Jump to content
  • Gör din första låt i 6 steg


    Eva Hillered

    Att skriva en låt kan liknas vid att lägga ett pussel där bitarna utgörs av text, melodi, ackord, rytm och form. Låtskrivaren Eva Hillered tar dig från idé till den färdiga låten i sex steg.

    Att skriva en låt är ett pusslande med text, melodi, ackord, rytm och form. Själva pusslandet är en fascinerande lek och du kan börja i vilken ände du vill. Det finns inga rätt eller fel, men det kan löna sig att pröva nya vägar för att få inspiration.

    Inspirationen är igångsättaren och om du vill pröva att låta mig guida dig i den här låtskrivarprocessen ska du hela tiden följa det spår som känns mest inspirerarande för dig. Få sånger skriver sig själva, även om de flesta låtskrivare då och då får uppleva lyckan av hur en låt bara ”dimper ned”, helt färdig.

    ingang_del1.thumb.jpg.79a93d8a1606c9149d9998a6e53647a9.jpg

    Ibland kör man fast på ett rimord, andra gånger är det en specifik del som inte känns tillfredsställande och ibland är det textinnehållet. Konsten är att inte haka upp sig utan försöka jobba vidare med en annan del av pusslet.

    Lägg inte ribban för högt. Om du inte har skrivit så många låtar tidigare och kräver av dig själv att du ska skriva en dunderhit med en gång, är det ungefär detsamma som att inte ge ditt låtskriveri en chans överhuvudtaget. Proffslåtskrivare vet att kanske en av tio låtar blir så där kanon­bra, och att det är nästan omöjligt att komma fram till den tionde hiten utan att just först skrivit nio halvbra.

    I början av låtskrivarprocessen ska du ha fokus på att bara samla material, snarare än att skriva en låt. Med den attityden slipper du den kritiska rösten som kräver att varje fras ska vara fulländad. Först gäller det att få ihop ett råmaterial – ju mer omfattande desto bättre – som senare ska slipas till en låt.

    Det allra vanligaste är att man får en idé, antingen en textfras eller en melodi och ackordföljd, och så sätter man direkt igång och skriver tills det blir stopp. Jag ska visa på en annan metod, där du jobbar i sekvenser och pendlar mellan text och melodi. Du ska lägga olika pusselbitar och gå på de impulser och idéer som först visar sig. Om du ser låtskrivandet som ett pussel, så spelar det inte någon roll vilka delar du börjar arbeta med. Däremot är det väldigt bra att veta vilken större bild som pusselbitarna tillsammans ska bilda.

    I de avsnitt som jag kallar ”analysfas” är det meningen att du ska distansera dig från detaljerna och istället inrikta dig på den större bilden, den berättelse eller känsla du vill förmedla till lyssnaren. Om du vet vad du letar efter har du förbättrat oddsen att hitta det du söker.

    1 Samla material
    Börja med utgångspunkt från antingen text eller musik. Undvik att börja skriva en låt – samla bara material.

    Det första alternativet är att börja med texten. Sätt av tio minuter varje dag under en vecka. Sätt på en timer. Skriv i tio minuter utan att lyfta pennan. Skriv ner allt du tänker på, beskriv dina känslor, tankar, saker som hänt, hur det ser ut där du sitter just nu, drömmar du hade under natten, önskningar, längtan, farhågor, minnen. Skriv utan tanke på resultat, mer som ett sätt att ”tömma systemet”.

    Efter en vecka ska du läsa igenom det du skrivit. Ringa in fraser som du tycker om. Associera fritt till dessa fraser. Du är fortfarande i insamlingsfasen, försök undvika att skriva en text, samla bara material. Jobba med detta tills du känner att du inte kommer längre. Lämna skrivandet och gör något annat.

    Läs igenom igen det du skrivit, fraser och associationer. Välj ut några fraser som du tycker inspirerar dig mest. Försök skriva om samma fras på så många olika sätt som möjligt.

    Ta till exempel frasen ”Lyckan lyser med sin frånvaro”. Omskrivet kan det bli: Jag saknar känslan av lycka. Jag längtar efter ett lyckorus. Lyckan gömmer sig långt långt borta. Jag har glömt hur den känns, lyckan.

    Hitta på en historia som är förknippad med din fras. Beskriv en plats där historien utspelar sig. Beskriv personerna som är involverade. Undvik allmängiltiga, ”stora” ord. Var specifik. Om du skriver om en himmel, vilken typ av himmel, vilken färg, vilket ljus? Om du skriver om en blomma, vilken art är det? Det är stor skillnad på en maskros och en förgätmigej… Om du beskriver någons skor, är det ett par tofflor eller ett par loafers i kalvskinn med tofs? På ett litet utrymme ska du beskriva så mycket som möjligt, ge en bild som kommunicerar en känsla eller en karaktär så tydligt som möjligt.

    Använd gärna ditt talade språk. Om du fastnar, säg meningen rakt ut. Skriv som du talar, det blir oftast bäst. Om du har ett språkbruk som är främst symboliskt, se gärna till att balansera det med en här och nu-känsla, försök att ge de stora orden lite kött och blod, så det inte blir för högt svävande och allmänt. Om du skriver glädje, hur känns glädje just för dig? Hur upplever du den i kroppen, har glädjen en färg? Att involvera sinnena ger en text extra skärpa och påverkar lyssnaren starkare.

    Det andra alternativet är att börja med musiken. Försök hitta en melodi till en rytm. Bestäm ett ”groove” eller en rytm som du antingen spelar in, eller som du skapar i något musikprogram eller en trummaskin. Improvisera en melodi till rytmen. Spela in. Lyssna och välj ut den starkaste melodin, håll på tills du är nöjd.

    Sätt sedan ackord till melodin. Pröva en mollvariant och en durvariant. Pröva att färga ackorden på olika sätt, add 9- eller moll 7-ackord till exempel. Pröva att utesluta tersen. Prova med andra bastoner än ackordets grundton. Leta tills du är nöjd.

    Du kan också utgå från en ackordföljd och improvisera en melodi till. Spela in när du tycker att du fått fram en melodi som fastnar och som du tycker om att sjunga. Experimentera med taktart och prova olika tempi innan du bestämmer dig för din utgångspunkt. Pröva om det är den tonart där din röst låter bäst. Spelar du gitarr är det lätt att höja med hjälp av ett capo.

    Om du kör fast
    Om du kör fast i textskapandet, fortsätt med musiken. Känns något för svårt eller krångligt, ta en kort paus. Då dyker ofta lösningen upp helt oväntat. Låt låtskriveriet ta tid och låt saker mogna. Det går sällan att pressa fram ett bra resultat.

    2 Få text och musik att ingå ett lyckligt äktenskap
    Även här kan du välja utgångspunkt i antingen texten eller musiken. Vi börjar med texten: Utgå från en fras som du tycker är central i ditt textmaterial. Läs frasen till en tydlig rytm. Prova olika taktarter och tempon, tills du känner att det svänger och att du får rätt betoning på orden. Spela in din fras till det tempo som passar bäst. Lyssna. Hör hur den talade melodin låter, vilka ord är betonade? Var gör du uppehåll och kanske en liten paus?

    Vilken melodi finns i de talaspacer.pngde orden. Rita gärna en grafisk kurva som visar hur talmelodin rör sig. Höj den talade melodin till ett sångbart läge. Sjung. Spela in. Lyssna. Oftast blir det bäst om man har en ton på varje stavelse.

    Om du tycker om resultatet kan du gå vidare. Sätt ackord till din fras. Spela in och lyssna. Nu kan du antingen gå vidare med textmaterialet eller fortsätta med melodi och ackord. Gör en liten analys av det material du nu har. Vad är det för stämning, och känslor musiken förmedlar? Vad är det för ämne du kretsar runt? Om du har mycket textmaterial så kan du titta på det och kanske har du flera fraser att gå vidare med.

    Om inte, skriv mer. Associera. Hitta liknelser, metaforer, rim. Om du skriver om sorg, skriv några fraser om det motsatta. Se om du kan få in en dubbeltydighet i din text (livet är sällan svartvitt, och vi är komplexa varelser med motstridiga känslor). Det blir alltid intressant när en text innehåller motsättningar, till exempel ”jag måste lämna dig för att kunna möta dig”.

    Saxa mellan musiken och texten och gå inte för långt med någon av dem utan den andra. När du fått fram den första delen, det vill säga en vers eller en refräng, är det dags för nästa fas.

    6_steg.thumb.jpg.86766658bd0efd5d6409216f665d2a54.jpg

    Med utgångspunkt i musiken: Lyssna på din inspelade melodi med ackord. Om du kan sätta musikstycket på repeat så är det bra. Lyssna om och om igen och associera. Vad finns det för stämning i musiken, vad speglar den för känslor? Ser du några bilder? Om detta vore filmmusik, vad ser du då framför dig? Händelser och personer eller naturscenerier? Skriv ner allt som faller dig in.

    Du kan också sjunga melodin om och om och bara ”blajsjunga” en text. Hitta på låtsasord eller sjung ord som känns sköna i munnen och som svänger med musiken. Ofta plockar man på detta sätt upp något inombords som man bär med sig på ett omedvetet plan. Acceptera alla ord som dyker upp. Tycker du att det blir superklyschigt, skriv ner orden och försök att uttrycka detta med andra ord. Pröva om något annat ord med likande betydelse går att få i harmoni med tonerna. Du kan också variera din melodi lite för att ord och text ska sitta bra ihop. Pausa när du fått ihop en del, det vill säga en vers eller en refräng.

    3 Analysfas
    Nu har du kommit en bit på väg. Du har en del av en sång med text och musik. I det här läget är det dags att analysera vad du har. Först ska du försöka avgöra vilken del av sången du har skrivit. För att du lättare ska kunna ta ställning till detta gör jag en snabb beskrivning av de olika delarna i en sång och dess funktion. Läs först faktarutan om låtstruktur här ovanför och återvänd sedan till detta stycke.

    Efter att ha läst om låtstruktur kan du säkert avgöra vilken del det är som du har skrivit.

    Min erfarenhet är att de flesta får problem med att få till historien och texten. Om det är så också för dig, så börja analysera den text du hittills har. Har du redan en textskiss som du är nöjd med, börja då att skriva musik till de olika delarna. Var noga med att text och musik ska kännas som en enhet. Nedan följer några punkter du kan detaljgranska:

    Berättarröst
    Vad är det du skriver om? Vem berättar historien? Vad händer om du byter berättarperspektiv? Vissa texter blir starka om du utgår från första person – jag – men en del texter mår bättre av lite distans, särskilt berättelsesånger förmedlas bäst utifrån tredje person – han eller hon. Laborera, pröva olika berättarröster och se vad du tycker bäst om.

    Scenen
    Var utspelar sig sången? Finns det en särskild plats där detta sker, eller är det mer en beskrivning av tankar/känslor? Om det finns en plats, en scen där en händelse utspelar sig, brukar det fungera väldigt bra att presentera den i den första versen. ”Set the scene” säger man på engelska. Presentera också gärna de personer som finns med i handlingen. Om du mest beskriver dina egna tankar runt en känsla eller ett tema, kan du i så fall hitta fler bilder för dessa känslor, kan du likna det vid något annat, skapa fler metaforer?

    Tidsram
    Vilken tidsram har din vers? Nutid är det tidsperspektiv som oftast ger den starkaste inlevelsen. Dåtid ger mer av en distans, det är det vanligaste perspektivet om man berättar en historia eller om något som har hänt. Framtid är det ovanligaste tidsperspektivet.

    Gyllene regler
    Om du ändrar berättarröst eller tidsperspektiv under sångens gång måste detta vara logiskt och lätt att förstå för lyssnaren. Bäst resultat får du oftast om du bibehåller samma berättarröst och tidsram konsekvent genom hela låten. Undvik att ta in mer än ett ämne som du kretsar runt i en sång. Vi har kort tid på oss att utveckla vårt ämne, tre till fyra minuter ungefär. Det fungerar sällan att överlasta detta tidsutrymme med för mycket information och för många olika känslor. Håll dig till ett ämne, en berättelse, ett tema.

    Rim
    Har du rimmat? Det bästa är om du fortsätter med samma rimmönster. Har du rimmat rad ett och rad fyra så är det bra om nästa vers har samma rimmönster. Försök att ha ett annat rimmönster i refrängen. Oftast fungerar en tätare rimflätning bra i refräng. I verserna bör du däremot undvika att rimma på alla rader, det ger mer utrymme för att hitta exakta ord som tillfredsställer behovet av trovärdighet och äkthet.

    Webbplatser för rimord och synonymer:

    4 Lägg delarna i sång-pusslet
    När du har analyserat och bestämt dig för berättarröst, scen och tidsram ska du skriva en textskiss. Du ska måla upp hela bilden av sången så gott du kan, inte genom att faktiskt skriva hela sången, utan genom att beskriva hur du vill ha den. Utgå från en låtstruktur som passar det du hittills skrivit. Bestäm vad som ska hända i andra versen, hur du ska utveckla temat eller fortsätta historien. Hur ska du avsluta historien? Finns det någon oväntad eller spännande vändning du kan lägga in i sista versen? Skriv in ledord eller fraser i låtstrukturschemat, som du redan samlat på dig i insamlingsfasen. Kom ihåg att du alltid kan ändra låtstrukturen och även texten. Se hela tiden det du gör i detta skede som en arbetsskiss.

    När det gäller låtstruktur så kan du göra din egen variant som passar ditt textinnehåll och stämningen i låten maximalt. Den struktur som jag har skissat upp som exempel här i tidningen är den ultimata ”hitstrukturen”. Experimentera gärna med den. Denna låtstruktur är inte den bästa för alla sånger, det beror lite på ditt textinnehåll och vilken typ av musik du skriver.

    Om du berättar en historia så kan det fungera med vers–refräng-struktur, ibland fungerar det också bra att lägga till en brygga om man vill upprepa refrängen på slutet. Har du mycket text så kanske det passar bäst med en vers–vers–brygga–vers-struktur. Se då gärna till att ha en så kallad hookline i slutet av varje vers, denna fungerar som en minirefräng som binder ihop verserna och skapar ett mönster. Är det mer en känsla du beskriver kan du med fördel låta musiken få en större roll, pröva då den låtstruktur som jag visar i illustrationen.

    Arbeta tills du kommit fram till ett resultat där du har en skiss av hela sången, kanske med en del ”arbetsord” (ord som du inte är helt nöjd med), och en låtstruktur som du tycker känns okej, i all fall just nu. Spela in sången och låt den vila.

    5 Sista analysfasen
    Lyssna avspänt på din halvfärdiga sång, ungefär som om du hade lyssnat på en sång på radion, undvik att ”leta fel”. Känn bara hur energin böljar, om du förstår historien, budskapet. Tänk på att delarna i sången bör ge kontraster men också flyta väl in i varandra. Finns det någon dynamisk höjdpunkt? Känns det hela tiden spännande att lyssna på sången? De ord, rim, eller delar som du inte känner dig 100 procent nöjd med är värda att jobba vidare med. Du kan leta efter synonymer, rim med mera på nätet (se sidoruta).

    6 Feedback
    Det är alltid svårt att bedöma din egen låt. När man precis skrivit färdigt den brukar man ha en ”förälskelsefas” då man tycker att det är världens underverk man skapat, eller så är man åtminstone väldigt förtjust i att spela sången. Om du känner att du klarar av att få feedback så spela upp den för någon vän eller familjemedlem som du känner förtroende för. Be om att få konstruktiv kritik, det hjälper inte så mycket att bara få höra: ”det där var inte bra!”.

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png

    Låtstruktur – de olika byggstenarna

    Intro
    Detta är lyssnarens första kontakt med sången, stämningen i sången etableras. I ett intro kan det också finnas en så kallad hook om det är en pop-, rock- eller schlagerlåt. Det är viktigt att introt har lagom längd, vanligaste felet är att göra det för långt. Prova olika längder. Lagom brukar vara två till fyra takter.

    Vers
    I versen berättas historien och behandlas temat. Melodin är oftast densamma för att lyssnaren ska kunna fokusera på textinnehållet. Ibland har versen en a-del och en b-del. Versen har oftast stegvisa rörelser melodiskt och mindre energi än i refrängen.

    Prechorus - förrefräng
    B-delen kan också kallas prechorus eller på svenska förrefräng. Förrefrängens uppgift är att tydligt förbereda refrängen, ett bra prechorus förmedlar känslan av att ”och så kommer refrängen”. Texten är oftast olika varje gång.

    Refräng
    Sångens centrum, här finns ofta sångens så kallade ”hook” eller krok, det vill säga den del man inte kan glömma fast man kanske vill, samt titeln på sången. Oftast innehåller denna del mer energi än verserna, genom större tonsprång eller annan rytmisering. Det är också vanligt att refrängens tonläge är högre än verserna. En bra refräng känns som ett lyft, och ska helst vara lätt att sjunga med i. Texten är oftast densamma, ibland kan det förekomma små förändringar av refrängen om detta krävs för att föra handlingen vidare.

    Brygga
    Denna del avviker ofta harmoniskt och/eller rytmiskt. Vanligt är att gå till ett mollackord om man varit i dur och tvärtom. Här behandlas texten ofta utifrån ett annat perspektiv. Har det varit en konkret vardaglig text blir kanske texten i bryggan lite mer filosofisk. Musikaliskt är bryggans uppgift att ta med lyssnaren på en liten tur bort från det förväntade upprepandet av vers och refräng och bidra med en förändring som gör att det känns skönt att komma tillbaka till refrängen igen.

    Mellanspel
    Vanligt är att använda introt, kanske halverat, det är också vanligt att denna del är instrumentell, precis som introt, men inget måste.

    Outro
    Det är också vanligt att använda introt till outrot, ibland behövs inte denna del. Prova och lyssna dig fram.

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png

    I serien:

    1. Gör din första låt i 6 steg (denna)
    2. 5 steg som förbättrar din låt
    3. Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1
    4. Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2
    5. Så hittar du ämnen till dina låtar
    6. Så hittar du rytmen i texten
    7. Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar
    8. Co-writing – så skriver du låtar med andra
    9. Tricken som får dig att växa som låtskrivare
    10. Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png

    Eva_Hillered.jpg.e97920d58632e9692f832e5e72a2cdba.jpg
    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se



    User Feedback

    Recommended Comments

    Mkt bra skrivet! Jist arrangemangdelen är inte alltid så lätt att få ihop. 

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Inte helt ovanligt att man får betala pengar för den kunskap du förmedlar helt gratis här.

    Tack så jättemycket för inspirerande och lärorik läsning. 

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Ollie Olson
      Historien är framtiden – hjälp dig själv att skriva på ett nytt sätt genom att lyssna på, och inspireras av låtarna som toppade listorna förr i tiden.
      Hitlåtar är som du vet inget nytt. De har funnits i alla tider, men det är bara de senaste femtio åren som det har gjorts officiella listor över hur låtarna har spridits, lyssnats på, sålts och älskats.
      Om vi tänker oss att det har gjorts musik på något sätt dygnet runt, världen om, i flera tusen år,  och om vi utgår ifrån de västerländska skalorna, så skulle det förmodligen visa att musiken redan har tagit slut. Vi har redan skrivit alla melodier flera gånger om, och vi har med största sannolikhet använt samma ackordföljder miljontals gånger och trots det kommer det fortfarande ny musik. Imponerande!
      Vad är det då som gör att musiken uppfattas som ny? I det jag nämner ovan så räknar jag inte in tempo, rytmik, instrument, röster, texter och sound. Det är dessa ingredienser, i väl valda proportioner som får oss att lyssna till en melodi och känna att det nog är första gången som vi hör den, fast vi nog redan hört den i andra sammanhang massor av gånger.
      En väldigt känd popstjärna lär vi något tillfälle ha sagt: amatörer lånar, proffsen stjäl. Det är ju så klart en sanning med modifikation, men det finns ett korn av sanning i detta. De låtskrivare och producenter som försöker få hits genom att härma och efterapa något som just nu ligger på listorna kan lyckas då och då, men de blir sällan de som kommer att gå till historien som nyskapande eller ens som några som tog risker. De producenter och låtskrivare som är så inspirerade av sina idoler och hjältar att resultatet känns som en pastisch, kommer nog tyvärr att gå samma väg till mötes.
      Hur ska du då använda historien och de gamla hitsen till din fördel? Genom att noga studera och lyssna på gamla låtar och försöka klura ut vad det var som gjorde de låtarna till hits, och genom att använda dessa element för att skriva och producera genom våra nutida öron.
      Börja med att gå in på din Apple Music, Spotify, Tidal, Deezer eller vad du nu använder. Sök efter de mest populära låtarna från 50-talet, 60-talet och så vidare fram till 90-talet. Dela upp det per decennium så får du en tydligare bild av hur popmusiken eller annan musikgenre har utvecklats över tid. Du kommer lättare att se hur de använde melodi, kontra rytmik, kontra harmonier (ackord) genom åren, och hur mycket utvecklingen rörde sig bara över tio år åt gången.
      Svara på dessa frågor:
      1.    Vilken typ av melodi är det? Långa linjer eller korta fraser?
      2.    Hur är rytmiken uppbyggd? Är det rakt eller synkoperat?
      3.    Är melodin ”pratig” eller reflekterande?
      4.    Hur ligger melodin mot ackorden? Hur harmonierar melodin? Ligger den i kvint-läge, ters-läge eller utgår den från tonikan?
      5.    Vad upplever du av låten bara genom att lyssna på låten utifrån dessa frågor? Blir du glad? Ledsen? Danssugen? Melankolisk?
      När du har hittat en låt som verkligen får dig att reagera – lyssna då på hur produktionen stöttar låten melodiskt, harmoniskt och tidsenligt. Vad är det som gör att den är så tidstypisk? Försök att tänka förbi inspelningskvalitet och tekniska begränsningar.
      Sätt därefter igång med att ”skriva om” låten så att den passar nutiden och det du gillar. Försök använda samma ingångsvärden som i den låt du har valt utan att kopiera melodin.
      Meningen är ju inte att du ska plagiera utan du ska skriva om den utefter det du har fått reda på av frågorna. Hur vill du att melodin ska gå för att skapa den känsla du får av ”originallåten”? Vill du ha den mer längtande eller mer som en konversation? Vad händer med känslan om du byter ut ackordens funktioner? Blir låten gladare eller mer melankolisk?
      Om du vill ha den mer dansvänlig så kanske du ska testa att arbeta mer med rytmiken? Sakta men säkert så gör du låten till din. Och det är det här den välkända popstjärnan menar med att proffsen stjäl. De tar känslan i något de gillar men skapar sedan något eget, annars blir det inte mer än en kopia. Och då har vi inte ens börjat prata om hur vi får dit en bra text än.

      Läs gärna också artikeln "Texter som berättar en historia eller bara få folk att sjunga med?".
    • By Ollie Olson
      Hur kan vi lära oss att skriva bättre och tydligare texter? Ett sätt är att återberätta gamla historier på ett nytt och fängslande sätt.
      En gammal kompis till mig som har skrivit sin beskärda del av omtyckta texter, sa en gång att han tyckte att skriva texter var som att göra matteläxan. Det vill säga något som han tyckte var oerhört tråkigt, men att varje gång han blev klar så blev han som ett barn på julafton.
      Här ska jag prata om hur du kan ta vara på gamla texter och göra dem till våra nya historier, och jag ska ge dig lite tips på hur du kan gå tillväga för att bli en bättre textförfattare.
      Alla historier kanske inte är värda en roman eller en långfilm, men det flesta historier har ögonblick och innehåll för att kunna utgöra grunden till en bra låttext.
      Det viktiga med en text är att den kommunicerar och att den drar in oss i låten, hjälper oss att förstå känslan. Vissa texter är tydligare än andra men om vi skulle närstudera dem så kommer vi med all största sannolikhet att se att det finns en röd tråd i dem. Ett litterärt grepp är ”Stream of consciousness” – inre monolog skulle man kunna säga, där man följer författarens tankar, medvetande och sinnesintryck. Detta grepp används ganska ofta omedvetet inom låt-textförfattande vilket ofta resulterar i mindre tydliga texter då det ibland kan vara svårt att följa tankar hos någon om inte någon förklaring eller karta givits, vilket gör att lyssnaren får det svårare att följa med i texten och då saknas ofta den röda tråden som binder ihop det hela och gör texten tydlig. Med detta sagt så måste du inte skriva lyssnaren på näsan men du bör vara medveten om vad det är du vill säga med texten. Om du inte själv har en aning om vad det är du skriver om så kan du inte begära att lyssnarna ska förstå i slutändan.
      Istället för att använda oss av ”Stream of consciousness”, så ska vi öva på att faktiskt hitta ett ämne och sedan skriva så tydligt men musikaliskt som möjligt. Liksom i tipset ”Historien är framtiden – lär dig skriva musik på nytt sätt genom dåtidens hits”, så ska vi gå tillbaka i historien för att se hur texterna har utvecklats under årens gång.
      Börja med att hitta fem stycken texter som du gillar, och leta nu inte bara bland de senaste hitsen utan gör som i det förra tipset, och gå tillbaka till 30-talet och framåt för att se vad du kan hitta.
      Försök nu att tänka bort musiken och koncentrera dig på texten och fokusera på den.  Leta bland låtar som du redan gillar, eller som var hits tidigare så blir det lite enklare.
      Ställ dig frågor som:
      1.    Vad handlar texten om?
      2.    Vem är berättaren?
      3.    Vilken känslostämning har berättaren?
      4.    Vilken språkdräkt använder berättaren? Använder hen talspråk, skriftspråk, slang, ett äldre språk eller ett mer samtida språk?
      5.    Vad vill berättaren säga dig (lyssnaren)?
      6.    Är det skrivet som en konversation? Eller är det skrivet som en berättelse med en början, en mitt och ett slut?
      När du har svarat på dessa frågor så tar du en av texterna som du tycker om, och sedan börjar du skriva om den, det vill säga, berätta den utifrån ditt perspektiv. Byt tempus, från dåtid till nutid. Skriv i du-form istället för i jag-form eller tvärtom. Om det är en konversationstext så försök att skriva den som en berättelse eller tvärtom så klart. När du är klar så tar du en ny text som du gillar, men denna gång så välj en annan typ av text, så att övningarna blir annorlunda.
      En annan övning som är bra, och framförallt bra om du har dåligt med inspiration, så kan det lösa sig genom att du läser tidningen och letar upp historier som får dig att känna något. Sätt dig sedan och skriv en text utefter det du har funnit. Här gäller samma frågeställning som i den tidigare övningen. Detta för att öva in tillvägagångssättet in i benmärgen så att du inte ska behöva fundera över det, utan dessa frågor ska liksom dyka upp i huvudet automatiskt.
      Båda dessa övningar sker utan musik, vilket på ett sätt är enklare eftersom en viktig parameter är tagen ur spel. När du har gjort övningarna några gånger så testar du att antingen sätta musik till dina texter eller så börjar du att skriva om dem mot musik. Nu måste du förstås ta med melodin i ekvationen. Du måste se till att rytmiken stämmer mot antalet stavelser, du måste vara noga med att det inte blir så kallade betoningsfel, det vill säga att stavelserna och rytmiken gör att betoningen i ett ord hamnar fel och låter konstigt.
      När du känner att detta börjar sitta bra, så leta efter historier som finns i ditt liv eller hos människor i din närhet. De kanske inte kan berätta sin historia, men då få det bli du som gör det.
      Läs gärna också artikeln "Skriv nya låtar med inspiration från förr".
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Dagens tips är närmast en krönika. En slags egenterapi i hopp om att förstå vad som egentligen hände den där gången då jag slog på stora prestationstrumman.
      Hösten 2013, efter att mitt dåvarande band splittrats, bestämde jag mig för att spela in ett soloalbum där tanken var att locka fram samtliga av mina musikaliska kvalitéer. Jag ville skapa nytt, utan hämningar. Det skulle vara rock, pop, blues, indie, folk, akustiskt och elektroniskt. Musiken skulle vara trasig, men samtidigt polerad och blanda det stora med det lilla. Allt i en salig röra utan en tanke på konsekvenserna. Pretentiöst? Absolut, men jag var trött på min dåvarande trios begränsningar och trött på att spela live.
      Ur detta kontrollerade kaos föddes ”Watch Out Jon” - en sammansvetsad enmansarmé med ett mål i sikte, att ha kul. Sagt och gjort. Projektet var igång och pennan och gitarren glödde i takt med solens och månens upp och nedgång. Jag jobbade dag som natt. Jag skrev en låt. Jag skrev två, Jag skrev flera och kände att något stort var på gång. Men ju längre tiden gick och desto mer jag pillade ökade också kraven. Var låtarna verkligen tillräckligt bra? Nya spännande pluggar dök upp och med dem hundratals möjligheter och omöjligheter. Mix nummer ett blir snabbt nummer två och innan jag visste ordet av nummer femtielva.
      Jag kände hur jag allt mer svek mina principer om att jobba snabbt och effektivt, inte fastna i detaljer, fokusera på helheten, gå på känsla och inte minst ha roligt. Plötsligt drabbades jag av idén om att väldigt mycket stod på spel. Dels som producent gentemot mig själv, med allt vad det innebär. Men också mot omvärlden och det jag inbillade förväntades av mig. Hur ska jag bryta igenom bruset? Håller mixarna? Det finns ju så mycket annan musik, är det ens lönt att försöka? Vem kommer någonsin lyssna på min musik? Jag insåg ganska snart att mina katastroftankar nått orimliga proportioner och beslutade mig för att pausa projektet.
      2015 och åter vid ritbordet uppfann jag alter egot Låtsaspoeten, i hopp om att hitta tillbaka till kärnan i mitt musikskapande. Låtsaspoeten kom undan med att vara lekfull och bristfällig, men hade samtidigt förmågan att vara både ärlig och allvarlig. Musiken kändes med ens mer som jag. Kanske för att jag sjöng på svenska för första gången. Kanske för att jag nu på något sätt sänkt kraven på mig själv. Jag släppte tre skivor under loppet av ett år, vilket så här i efterhand kan tyckas smått befängt. Förmodligen handlade det om att bevisa för mig själv att drivkraften och engagemanget fanns kvar. Någon större uppmärksamhet blev det dock inte, frånsett ett par (snabbt bortglömda) recensioner och någon enstaka artikel.
      Nåväl, tillbaka till "Watch out Jon" som levde kvar likt en ostämd skugga i mitt bakhuvud. Det fanns ju ändå några bra låtar… I slutet av 2016 skrev jag äntligen den där hiten jag väntat på och skickade låten till diverse bloggar, varav en nappade. Glädjen blev kortvarig och tankekarusellen snurrade med ens igång: Men nu då? Var detta allt? Här har man lagt ner sin själ, för att inte säga hela sig själv, dukat upp ett smörgåsbord av känslor och toner… Är detta tacken? Varför känns det inte mer? 
      Jag vill inte påstå att jag blev bitter, snarare besviken. Mina vänner och familj stöttade mig och jag fortsatte att skriva låtar och lyckades på något sätt intala mig själv att projektet fortfarande var kul. Jag tog fler musikaliska omvägar, glömde bort, kom tillbaka, gick i cirklar, älskade och hatade mina skapelser om vartannat. En kreativ process så god som någon kan tyckas. Åren gick utan att jag släppte något nytt, samtidigt som jag finpolerade befintliga alster, ibland hela dagar, ibland inte på flera månader. Jag skrev nya låtar men inget hjälpte, inget kändes rätt.
      Mina ambitioner hade vuxit sig för stora. Låtarna var jag trött på sedan länge och tanken på nya projekt lockade mer och mer. Hur som helst släppte jag till slut albumet (sex låtar istället för tilltänkta tio) hösten 2019 – i hemlighet på min födelsedag, som en liten present till mig själv. Jag berättade det inte för någon.
      Så vad vill jag då säga med detta? Vad har jag lärt mig? Jag kan naturligtvis bara tala för mig själv: Låt inte dina högt uppskruvade förväntningar och rädslan för att misslyckas stå i vägen för din passion. Smid medans järnet är varmt, sänk garden, tala perfektionisten inom dig till rätta, hylla det genuina och fira varje liten framgång. Musik ska vara roligt och i största möjliga mån kravlöst. För när glädjen och spontaniteten lyser med sin frånvaro och självförtroendet sviker är det svårt att vara kreativ och i förläningen tacksam för det man faktiskt lyckats skapa.
      Här kan ni lyssna på albumet, jag kommer då inte göra det. I alla fall inte på ett bra tag...
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Ollie Olson
      När du skriver låtar så blir det ofta att du skriver i en tonart som du gillar för att det passar instrumentet du spelar på, eller för att du gillar hur det låter när du spelar. Eller kanske bara av ren vana? 
      Tyvärr händer det ju ganska ofta att det inte riktigt passar den som ska sjunga i slutändan. Om du skriver för någon du känner, eller känner till deras röst, då kan du ju antingen fråga vilken tonart som de brukar sjunga i, eller så kan du lyssna på inspelningar som finns och försöka fundera ut vad som skulle passa personen i fråga bäst.
      Vid vissa tillfällen så skriver man låtar för att försöka få med dem i olika musikprojekt,  och då är det ju svårare att veta vad som skulle kunna funka. Tonarten är väldigt viktig för att resultatet ska bli så bra som möjligt och för att melodierna ska låta bra.
      Det du ska tänka på är hur melodin ligger mot ackorden. Går melodin i tersen eller i kvinten? Eller ligger den mest på grundtonen? Detta avgör hur du ska tänka på vilken tonart som du ska hålla dig till.
      Det som brukar vara en god idé när du ska göra en demo, är att försöka göra den så att det blir enkelt att byta tonarten, så att du lätt kan skicka en version i rätt tonart till artisten, så att de verkligen kan höra och känna att den här låten passar dem.
      En annan god idé som proffsen ofta gör, är att de dessutom gör två versioner av demon –en med ett högre tonläge, för ljusa röster, och sedan ett lägre tonläge för djupare röster. Detta tillsammans med en text där det är lätt att byta ut ett ”hon” mot ett ”han”. Det gör att det är enklare att visa låten för förlag, artister eller producenter utan att behöva välja vem som ska sjunga den.
      Nu tänker du kanske vad detta har att göra med själva låtskrivandet? Men det har det, för olika melodier klingar bättre eller sämre i olika tonarter.
      När det gäller att skriva i olika tonarter, så är det också ett utmärkt sätt att bryta sina egna mönster, för att du kommer att uppleva det annorlunda. Om du är van att skriva dina låtar i tonarten E-dur till exempel, så om du helt plötsligt testar att skriva en låt i tonarten G-dur, så känns det som något nytt, därför att omedvetet så uppfattar dina öron en annan klangvärld. Det känns nytt! Det känns fräscht!
    • By Lotta Fahlén
      MÅNDAGSINTERVJUN: Måndagsintervjun är en ny serie där Lotta Fahlén intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, som publiceras varannan måndag med start idag. I denna första del pratar vi med artisten, producenten och låtskrivarpedagogen Cecilia Nordlund om kreativa processer – att vara kreativ på beställning och om att hitta inspiration i vår turbulenta samtid. Cecilia Nordlund känns igen för sin dynamiska röst, träffsäkra texter och sin förmåga att skapa musik som både skaver och tröstar.
      Cecilia Nordlund. (Foto: Anna Drvnik)
      Med bandet Cecilia & Fullmånen Från Helvetet skapar hon suggestiv “oljudspop” på svenska och gav 2018 ut albumet Åska & Blod. Hon har tidigare samarbetat med artister som Fever Ray och Marit Bergman och frontat bland annat bandet Souls. Med drivkraften att sprida kunskap om hur viktigt musicerande är för den egna hälsan undervisar hon bland annat på Malmö Musikhögskola och gör regelbundna skolturneér via Skapande Skola. Hon komponerar även för film och teater och i höst är hon aktuell med att skapa musik till och delta i en nyskriven föreställning av Erik Holmström på Folkteatern i Göteborg.
      VIDEO: Låten Frukt & barn från albumet Åska & blod
      Hur brukar din kreativa process se ut?
      –Det bästa är om någon tvingar mig att göra en låt. Jag behöver deadlines eller vara skeppsbruten på en öde ö med oändligt mycket tid och vara uttråkad. Det är jag alldeles för sällan nu för tiden med en uppmärksamhetskrävande spattig hund, barn och högar med smutstvätt som ska sorteras och tvättas och en mobil som skriker åt mig att kolla olika appar exakt hela tiden.
      –När jag väl sätter mig och skriver en låt så är processen olika. Texter till mitt punkband Det Döda köttet brukar jag och bandet leka och flamsa fram men texterna till Fullmånen från Helvetet kan vara en lång och ofta smärtsam process. Jag stångas aktivt med mig själv och självhatet. Som tur är har jag blivit bättre på att inte lyssna på de elaka rösterna i huvudet som dissar allting jag gör. Numera tänker jag att min enda uppgift som låtskrivare är att hela tiden göra och producera – inte att bedöma mig själv.
      Var hittar du din inspiration?   
      –Jag har promenerat fram många låtar och melodier. Jag gillar att gå långt, gärna genom fula och övergivna industriområden och utan något direkt mål. Inspiration för mig kommer när jag stillar bruset inuti – ur tystnad och betraktelse.
      –Samtiden inspirerar också såklart, vi lever i en turbulent tid och jag tänker mycket på hur jag kan bidra till att världen går åt rätt håll. Det är så mycket orättvisor och förtryck runt om i samhället som gör mig både rädd och arg. Där blir musiken som terapi. Att läsa böcker, poesi, se film och gå på teater, konserter och museum är också bra. Tjuvlyssna på bussen kan funka också.
      Vilka för- och nackdelar ser du med att jobba med ett yrke som ofta kräver att vara kreativ på beställning?
      –För det första har jag sett till att jag är helt fri. Jag släpper all musik själv – hur och när jag vill. Dessutom tjänar jag större delen av mitt uppehälle på att undervisa i låtskrivande vilket gör att jag kan göra exakt vad jag vill och aldrig kompromissa.
      –När jag skriver musik för teater är att vara kreativ på ”beställning” inget problem för mig. För mig kan det nästan vara lättare att vara kreativ med ramar och begränsningar. Det är ett skönt avbrott att vara en del av ett större sammanhang när jag under vissa perioder är en del av en teaterensemble. Livet som frilansande kreativ kan bli väldigt ensamt i perioder.
      Cecilia Nordlund. (Foto: Åsa Wallin)
      Kan du dela med dig av några knep du brukar ta till för att komma ur kreativa svackor?
      Stäng av internet! Kasta mobilen i golvet Sätt upp deadlines Förvänta dig aldrig att du blir nöjd. Jag har accepterat att jag aldrig kommer vara nöjd. Målet är enbart att alltid göra, vara nyfiken och leka fram nya idéer Låt personer som du litar på avgöra vad som är ”bra” eller ”dåliga” idéer. För min del får personer jag spelar med avgöra om mina olika låtidéer är bra eller inte för själv har jag ingen aning. Det har hänt flera gånger att de låtar jag tycker är bra är bandet inte så imponerade av men de idéer som jag själv tyckt varit väldigt pinsamma eller självutlämnande har bandet lyft upp och så har det blivit fantastiska låtar Jämför dig inte med andra Våga testa nya vägar och utmana sig själv. Byt instrument eller skriv på ett annat språk till exempel Ha kul och tro inte att det du gör är livsviktigt samtidigt som det kanske kan bli just det för någon annan. En tråkig trend är att alla tror att en måste vara världsmästare för att få lov att ta plats. Alla borde spela i band för det är något av det roligaste du kan göra med vänner. Bättre för hälsan också och roligare att göra med bästa kompisen än att shoppa Hur arbetar du nu under Coronatider när vi uppmanas att jobba hemifrån?
      –Nu undervisar jag via Zoom på Musikhögskolan vilket fungerar förvånansvärt bra och imorgon ska min dotter få en fiollektion via Zoom för första gången.
      –När jag skriver musik ihop med andra använder jag Auddly som är en "sång data hub” för co-write projekt, utformad och uppbackat av Niclas Molinder, Max Martin och Björn Ulvaeus. Ett hett tips att kolla upp!
      Läs mer på Cecilia Nordlunds hemsida

      Måndagsintervjun är en återkommande serie som publiceras varannan måndag, och där Studios skribent Lotta Fahlén intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.