Jump to content
  • Sign in to follow this  

    Hitta ditt sound del 1/5: instrument och ljudkaraktär


    Kasper Martinell

    Hur kan du tänka kring sound och dess relation till det musikaliska arrangemanget? När du väljer sound för ett instrument kan det antingen gynna eller motarbeta musiken på grund av frekvensinnehållet.

    I denna artikelserie vill jag försöka inspirera fler människor att spela in akustiska instrument. Jag tänker i denna första del gå igenom hur du kan tänka när du väljer instrument och hur du kan hitta intressanta sound samt hur du får dom att passa in i olika funktioner i musiken. Jag har upptäckt med tiden att jag arbetar mer och mer med själva källan för att få till de ljuden jag är ute efter. Jag tycker att det är ett bra arbetsätt för att få produktionen så pass bra som möjligt från första inspelningen.

    En bra startpunkt när du ska välja ett sound för ett instrument är att tänka på om det exempelvis ska vara ambient eller nära, basigt eller diskant, rent eller skitigt och så vidare. När du har en ungefärlig idé för hur du vill att instrumentet ska låta kan du enklare välja rätt instrument för den utgångspunkten.

    Det gäller att förstå vilken funktion instrumentet har i arrangemanget. Om det till exempel har en rytm-funktion eller en lead-funktion. Frekvensinnehållet spelar ju stor roll i hur bra instrumentet passar in i ljudbilden och om den hamnar i fokus eller inte.

    Duktiga musiker brukar vara bra på att veta vilka instrument och vilket material de ska använda om du förklarar vad du är ute efter, men eftersom musikern inte har samma helhetsbild av låten eller produktionen kommer du förmodligen behöva vägleda hen en aning, och med enkla knep kan det låta väldigt bra utan någon eq, kompression eller andra verktyg.

    1675777670_Bild1.thumb.jpg.1b9aff7fcb84d3dd222fadd5f42d0d7f.jpg


    Bearbeta ljud akustiskt
    När du valt instrument, så finns det kanske mer du kan göra för att anpassa ljudet till musiken? Du kan jobba med instrumentet/instrumenten i sig, eller material runt/på eller i instrumenten för att förändra karaktären och frekvensåtergivningen. Därmed kan du påverka instrumentets funktion i musiken. Här kommer några exempel jag har använt och fått bra resultat av:

    • Bygga trumpodium för att ytan på golvet trummorna står på ska resonera mer och återge en annan karaktär.
    • Testa olika klubbor för bastrumman –mjuka, hårda, plast och så vidare.
    • Använda filtar/tröjor att lägga i och/eller på olika trummor.
    • Lägga tyngd på pianopedalerna i trumrummet för att pianot ska resonera.
    • Ställa en trumma framför gitarrförstärkaren för resonans.
    • Lägga olika rör/krukor ”resonans” saker/material vid trummorna.
    • Använda olika tjocklekar på plektrum för att framhäva eller dämpa transienter/frekvensområden i gitarren.
    • Lägga ”skramlande” material på trumskinnet.
    • Placera skumgummi vid bryggan på elbasen.

    Listan kan göras lång, och här kan du verkligen experimentera för att hitta ljud som du tycker gynnar instrumentets karaktär. Tänk på hur transienterna låter, längden på ljuden och frekvensinnehållet.

    1076709965_Bild2.thumb.jpg.8fb6dbd86a32b894881c18b7feeb903e.jpg


    Vad ska vara i fokus?
    När du har tänkt ut ditt sound, och funderat på olika karaktärer som kan vara intressanta att testa, så ställ dig frågan: Hur arrangerar du upp frekvenserna mellan instrumenten för att allting ska få rätt plats i ljudbilden?

    När vi arrangerar musik tänker vi ut vad som ska vara i fokus och vad som ska vara i bakgrunden och så vidare. Om du på samma sätt arrangerar frekvensinnehållet i varje instrument kan du som tidigare nämnt förstärka funktionerna i det musikaliska arrangemanget. Här gäller det att ha koll på vilka frekvenser som är känsliga för det mänskliga örat för att förstå hur du kan arbeta med frekvenserna på rätt sätt.

    Generellt är människor mest känsliga för de höga mellanfrekvenserna, runt 2 kHz – 5 kHz ungefär. Dessa frekvenser uppfattar vi starkare än till exempel basfrekvenser, även då de spelas upp på samma ljudnivå. Du kan därför arbeta med detta genom att experimentera med hur vi uppfattar volym. Om ett ljud ska vara i fokus och långt fram i ljudbilden, så är det bra om det instrumentet fokuseras kring de höga mellan-frekvenserna, och gärna har en viss tydlighet i transienterna. Ska elementet ligga längre bak gäller de motsatta, mjuka transienter och ett dovare ljud. Detta är vanliga mix-tekniker, men du kan även arbeta med detta enkelt vid inspelning genom att bara byta tjockleken på plektrumet, byta baskaggens klubba eller spela aningen svagare på pianot. Detta tankesätt går att använda på alla olika sorters instrument och kommer att göra livet så mycket enklare när det är dags att mixa låten.

    Låtens tempo
    En bra sak jag lärde mig av en trumslagare och studioägare vid namn Mikael Wikman, var att fundera över hur du använder trummors stämning i relation till låtens tempo. Är det en snabb låt kanske det är en bra ide att stämma trummorna högre för att få ett tydligare och ”hårdare” ljud. Medan om låten går långsamt kan det vara en ide att låta trummorna vara aningen mer slappt stämda och mjuka i ljudet. Du kan även här tänka på att om låten går långsamt, kanske du vill ha trummor som har mer ton och en viss längd i ljudet, medan en låt med ett högre tempo kanske kräver ett tightare ljud för att trummorna ska höras tydligare. Om du tänker på vad jag tidigare skrev angående frekvenser som skapar tydlighet blir detta självklart.

    En högre stämd trumma kommer i regel ha mer höga mellanfrekvenser än en trumma som är lågt stämd, vilket i sin tur leder till att trummorna blir mer framträdande och tydliga i ljudbilden. Alla val du gör påverkar frekvensinnehållet och därmed hur vi som lyssnare uppfattar ditt arrangemang, därför kan det vara bra att testa olika sätt att förändra instrumentens karaktär för att gynna funktionen i musiken.

    Hitta ditt sound del 2: akustiska knep
    Hitta ditt sound del 3: Rätt mikrofon och rätt placering
    Hitta ditt sound del 4: prylarna som lyfter inspelningen
    Hitta ditt sound del 5: rätt mix för rätt ändamål

    • Gilla 1
    Sign in to follow this  


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Ollie Olson
      Nu när en vanlig laptop är kraftigare och har mer tekniska möjligheter än alla studior i världen, och man kan göra nästan precis vad som helst så är det lätt att göra för mycket.
      Det känns skönt att lägga på den där extra synten eller gitarren. Du tror att det kanske behövs 78 kör-dubbar och du har läst artiklar och intervjuer om vad alla “superproducenter” gör, men det viktiga är att du gör något som gör låten och artisten rättvisa.
      Ibland behövs bara några få element för att skapa den bästa miljön för låten och sångerskan/sångaren, och där mer pålägg bara kommer att tynga produktionen och göra den otymplig.
      Tänk så här: Varje nytt element ska ha en funktion som gör att låten blir sämre när du tar bort det. Om det känns schysst både med och utan pålägget, strunta då i det och försök hålla ner antalet kanaler för att skapa så mycket plats för sången som möjligt. Ju fler instrument som måste kämpa för en plats desto mindre fett kommer instrumenten och produktionen att kännas.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Det ska sägas direkt. Datorer idag är så pass snabba att i stort sett vilken budgetdator som helst klarar av att leva upp till epitetet musikdator. Men det finns ändå några saker du bör känna till innan du eventuellt lättar på plånboken.
      Nyhetens behag eller nödvändighet?
      Det första du ska fundera över är om du verkligen behöver en ny dator. Att din dator känns slö handlar många gånger om att hårddiskarna är överbelamrade, med allt från gamla systemfiler till program som inte längre används. Ibland räcker det med att installera om operativsystemet för att datorn ska vakna till liv igen. Likväl kan uppgradering av befintligt minne, processor och hårddiskar göra susen. Begagnatmarknaden är inte heller att förglömma, både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Vi lever i ett slit och slängsamhälle och elektronikprylar är tveklöst en av de största bovarna. Tänk därför gärna två eller tre gånger innan du köper nytt.
      Vad är viktigt?
      I grund och botten är det tre saker som avgör hur snabb en musikdator är:
      Processorn Internminnet Hårdiskarna Vilket moderkort, grafikkort, nätaggregat eller andra tillhör du väljer spelar i praktiken mindre roll, så länge de olika delarna är kompatibla med varandra. Något de i stort sett alltid är om du köper en färdig produkt och inte bygger ihop själv.
      Moderkort (Gigabyte Z390)
      Hur snabb processor behöver du?
      Först och främst ska du inte stirra dig blind på specifikationer, då alla moderna processorer fungerar mer än väl till musikproduktion. Med detta sagt är en processor med minst 6 trådar att rekommendera, vilket de flesta har idag. Intels processorer är uppe i nionde generationen och dagens i5, i7 och i9 är betydligt snabbare än för bara några år sedan. Även AMD har uppdaterat sina processorer rejält med modellen Ryzen, som idag fungerar utmärkt för musikproduktion. Ekvationen är enkel: Ju snabbare processor, ju fler pluggar kan köras samtidigt innan datorn går på knäna.

      Processor (Intel Core i9)
      Du glömmer väl inte minnet?
      När det kommer till val av hårddisk och internminne är det devisen ”mer är bättre” som gäller. Rikligt med internminne innebär att information kan lagras temporärt för snabb åtkomst, vilket betyder att fler program kan vara igång samtidigt med bibehållen prestanda. Här rekommenderar jag minst 16GB, gärna 32GB om du jobbar med stora projekt och samplingar. Likväl tillåter en snabb hårddisk att program och samplingsbibliotek laddas effektivare. Två interna hårddiskar är en bra utgångspunkt, varav en SSD-disk för operativsystem och program. SSD-diskar är ett snabbare alternativ till traditionella mekaniska hårddiskar och bygger på en teknik inte helt olik den som används i USB-minnen, helt fri från rörliga delar. En extern hårddisk för backup också en ypperlig idé.

      Ram-minne (Corsair DDR-4)
      Ute på vift?
      För dig som är i behov av att vara mobil faller valet naturligt på bärbart. Den bittra sanningen är dock att bärbara datorer erbjuder mindre kraft för mer pengar och är krångliga att uppgradera. De har dessutom en tendens att bli varma och högljudda när de belastas hårt. En stationär dator är därför alltid att rekommendera om du inte har för avsikt att spela in på resande fot.
      Tystnad, tagning…
      En tyst dator är en förutsättning när du spelar in, speciellt om du sitter i samma rum som arbetsstationen. Fläktar från nätaggregat, processor och grafikkort är det som väsnas mest, vilket är ganska enkelt åtgärdat. Steg ett är en väl dämpad datorlåda, följt av ett fläktlöst grafikkort och ett effektivt nätaggregat. Nästa steg är att se över övrig kylning med så tysta fläktar som möjligt, både gällande datorlådan och processorn. Självklart kostar det lite mer och kräver en del finlir, men är absolut värt besväret enligt mig.

      Datorlåda (Fractal Design Define R6)
      Anslutningar
      Vilka anslutningar du behöver är helt beroende på vad du vill koppla in i form av ljudkort, MIDI-klaviatur, tangentbord, mus, skärm och annan hårdvara. Som PC-användare är USB-3 och USB-C standard (även om Thunderbolt är på ingång), medan Thunderbolt-3 regerar på mac-sidan. På pappret är Thunderbolt-3 snabbare än USB, men skillnaden är i stort sett obefintlig när det kommer till inkopplande av exempelvis ljudkort. Populära Firewire avvecklades 2013, men lever fortfarande kvar i många musikstudior bestyckade med lite äldre ljudkort.
      Sist men inte minst
      PC eller Mac? Lite enkelt uttryckt skulle man kunna säga att det enda som skiljer en PC och en Mac åt är operativsystem, programvara och inte minst priset. Innehållet, det vill säga hårdvaran, är den samma. Valet mellan Pc och Mac faller därför på vad du känner dig bekväm med, snarare än vad som är ”bäst”. Generellt är en PC billigare än Mac med samma prestanda, lättare att bygga ut, men kan kräva lite pillande för att fungera optimalt. Mac är ett välkänt varumärke med bra byggkvalité och snygg design, som dock är lite dyrare och svår att uppgradera och bygga ut.
      Sammanfattningsvis bör en modern musikdator ha:
      En snabb processor. Minst i5 men gärna Intel i7/i9 eller Ryzen 7/9. 16GB ram, men gärna 32GB. Ett moderkort med alla anslutningar du behöver. Minst två hårddiskar varav en snabb SSD på minst 250GB. Tyst grafikkort och fläktar samt dämpad datorlåda. Fractal Design är en bra utgångspunkt. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Ollie Olson
      När du ska börja producera en låt för en artist, eller för dig själv så är det viktigt att veta vad som är viktigast. Är det produktionen som ska vara stjärnan, eller är det artisten? Oavsett så måste du känna att artisten och produktionen tillhör varandra.
       


      Som producent så är det så lätt att göra en produktion som du själv älskar, för du har flera coola tricks och lösningar som kommer att göra det till en jätteläcker produktion och låt. Om du inte har ställt dig frågan om en sådan produktion passar artisten och sången, så är det stor risk att hela produktionen faller platt när sången läggs på, för att den som ska sjunga inte kan identifiera sig med ljudbilden, eller att rösten inte passar i ljudmiljön.
      Här kommer några frågor som du ska ställa till dig själv och din artist:
      Vilken typ av genre ska det vara? Ska det vara en stor produktion eller minimalistisk produktion och ljudbild? Ska det vara en organisk eller en elektronisk musikvärld? Hur ska låten och produktionen spegla artisten? Hur ska vi hitta identiteten och personligheten så att den passar artisten? Vilken tonart passar artistens röst bäst?
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Ibland är allt som behövs för att komma vidare ett visdomsord eller två. Vare sig det handlar om meningen med livet, eller den senaste mixen.
      Det finns inga absoluta sanningar när det kommer till musikproduktion. Något som kan kännas lika frustrerande som det är tröstande. Du kan lära dig allt om frekvenser, kompression och olika tekniker och ändå stå som ett stort frågetecken när nya utmaningar knackar på dörren. Varje mix är unik och med den kommer nya lärdomar. Detta är en av tjusningarna med musikproduktion.

      Jag är fullt medveten om att följande påstående kan uppfattas som provocerande (därav den lugnande bilden ovan), eller direkt felaktiga, men tänker ändå att detta i förlängningen är något bra. Tanken med dessa oneliners är att röra om lite i grytan, snarare än att agera enkla lösningar. Och om du begrundar och tar med dig, eller ännu hellre ändrar och förnyar, endast ett visdomsord så är jag mer än nöjd.
      1.  Hitta känslan så sköter mixen sig själv.
      2.  Den enes otydliga mix är den andres värme.
      3.  Strävar du efter ett originellt eller nytt sound? Var nyfiken.
      4.  När du lyssnar på mixen och inte på musiken har du suttit för länge.
      5.  Innan du ändrar något, fundera över vad du faktiskt vill åstadkomma.
      6.  Volymautomatisering är tidskrävande, men nästan alltid värt besväret.
      7.  Testa att mixa i mono för att få bättre koll på överlappande frekvenser.
      8.  För mycket pillande och tillrättaläggande leder snabbt till en livlös mix.
      9.  Om två instrument slåss om samma frekvensområde, låt det ena vinna.
      10. 100, 1000 och 10000 Hz täcker ett större frekvensbehov än du kanske tror.
      11.  All utrustning i världen är bortkastade pengar om du inte kan lita på din lyssning.
      12.  Om något instrument låter för starkt eller svagt, ändra 3 dB och se hur det känns.
      13.  Strävan efter en väl separerad och balanserad mix är många gånger fel väg att gå.
      14.  Hur volymstark musiken upplevs handlar många gånger om mixen, inte mastringen.
      15.  En mix med urholkat mellanregister kommer alltid upplevas som mindre volymstark.
      16.  Hemligheten bakom en bra mix handlar inte om "bra ljud" utan om rörelse och energi.
      17.  Att använda eq på hela grupper ger många gånger ett angenämt och naturligt resultat.
      18.  Jobba hellre med små eq- och kompressorjusteringar på många element, än tvärt om.
      19.  Kompression handlar minst lika mycket om att skapa rörelse som att kontrollera dynamik.  
      20.  Om din mix låter bra på svag volym har den goda förutsättningar att låta bra även när du krämar på.
       
      BONUSTIPS: Omfamna dina begränsningar.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Kasper Martinell
      Istället för att se akustik som bra eller dåligt, så kan du se det som olika sätt att förändra ljudet på inspelningen. Jag kommer ta dig igenom några knep som kan vara användbara i akustiska sammanhang.
      Jag gick i förra delen (som du finner här) igenom hur du kan tänka när du väljer instrument och sound för din produktion, samt hur du kan tänka kring frekvensinnehållet och hur det påverkar det musikaliska arrangemanget. I denna del 2, kommer jag att ta upp hur du kan tänka kring akustiken och i det rum du väljer att spela in instrumenten i.
      Akustik är aningen diffust kan jag tycka. Vad är bra eller dålig akustik? Jag tycker att det är bättre att se hur akustiken kompletterar det sound du är ute efter. Istället för att dämpa rummen med en massa akustikpaneler och filtar kan du använda klangen i rummet för att bygga en rymd i produktionen.
      Använd dig av alla rummets alla möjligheter när du jobbar med att hitta ett sound. Det finns oändligt många val du kan göra med akustik som kommer att förändra ljudets karaktär. Kolla exempelsvis på hur geniet Sylvia Massy arbetar med sina inspelningar – hon får fram otroligt häftiga sound och experimenterar på till synes helt ”galna” sätt. Nedan är några exempel på hur du kan jobba med rummet och akustiken.

      1. Välj rum efter materialet i rummet samt rummets storlek
      Det första jag brukar tänka på är: vad för material rummet är byggt av? Jag gillar när golv och väggar är gjorda av trä. Jag tycker att trä resonerar väldigt fint, och det skapar ofta en skön klang i ljudet. Men att spela in i utrymmen med hårda material, som exempelvis sten eller betong kan vara hur häftigt som helst. Jag antar att alla någongång har varit i ett parkeringsgarage? Tänkt dig hur en virveltrumma skulle låta i ett sådant utrymme.
      2. Olika placeringar i rummet
      Gå runt och lyssna i rummet hur instrumentet låter i olika hörn och kanter av utrymmet. Det kan till exempel vara riktigt ballt att placera vissa instrument vid ett fönster för att få väldigt hårda reflektioner. Olika placeringar i rummet kommer att framhäva olika aspekter av instrumentet. Beroende på vad du är ute efter så kan du flytta runt musikern för att hitta vilken del av rummet som låter bäst för ändamålet.
      3. Analogt vått/torrt (wet/dry)
      Istället för att välja ett rum som är väldigt torrt så kan du isolera instrumentet med akustikpaneler och filtar genom att bygga ett litet bås. På detta sättet kan du fortfarande placera mikrofoner i rummet som tar upp mycket efterklang och ”levande” ljud till inspelningen. Detta är ett bra sätt om du vill ha maximal kontroll över ditt wet/dry-sound.
      4. Fånga rummet med reamping
      Reamp innebär att spela upp dina instrument genom en ny förstärkare i någon form. Om du har spelat in ett instrument i ett torrt rum men vill fånga en fin rumskaraktär efteråt så kan du helt enkelt reampa ljudet. Jag har reampat allt från gitarrer, stråkar, trummor, synthar med mera. Ställ en högtalare i rummet och placera ut ett stereopar mikrofoner, gärna lite vinklade ifrån direktljudet för att fånga så mycket reflektionsljud som möjligt. Detta är ett superbra sätt att få en naturlig rumskaraktär till dina inspelningar.
      5. Anpassa källan efter rummet
      Detta låter kanske lite motsägelsefullt när du redan har valt ett sound och ett instrument för din produktion. Men eftersom rummet kommer att påverka instrumentets sound väldigt mycket, så kan detta vara en idé att testa. Det behöver inte vara stora förändringar men att testa olika cymbaler, virveltrummor, olika storlekar på akustiska gitarrer, olika gitarrförstärkare alternativt olika inställningar kan göra att ditt instrument ”gifter sig” ännu bättre i ljudbilden.

      Sista touch innan micken
      När du har valt ut rum samt placering för ditt instrument kan det vara värt att tänka på hur du spelar på instrumentet i relation till hur frekvensåtergivningen speglas i rummet du har valt ut. I ett rum med hårt material framhävs ju exempelvis de höga frekvenserna. Detta blir en fråga om hur du balanserar upp frekvenserna med din spelstil för att få instrumentet att passa in i mixen så bra som möjligt. Lyssna på hur rummet reagerar på instrumentet och vilka frekvensområden som blir framhävande. Testa därefter att spela starkare/svagare, och blanda olika stilar för att hitta sweetspoten för instrumentets ändamål.
      Genom att tänka på akustik på detta sättet istället för om det är ”bra” eller ”dåligt” så öppnas en hel del dörrar till vad du kan göra i din produktion. Det blir också mycket roligare att se akustik som ett kreativt verktyg som går att arbeta med och skapa intressanta sound och bygga produktionens rymd.
      Vad som är bra med att arbeta på detta sättet är också att du får en tydligare bild av musiken och produktionen. Det är lättare att följa vilket håll produktionen drar åt när efterklanger och rumsljud finns med. Produktionsmixen kommer att låta mer sammanhängande och färdig. Och om du inte själv ska mixa låten så har du en chans att välja dina egna reverb och slipper att bli besviken på mix-teknikerns reverb-pluggar.

      Nedan finner du resterande delar i serien "Hitta ditt sound" av Kasper Martinell
      Hitta ditt sound del 1: instrument och ljudkaraktär
      Hitta ditt sound del 3: Rätt mikrofon och rätt placering
      Hitta ditt sound del 4: prylarna som lyfter inspelningen
      Hitta ditt sound del 5: rätt mix för rätt ändamål
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.