plötsligt ändrar sin algoritm kan du sätta upp en egen lösning där du själv styr.
      Fördelen är att du kan få full kontroll, men det riskerar också att bli ett tekniskt slukhål ifall du inte redan är bekväm med HTML, CSS och annat som hör till modern webbutveckling.
      Webbhotell
      Göra-majonnäsen-själv-lösningen är att skaffa sig en egen domän (som studio.se, google.com eller thiscatdoesnotexist.com) och sätta upp en hemsida där. De flesta webbhotell säljer också domäner.
      Du vill ha ett webbhotell som också erbjuder Wordpress – det är mjukvaran som körs på en betydlig andel av alla sajter. Det finns ett otal färdiga teman till Wordpress och en uppsjö plugins med allt från bildgallerier till ehandelslösningar. Detta gör att du till exempel kan sälja egen merchandise, ha ett kontaktformulär, hantera en epostlista för fans och så vidare.
      Du kan också styra helt över musiken som du lägger upp på servern, där den enda begränsningen är hur stort lagringsutrymme du betalar för.
      På motsvarande sätt bestämmer du helt över design och funktioner: andra lösningar tillåter oftast viss anpassning, men speciellt de stora sajterna har rätt snäva ramar.
      Wordpress.com
      Wordpress finns också som paketlösning, där du får installation och drift skött av bolaget som ligger bakom mjukvaran. Det är mer begränsat än en Wordpress-installation på ett webbhotell, men du slipper mycket av den tekniska huvudvärken. Det är dock lite dyrare än att snickra ihop något eget.
      Länk: https://sv.wordpress.com/

      Hemsida gjord i Wordpress: Oranssi Pazuzu
      Squarespace
      Ytterligare ett steg från att göra allt själv är att välja något som Squarespace – de sköter allt som har med servrar, drift och annat att göra, och de har mallar som är specialgjorda för musiker, med turnésidor och musikspelare. Squarespace tar dock bra betalt för allt detta.
      Länk: https://www.squarespace.com/

      Squarespace-mallar

      Squarespace artistsida

      Sammanfattning
      Den här listan kanske kändes utmattande lång, men den visar också på alla olika sätt du har till ditt förfogande för att nå ut, och det har aldrig funnits fler verktyg för dig som musiker. Praktiskt sett är det smartast att välja ett par olika alternativ som kompletterar varandra, och sedan utöka med fler när det blir aktuellt. Vill du till exempel bara få ut din musik kommer du långt med till exempel Soundcloud eller Youtube.
      Men det finns också en poäng med att finnas på flera platser: plattformarna med störst publik, som Youtube och Facebook, har inte musiker som sin huvudsakliga målgrupp, och de kan och har ändrat villkoren utan större förvarning, och för den som förlitat sig på en enda kanal kan då hamna i en svår situation.
      Detta gör att jag personligen tycker att det är värt att välja plattformar som är mer direkt inriktade mot musiker, som Bandcamp eller Soundcloud. CDM:s Peter Kirn har skrivit en guide om varför han tycker musiker ska välja just Bandcamp, som är väl värd att läsa, och som dessutom innehåller en rad praktiska tips.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

  • live_puff.jpg
    Nu på studio.se:
    Bästa liveljudet för sång och elbas

    Två böcker av Studios mångårige medarbetare Hans Nicklassons finns nu till försäljning i vår butik.

    Till butiken >

×
×
  • Create New...